I paneldebatt på Matdagen 2024
6 timmar sedan
20071219
Syntax i de basala ganglierna?
Många anser att språket "sitter" i Brocas och Wernickes ytorna på vänstra hjärnhalvan men det går att argumentera att eftersom barn kan födas med skador på dessa områden ändå lär sig språket, om något senare, så är dessa ytor inte de enda som kan utföra de processer som språket innebär. Man kan med andra ord inte säga att det finns ett "språkorgan" på denna plats.
Det finns ett annat område i hjärnan som också har implicerats i språkfunktionen, nämligen de basala ganglierna. Steven Pinker har diskuterat att böjningen av regelbundna verb, som utförs av en regel, är en del av syntaxen, dvs ordnandet av ord i meningar, medan böjningen av oregelbundna verb kommer från minnet. Den syntaxberoende funktionen försämras hos patienter med Parkinsons sjukdom, som bl.a. drabbar de basala ganglierna.
Detta var något som Philip Lieberman visade tidigare hos Parkinson-patienter men också hos friska individer på hög höjd. De neuron som är involverade i syntaxen är tydligen känsliga för lågt syretryck.
Lieberman tror därför (1984), mot Chomsky, att evolutionen gick via motorkontrollen i basala gangliefunktionen av talet. Denna aktivitet tror han är relaterad med vad syntaxen kräver.
Lieberman tror inte att man skall jämföra hjärnan med en dator i ett "organ" som förordas av Chomsky. Man kommer inte åt språkets "rätta natur" på detta vis. Detta alltså från en person som var elektroingenjör innan han intresserade sig för språket.
Philip Lieberman var en av dem som hade en kommentar till Pinker & Bloom 1990 där han påpekade att det var trevligt att se att fler såg språkfunktionen komma via en adaptation. I detta fallet en Darwinistisk preadapation som till exempel simblåsan hos en fisk som utvecklades till lungor.
Enligt Christine Kenneally var Lieberman ursprungligen en forskarstuderande till Chomsky som efter 1984 inte hade kontakt längre.
Det finns ett annat område i hjärnan som också har implicerats i språkfunktionen, nämligen de basala ganglierna. Steven Pinker har diskuterat att böjningen av regelbundna verb, som utförs av en regel, är en del av syntaxen, dvs ordnandet av ord i meningar, medan böjningen av oregelbundna verb kommer från minnet. Den syntaxberoende funktionen försämras hos patienter med Parkinsons sjukdom, som bl.a. drabbar de basala ganglierna.
Detta var något som Philip Lieberman visade tidigare hos Parkinson-patienter men också hos friska individer på hög höjd. De neuron som är involverade i syntaxen är tydligen känsliga för lågt syretryck.
Lieberman tror därför (1984), mot Chomsky, att evolutionen gick via motorkontrollen i basala gangliefunktionen av talet. Denna aktivitet tror han är relaterad med vad syntaxen kräver.
Lieberman tror inte att man skall jämföra hjärnan med en dator i ett "organ" som förordas av Chomsky. Man kommer inte åt språkets "rätta natur" på detta vis. Detta alltså från en person som var elektroingenjör innan han intresserade sig för språket.
Philip Lieberman var en av dem som hade en kommentar till Pinker & Bloom 1990 där han påpekade att det var trevligt att se att fler såg språkfunktionen komma via en adaptation. I detta fallet en Darwinistisk preadapation som till exempel simblåsan hos en fisk som utvecklades till lungor.
Enligt Christine Kenneally var Lieberman ursprungligen en forskarstuderande till Chomsky som efter 1984 inte hade kontakt längre.
20071218
Fitch, Hauser and Chomsky, 2005
Som ett svar på kritiken från Steven Pinker och Ray Jackendoff i mars 2005 på arbetet i Science av Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 svarar Fitch, Hauser and Chomsky, 2005 i september.
Slutsatsen är att de i mångt och mycket är överens men att FHC tolkar själva processen att språket kommit till annorlunda.
PJ anser att språket är framselekterat via funktionen kommunikation och FHC anser att PJ på detta sätt suddat ut den uppdelning i FLB och FLN som de gjorde i HCF, 2002. FHC väljer igen att ha den för människan troligtvis unika FLN separat och med möjligheten att den har tillkommit på annat vis.
FLN är tentativt tillordnad endast rekursionen och "mapping of the interfaces" (Sensory-motor och Conceptual-intentional) och man kan anta att dessa funktioner inte endast fungerar i kommunikationen. Den används för tolkningen av matematiska formler som inte kan ha tillkommit genom en adaptation utan som måste vara ett användningsområde som fungerat av en slump. Rekursivt tänkande kan tänkas vara viktigt i planeringsarbete, problemlösning eller social kognition som alla troligen är adaptationer som inte nödvändigtvis har med kommunikation att göra.
FHC betonar att man delat upp, renat upp, olika funktioner i språket (FLB) och att dessa enskilda funktioner kan ha olika evolutionära historier.
PJ hävdade t.ex. att språkets evolution gick att jämföra med evolutionen av ekolokalisation hos fladdermöss. FHC hävdar dock att troligen kan navigation ha varit den första funktionen som fladdermössen använde för att selektera, sedan följd av nutrition och kommunikation.
Chomskys attityd till problemet framkommer i följande citat:
"Furthermore, whatever merit there might be to guesses about selektional processes that might, or might not, have shaped human language, they do not crucially depend on the belief that the system is an outgrowth of some mode of communication. One can devise equally meritorious (that is, equally pointless) tales of the advantage conferred by a series of small mutations that facilitated planning and clarification of thought...--not that I am proposing this or any other story."
Min åsikt är igen att FHC håller dörren öppen för det okända medan PJ vill ha en lösning där man tvingar på den evolutionära tvångströjan.
Slutsatsen är att de i mångt och mycket är överens men att FHC tolkar själva processen att språket kommit till annorlunda.
PJ anser att språket är framselekterat via funktionen kommunikation och FHC anser att PJ på detta sätt suddat ut den uppdelning i FLB och FLN som de gjorde i HCF, 2002. FHC väljer igen att ha den för människan troligtvis unika FLN separat och med möjligheten att den har tillkommit på annat vis.
FLN är tentativt tillordnad endast rekursionen och "mapping of the interfaces" (Sensory-motor och Conceptual-intentional) och man kan anta att dessa funktioner inte endast fungerar i kommunikationen. Den används för tolkningen av matematiska formler som inte kan ha tillkommit genom en adaptation utan som måste vara ett användningsområde som fungerat av en slump. Rekursivt tänkande kan tänkas vara viktigt i planeringsarbete, problemlösning eller social kognition som alla troligen är adaptationer som inte nödvändigtvis har med kommunikation att göra.
FHC betonar att man delat upp, renat upp, olika funktioner i språket (FLB) och att dessa enskilda funktioner kan ha olika evolutionära historier.
PJ hävdade t.ex. att språkets evolution gick att jämföra med evolutionen av ekolokalisation hos fladdermöss. FHC hävdar dock att troligen kan navigation ha varit den första funktionen som fladdermössen använde för att selektera, sedan följd av nutrition och kommunikation.
Chomskys attityd till problemet framkommer i följande citat:
"Furthermore, whatever merit there might be to guesses about selektional processes that might, or might not, have shaped human language, they do not crucially depend on the belief that the system is an outgrowth of some mode of communication. One can devise equally meritorious (that is, equally pointless) tales of the advantage conferred by a series of small mutations that facilitated planning and clarification of thought...--not that I am proposing this or any other story."
Min åsikt är igen att FHC håller dörren öppen för det okända medan PJ vill ha en lösning där man tvingar på den evolutionära tvångströjan.
20071217
En ljusglimt i bloggningen
2005 publicerades en artikel i TIME magazine vid namn The New Science of Happiness. Den innehöll information som är tänkvärd för oss bloggare.
"There are numerous ways to do that, they argue. At the University of California at Riverside, psychologist Sonja Lyubomirsky is using grant money from the National Institutes of Health to study different kinds of happiness boosters. One is the gratitude journal--a diary in which subjects write down things for which they are thankful. She has found that taking the time to conscientiously count their blessings once a week significantly increased subjects' overall satisfaction with life over a period of six weeks, whereas a control group that did not keep journals had no such gain."
Med andra ord, var tacksam på bloggen en gång i veckan och decembermörkret blir mindre dunkelt.
"There are numerous ways to do that, they argue. At the University of California at Riverside, psychologist Sonja Lyubomirsky is using grant money from the National Institutes of Health to study different kinds of happiness boosters. One is the gratitude journal--a diary in which subjects write down things for which they are thankful. She has found that taking the time to conscientiously count their blessings once a week significantly increased subjects' overall satisfaction with life over a period of six weeks, whereas a control group that did not keep journals had no such gain."
Med andra ord, var tacksam på bloggen en gång i veckan och decembermörkret blir mindre dunkelt.
Eko-spiritualitet
Razib på Gene Expression refererar till en intressant artikel av Frank Furedi som handlar om eko-spiritualitet.
20071216
One Big Thing samarbetet
På Rapport, SVT1, häromdagen fick man reda på att ett litet svenskt företag, som drivs av Angelica Hull, uppfunnit ett miljövänligt biobränsle.
USAs försvarsdepartment satsar 35 miljoner kronor. Tekniskt sett kan bränslet komma i användning om 4 år.
USAs försvarsdepartment satsar 35 miljoner kronor. Tekniskt sett kan bränslet komma i användning om 4 år.
20071214
Påven tar ställning mot klimathysterin
Dick Erixon refererar till en artikel i Daily Mail där påven uttalar sig mot klimathysterin.
Följande klassiska citat är från artikeln:
"The German-born Pontiff said that while some concerns may be valid it was vital that the international community based its policies on science rather than the dogma of the environmentalist movement."
Man kan förstå att påven är nöjd att få kalla andra för dogmatiska och att hävda att miljörörelsen inte är vetenskaplig nog.
Detta är ju anmärkningsvärt eftersom ärkebiskopen i Svenska Kyrkan, Anders Wejryd, nyligen börjat agera för miljön. Kanske ett problem för ekumeniken i Sverige? Ärkebiskopen hänvisar till vetenskapen från FN:s klimatpanel och en svensk sårbarhetsutredning.
Ett annat problem är väl att om katolikerna var impopulära innan, som visats t.ex. i programmet Existens i SVT, så gör detta ställningstagande dem inte mer populära.
Den politiska betydelsen för världsfreden av ställningstagandet är väl inte oväsentlig. Påven yttrade sig i januari 2007 om ekologin och freden. Kritiker skulle kanske hävda att det rör sig om en stillande av missnöjesyttringar i den fattigare delen av världen--m.a.o ett fredsbevarande uttalande.
Följande klassiska citat är från artikeln:
"The German-born Pontiff said that while some concerns may be valid it was vital that the international community based its policies on science rather than the dogma of the environmentalist movement."
Man kan förstå att påven är nöjd att få kalla andra för dogmatiska och att hävda att miljörörelsen inte är vetenskaplig nog.
Detta är ju anmärkningsvärt eftersom ärkebiskopen i Svenska Kyrkan, Anders Wejryd, nyligen börjat agera för miljön. Kanske ett problem för ekumeniken i Sverige? Ärkebiskopen hänvisar till vetenskapen från FN:s klimatpanel och en svensk sårbarhetsutredning.
Ett annat problem är väl att om katolikerna var impopulära innan, som visats t.ex. i programmet Existens i SVT, så gör detta ställningstagande dem inte mer populära.
Den politiska betydelsen för världsfreden av ställningstagandet är väl inte oväsentlig. Påven yttrade sig i januari 2007 om ekologin och freden. Kritiker skulle kanske hävda att det rör sig om en stillande av missnöjesyttringar i den fattigare delen av världen--m.a.o ett fredsbevarande uttalande.
20071211
Subliminala lukter manipulerar beteende?
I The Economist December 8th 2007 på sidan 88 finner man en blänkare som de kallar "Scents and Sensitivity". Det låter väldigt intressant och Malin Sandström på Vetenskapsnytt som är expert på luktsinnet kanske har en förklaring?
En Dr. Li på North-Western University i Chicago har publicerat en studie i Psychological Science där 31 volontärer utsattes för lukter i låga koncentrationer av citral (citron), anisol (en parfym) och valeriansyra (fotsvett).
Försökspersonerna påverkades t.ex. i sin bedömning av ett ansikte negativt med valeriansyran när den var subliminal. En effekt som försvann om försökspersonen kände lukten samtidigt som ansiktet visades.
Subliminal citraldoft gjorde ansikten mer "vänliga".
Det verkar alltså som om det finns två kanaler för detektion av lukter. Man ger ingen förklaring i artikeln.
Dock tror Dr Li att effekten kan ha stor kommersiell potential. En lömsk effekt.
En Dr. Li på North-Western University i Chicago har publicerat en studie i Psychological Science där 31 volontärer utsattes för lukter i låga koncentrationer av citral (citron), anisol (en parfym) och valeriansyra (fotsvett).
Försökspersonerna påverkades t.ex. i sin bedömning av ett ansikte negativt med valeriansyran när den var subliminal. En effekt som försvann om försökspersonen kände lukten samtidigt som ansiktet visades.
Subliminal citraldoft gjorde ansikten mer "vänliga".
Det verkar alltså som om det finns två kanaler för detektion av lukter. Man ger ingen förklaring i artikeln.
Dock tror Dr Li att effekten kan ha stor kommersiell potential. En lömsk effekt.
20071210
Vad är en skolavslutning för något?
När eleverna samlas på en skolavslutning är syftet en allvarsstund med siktet mot framtiden där vad de lärt sig skall tjäna som bas för nästa steg i livet.
Biskop Antje Jackelén säger i Sydsvenskan att "Förmedlingen av en kulturell och religiös tradition är faktiskt en del av en kulturell bildning".
Skolavslutningen är en del av traditionen. En seans där stundens allvar skall betraktas--ett minne för livet.
Vad finns det då för lokaler där man mest effektivt kan få fram den stämning och allvarskänsla som behövs? Alla som suttit i en kyrka eller katedral vet att av någon anledning infinner sig sådana känslor vid dylika tillfällen.
De känslorna är viktiga och del i det kulturella arvet. Vår civilisation står på en grund av kristendomen.
Opportunistiska ateistiska krafter försöker nu "ta den ene och slå den andre med" genom att hävda att ett muslimskt barn inte kan tvingas delta i en skolavslutning där man använder en kristen lokal.
Detta är svårförståeligt eftersom ett muslimskt barn lärt sig i skolan att den västerländska civilisationens tradition är kristen och att den också tillåter det muslimska barnet att fritt utöva sin religion. En sådan tradition är naturligtvis värd att vörda även för ett muslimskt barn.
Biskop Antje Jackelén säger i Sydsvenskan att "Förmedlingen av en kulturell och religiös tradition är faktiskt en del av en kulturell bildning".
Skolavslutningen är en del av traditionen. En seans där stundens allvar skall betraktas--ett minne för livet.
Vad finns det då för lokaler där man mest effektivt kan få fram den stämning och allvarskänsla som behövs? Alla som suttit i en kyrka eller katedral vet att av någon anledning infinner sig sådana känslor vid dylika tillfällen.
De känslorna är viktiga och del i det kulturella arvet. Vår civilisation står på en grund av kristendomen.
Opportunistiska ateistiska krafter försöker nu "ta den ene och slå den andre med" genom att hävda att ett muslimskt barn inte kan tvingas delta i en skolavslutning där man använder en kristen lokal.
Detta är svårförståeligt eftersom ett muslimskt barn lärt sig i skolan att den västerländska civilisationens tradition är kristen och att den också tillåter det muslimska barnet att fritt utöva sin religion. En sådan tradition är naturligtvis värd att vörda även för ett muslimskt barn.
20071209
Purification and characterization...
Diskussionerna 2005 mellan Chomsky och Pinker leder inte till någon större förändring av Hauser, Chomsky & Fitch 2002, om man är på det humöret.
HCF propagerar för en upprening av en funktion (FLN) som sedan kan karakteriseras för att optimalt komma längre och för att kunna äkta lingvistiken med biologin.
Som jag antydde tidigare så ordnar inte schimpanserna symbolerna som de uttrycker medan rekursionen åstadkommer detta hos människa. Diskussionen gäller om huruvida denna funktion kan bildas successivt, medelst naturlig selektion, eller om den kommer till på något annat sätt.
Själv blir jag nyfiken på hur Chomskycirkeln tänker när de hävdar att detta inte går. Denna odelbarhet.
Rekursionen eller ordningen av ordklasselementen i meningarna blev till instinkt på något sätt. Vad var drivkraften? Tydligen krävs det 1% ökad fruktbarhet för att en genfrekvens i en population skall gå från 0.1% till 99.9% på 4000 år. Med andra ord behövs det inte mycket om man har några miljoner år på sig...
Med Goulds helhjärneresonemang, snarare än Chomskys "organ" eller "modul", så har man att göra med en nervfrekvenssoppa som producerar mönster med olika funktioner. Om nu sådana mönster inte är organ? En sådan frekvenssoppa kan hos människa ordna ord men inte hos en schimpans.
Ordna ord eller grupper av ordklasselement för att konstruera meningar låter kanske inte så svårt men det är först på senare tid som mycket avancerade program på snabba datorer lyckats med uppgiften. Detta är visserligen matematik men frekvenssoppan är det inte nödvändigtvis.
Man kan inte dela upp en så komplicerad uppgift säger Chomskycirkeln för att de inbördes delarna skall kunna selekteras. Någonting annat skapade frekvenssoppan med mönstren som som ordnar grupper av orklasselement.
Kanske tänker de att den nödvändiga frekvenssoppan kan bildas utan att man tillför någon genetisk information eller celler? Den sjunger helt enkelt en ny sång på ett befintligt instrument som råkar göra vad som krävs. Chomskycirkeln har nämnt fysikaliska orsaker.
Men varför blev hjärnan större och lite annorlunda? Detta problem kan dock vara enklare än att förklara orsaken till naturlig selektion för ordordningsfunktionen.
HCF propagerar för en upprening av en funktion (FLN) som sedan kan karakteriseras för att optimalt komma längre och för att kunna äkta lingvistiken med biologin.
Som jag antydde tidigare så ordnar inte schimpanserna symbolerna som de uttrycker medan rekursionen åstadkommer detta hos människa. Diskussionen gäller om huruvida denna funktion kan bildas successivt, medelst naturlig selektion, eller om den kommer till på något annat sätt.
Själv blir jag nyfiken på hur Chomskycirkeln tänker när de hävdar att detta inte går. Denna odelbarhet.
Rekursionen eller ordningen av ordklasselementen i meningarna blev till instinkt på något sätt. Vad var drivkraften? Tydligen krävs det 1% ökad fruktbarhet för att en genfrekvens i en population skall gå från 0.1% till 99.9% på 4000 år. Med andra ord behövs det inte mycket om man har några miljoner år på sig...
Med Goulds helhjärneresonemang, snarare än Chomskys "organ" eller "modul", så har man att göra med en nervfrekvenssoppa som producerar mönster med olika funktioner. Om nu sådana mönster inte är organ? En sådan frekvenssoppa kan hos människa ordna ord men inte hos en schimpans.
Ordna ord eller grupper av ordklasselement för att konstruera meningar låter kanske inte så svårt men det är först på senare tid som mycket avancerade program på snabba datorer lyckats med uppgiften. Detta är visserligen matematik men frekvenssoppan är det inte nödvändigtvis.
Man kan inte dela upp en så komplicerad uppgift säger Chomskycirkeln för att de inbördes delarna skall kunna selekteras. Någonting annat skapade frekvenssoppan med mönstren som som ordnar grupper av orklasselement.
Kanske tänker de att den nödvändiga frekvenssoppan kan bildas utan att man tillför någon genetisk information eller celler? Den sjunger helt enkelt en ny sång på ett befintligt instrument som råkar göra vad som krävs. Chomskycirkeln har nämnt fysikaliska orsaker.
Men varför blev hjärnan större och lite annorlunda? Detta problem kan dock vara enklare än att förklara orsaken till naturlig selektion för ordordningsfunktionen.
20071207
Svensk språkforskning under 1900talet
Hittade en trevlig artikel på svenska av Professor Emeritus Bengt Sigurd i Lund som sätter Chomsky vs. Pinker debatten i det svenska perspektivet.
20071205
Det spökar på nätet
Försökte få fram ett abstract till Jackendoff Pinker 2005, Cognition, 97(2) 211-225, men uppsatsen var svårfångad. Man kan bli paranoid för mindre. Speciellt som där fanns den viktiga informationen i uppsatsen i fråga att rekursionen inte är unik för människa eftersom den finns i synfunktionen.
Sökte på Pinkers namn på NCBI-PubMed men Jackendoff Pinker 2005 saknas?
5:
Related Articles,
Links
Sahin NT, Pinker S, Halgren E.
Abstract grammatical processing of nouns and verbs in Broca's area: evidence from fMRI.
Cortex. 2006 May;42(4):540-62.
PMID: 16881266 [PubMed - indexed for MEDLINE]
6:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
7:
Related Articles,
Links
Pinker S.
Sökte på Jackendoffs namn?
3:
Related Articles,
Links
Jackendoff R, Lerdahl F.
The capacity for music: what is it, and what's special about it?
Cognition. 2006 May;100(1):33-72. Epub 2005 Dec 27. Review.
PMID: 16384553 [PubMed - indexed for MEDLINE]
4:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
5:
Related Articles,
Links
Jackendoff R.
Précis of Foundations of language: brain, meaning, grammar, evolution.
Behav Brain Sci. 2003 Dec;26(6):651-65; discussion 666-707. Review.
PMID: 15377127 [PubMed - indexed for MEDLINE]
Sökte på tidskriften Cognitions namn men hela volym 97 saknas?
362:
Related Articles,
Links
Barth H, La Mont K, Lipton J, Dehaene S, Kanwisher N, Spelke E.
Non-symbolic arithmetic in adults and young children.
Cognition. 2006 Jan;98(3):199-222. Epub 2005 Mar 5.
PMID: 15876429 [PubMed - indexed for MEDLINE]
363:
Related Articles,
Links
Mitroff SR, Scholl BJ, Wynn K.
The relationship between object files and conscious perception.
Cognition. 2005 May;96(1):67-92. Epub 2005 Jan 7.
PMID: 15833307 [PubMed - indexed for MEDLINE]
364:
Related Articles,
Links
Darling S, Valentine T.
The categorical structure of semantic memory for famous people: a new approach using release from proactive interference.
Cognition. 2005 May;96(1):35-65. Epub 2004 Dec 22.
Man finner dock artikeln på Pinkers hemsida.
Skall jag dra slutsatsen att mitt internet är manipulerat? Undra om det går att klaga hos Telia?
Sökte på Pinkers namn på NCBI-PubMed men Jackendoff Pinker 2005 saknas?
5:
Related Articles,
Links
Sahin NT, Pinker S, Halgren E.
Abstract grammatical processing of nouns and verbs in Broca's area: evidence from fMRI.
Cortex. 2006 May;42(4):540-62.
PMID: 16881266 [PubMed - indexed for MEDLINE]
6:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
7:
Related Articles,
Links
Pinker S.
Sökte på Jackendoffs namn?
3:
Related Articles,
Links
Jackendoff R, Lerdahl F.
The capacity for music: what is it, and what's special about it?
Cognition. 2006 May;100(1):33-72. Epub 2005 Dec 27. Review.
PMID: 16384553 [PubMed - indexed for MEDLINE]
4:
Related Articles,
Links
Pinker S, Jackendoff R.
The faculty of language: what's special about it?
Cognition. 2005 Mar;95(2):201-36.
PMID: 15694646 [PubMed - indexed for MEDLINE]
5:
Related Articles,
Links
Jackendoff R.
Précis of Foundations of language: brain, meaning, grammar, evolution.
Behav Brain Sci. 2003 Dec;26(6):651-65; discussion 666-707. Review.
PMID: 15377127 [PubMed - indexed for MEDLINE]
Sökte på tidskriften Cognitions namn men hela volym 97 saknas?
362:
Related Articles,
Links
Barth H, La Mont K, Lipton J, Dehaene S, Kanwisher N, Spelke E.
Non-symbolic arithmetic in adults and young children.
Cognition. 2006 Jan;98(3):199-222. Epub 2005 Mar 5.
PMID: 15876429 [PubMed - indexed for MEDLINE]
363:
Related Articles,
Links
Mitroff SR, Scholl BJ, Wynn K.
The relationship between object files and conscious perception.
Cognition. 2005 May;96(1):67-92. Epub 2005 Jan 7.
PMID: 15833307 [PubMed - indexed for MEDLINE]
364:
Related Articles,
Links
Darling S, Valentine T.
The categorical structure of semantic memory for famous people: a new approach using release from proactive interference.
Cognition. 2005 May;96(1):35-65. Epub 2004 Dec 22.
Man finner dock artikeln på Pinkers hemsida.
Skall jag dra slutsatsen att mitt internet är manipulerat? Undra om det går att klaga hos Telia?
Pinker och Bloom 1990
Enligt Christine Kenneallys bok The First Word från 2007 så startades forskningsfältet om språkets evolution med ett arbete av Steven Pinker och Paul Bloom 1990 i Behavioral and Brain Sciences, 13, 707-784. Ett "draft" finns på nätet och jag använder mig av detta tills jag får tag på ett publicerat original. Det verkar som om jag måste kravla mig till Medicinska Biblioteket.
Paul Bloom lär skall ha konfronterat Leda Cosmides, en evolutionär psykolog, efter en föreläsning på MIT och hävdat Chomskys linje men fått ett svar som gjorde att han skrev ihop några rader i riktningen naturlig selektion för språkets utveckling som han sedan diskuterade med Pinker. Resultatet blev den verbosa argumentering, tråkig som Pinker och Bloom själv kallade den, eftersom den hävdade, vad de tyckte var självklart, nämligen att språket kommit till via naturlig selektion som t.ex. ekolokalisationen hos fladdermöss.
1990 är ju ett ordentligt steg bakåt i tiden från 2002 och 2005 när debatten blossade upp ånyo men där finns en del resonemang som belyser kärnproblematiken i problemet som jag skall försöka diskutera.
Pinker och Bloom ger sig på Chomskys och Goulds teori att språket skulle vara en biprodukt av evolutionen av något annat eller som en konsevens av någonting annat. Man diskuterar möjligheten att okända fysiska naturlagar kan vara involverade. För mig låter detta mycket spännande och jag kan inte låta bli att tänka på Pinkers kommentar från october 2007 där han föreslår att medvetandet är resultatet av informationsbearbetningen snarare än av nercellerna själva.
Andra än Chomsky har också argumenterat emot att språket evolverat med naturlig selektion och hävdat att man ej ser: 1) genetisk variation; 2) inte existerar i intermediaära former; 3) ej ger någon selektiv fördel; och 4) att den kräver mer evolutionistisk tid än vad som funnits. Arbetet går ut på att argumentera ned dessa argument.
Är det verkligen dock så att språket är samma sak som ekolokalisation hos fladdermöss? Pinker och Bloom hävdar attt detta är deras enkla uppgift att bevisa. Jag tycker inte det verkar så. Vad som går in och ut i hjärnan på en människa är mer komplicerat och kräver den berömda rekursionen à la Chomsky som inte anses vara delbar utan som måste ha uppstått med en enda supermutation eller genom Guds försorg enligt vissa.
Gould har hävdat att "the Mind" är en enda "single purpose computer" och inte en ansamling mentala organ som Chomsky hävdat. Detta skulle i så fall passa bättre med förklaringen att det är hjärnans storleks ökning, av vad det nu var för orsak, som är orsaken till språkets uppkomst. Denna idé kanske har solidifierats något sedan man inte upptäckt några mentala organ med t.ex. fMRI.
Pinker och Bloom skriver: "Grammars are thought to be complex computational systems with many interacting rules and conditions. Chomsky (1981) has emphasized how grammars have a rich deductive structure in which a minor change to a single principle can have dramatic effects on the language as a whole as its effects cascade through grammatical derivations. This raises the question of how the entire system could be viable under the far more major perturbations that could be expected during evolutionary history."
Frågan är om "rekursionen" kan brytas upp och om man kan steg för steg sätta ihop den under evolutionen. Pinker och Bloom tar upp två arbeten av Gopnik, M där det hävdas att en gen kan vara ansvarig för en del av grammatiken: "More strikingly, Gopnik (1990b) has found a familial selective deficit in the use of morphological features (gender, number, tense, etc.) that acts as if it is controlled by a dominant gene." Detta var ett arbete i Nature och borde kanske ha avancerat till något användbart vid det här laget om det var intressant nog?
Det man lär sig av Hauser, Chomsky and Fitch 2002 och Pinker och Bloom 1990 sammantaget är att frågan om grammatikens odelbarhet är det som kvarstår som kärnpunkten i dilemmat. Pinker Jackendoff 2005, Fitch, Hauser & Chomsky 2005 och Jackendoff Pinker 2005 fortsätter debatten. Det verkar vara en debatt mellan det okända, okonventionella, spännande och det alldagliga.
Paul Bloom lär skall ha konfronterat Leda Cosmides, en evolutionär psykolog, efter en föreläsning på MIT och hävdat Chomskys linje men fått ett svar som gjorde att han skrev ihop några rader i riktningen naturlig selektion för språkets utveckling som han sedan diskuterade med Pinker. Resultatet blev den verbosa argumentering, tråkig som Pinker och Bloom själv kallade den, eftersom den hävdade, vad de tyckte var självklart, nämligen att språket kommit till via naturlig selektion som t.ex. ekolokalisationen hos fladdermöss.
1990 är ju ett ordentligt steg bakåt i tiden från 2002 och 2005 när debatten blossade upp ånyo men där finns en del resonemang som belyser kärnproblematiken i problemet som jag skall försöka diskutera.
Pinker och Bloom ger sig på Chomskys och Goulds teori att språket skulle vara en biprodukt av evolutionen av något annat eller som en konsevens av någonting annat. Man diskuterar möjligheten att okända fysiska naturlagar kan vara involverade. För mig låter detta mycket spännande och jag kan inte låta bli att tänka på Pinkers kommentar från october 2007 där han föreslår att medvetandet är resultatet av informationsbearbetningen snarare än av nercellerna själva.
Andra än Chomsky har också argumenterat emot att språket evolverat med naturlig selektion och hävdat att man ej ser: 1) genetisk variation; 2) inte existerar i intermediaära former; 3) ej ger någon selektiv fördel; och 4) att den kräver mer evolutionistisk tid än vad som funnits. Arbetet går ut på att argumentera ned dessa argument.
Är det verkligen dock så att språket är samma sak som ekolokalisation hos fladdermöss? Pinker och Bloom hävdar attt detta är deras enkla uppgift att bevisa. Jag tycker inte det verkar så. Vad som går in och ut i hjärnan på en människa är mer komplicerat och kräver den berömda rekursionen à la Chomsky som inte anses vara delbar utan som måste ha uppstått med en enda supermutation eller genom Guds försorg enligt vissa.
Gould har hävdat att "the Mind" är en enda "single purpose computer" och inte en ansamling mentala organ som Chomsky hävdat. Detta skulle i så fall passa bättre med förklaringen att det är hjärnans storleks ökning, av vad det nu var för orsak, som är orsaken till språkets uppkomst. Denna idé kanske har solidifierats något sedan man inte upptäckt några mentala organ med t.ex. fMRI.
Pinker och Bloom skriver: "Grammars are thought to be complex computational systems with many interacting rules and conditions. Chomsky (1981) has emphasized how grammars have a rich deductive structure in which a minor change to a single principle can have dramatic effects on the language as a whole as its effects cascade through grammatical derivations. This raises the question of how the entire system could be viable under the far more major perturbations that could be expected during evolutionary history."
Frågan är om "rekursionen" kan brytas upp och om man kan steg för steg sätta ihop den under evolutionen. Pinker och Bloom tar upp två arbeten av Gopnik, M där det hävdas att en gen kan vara ansvarig för en del av grammatiken: "More strikingly, Gopnik (1990b) has found a familial selective deficit in the use of morphological features (gender, number, tense, etc.) that acts as if it is controlled by a dominant gene." Detta var ett arbete i Nature och borde kanske ha avancerat till något användbart vid det här laget om det var intressant nog?
Det man lär sig av Hauser, Chomsky and Fitch 2002 och Pinker och Bloom 1990 sammantaget är att frågan om grammatikens odelbarhet är det som kvarstår som kärnpunkten i dilemmat. Pinker Jackendoff 2005, Fitch, Hauser & Chomsky 2005 och Jackendoff Pinker 2005 fortsätter debatten. Det verkar vara en debatt mellan det okända, okonventionella, spännande och det alldagliga.
20071204
Miljön och Teodicé problemet
Jag har börjat titta lite närmare på detta med miljön. Ju mindre man vet, ju lättare är det att ha åsikter. Kommer ihåg en diskussion jag hade utanför min högstadieskola med en klasskamrat som då, runt 1970, var aktiv i en begynnande miljörörelse. Jag är fortfarande sval för dessa domedagsprofetsior som till exempel den i SvD.se idag. "Människan står och stampar..."!?
Joakim Hörsings nyligen presenterade lista på "gröna" bloggar skall dock bli en hjälp till ett ökat intresse.
Orsaken är att jag ser mer positivt på vår civilisations utveckling och möjligheten för andra civilisationer att "hänga på" utan att för den skull göra samma misstag som vi. Johan Norberg representerar en sådan positiv röst som kommenterades i bloggen Kaffepaus härom dagen.
Det är nu 62 år sedan Andra Världskriget tog slut och vi har haft ett relativt problemfritt leverne med högre levnadstandard varje år. Det har gått väldigt bra. Ekonomin har blivit viktig speciellt efter Sovjetunionens konkurs 1989. Det måste ju vara bättre att rättmätigt utgå från att arbeta för fortsatt framgång snarare än att felaktigt påstå att vi har misslyckats.
Är det inte kontraproduktivt att se pessimistiskt på utvecklingen? Pessimisterna faller i samma fälla som de religiösa som låter sig fascineras av teodicéproblemet. Hur kan Gud tillåta allt lidande? Är det inte fråga om att i stället ha en positiv grundsyn.
Wilfrid Stinissen ställer i sin bok Idag Är Guds Dag, den 3 december, frågan om Varför dröjer Gud? Varför gör han inte genast världen till ett himmelrike? Det är väl kanske så att Gud genom att starta evolutionen avsåg att vi skulle nå en viss mognadsgrad innan vi var redo.
Där finns problem på vägen men de är till för att lösas med all erfarenhet från arbete och kunskap från forskning som vi under vår relativt sett korta tid har åstadkommit här på Jorden. Återhållsamhet och sparsamhet är naturligtvis en dygd och det är väl mycket troligt att detta också blir tidens melodi.
Orsaken är väl kanske det begynnande tänkandet om hur alla på Jorden skall kunna leva med en tillräcklig hög levnadsstandard. Jag är övertygad om att det finns en bra lösning på detta problem. Speciellt med tanke på hur bra det gått hittills.
Det är väl också viktigt att komma ihåg att miljöadaptationerna är ett globalt problem som man löser tillsammans med sina internationella vänner.
Joakim Hörsings nyligen presenterade lista på "gröna" bloggar skall dock bli en hjälp till ett ökat intresse.
Orsaken är att jag ser mer positivt på vår civilisations utveckling och möjligheten för andra civilisationer att "hänga på" utan att för den skull göra samma misstag som vi. Johan Norberg representerar en sådan positiv röst som kommenterades i bloggen Kaffepaus härom dagen.
Det är nu 62 år sedan Andra Världskriget tog slut och vi har haft ett relativt problemfritt leverne med högre levnadstandard varje år. Det har gått väldigt bra. Ekonomin har blivit viktig speciellt efter Sovjetunionens konkurs 1989. Det måste ju vara bättre att rättmätigt utgå från att arbeta för fortsatt framgång snarare än att felaktigt påstå att vi har misslyckats.
Är det inte kontraproduktivt att se pessimistiskt på utvecklingen? Pessimisterna faller i samma fälla som de religiösa som låter sig fascineras av teodicéproblemet. Hur kan Gud tillåta allt lidande? Är det inte fråga om att i stället ha en positiv grundsyn.
Wilfrid Stinissen ställer i sin bok Idag Är Guds Dag, den 3 december, frågan om Varför dröjer Gud? Varför gör han inte genast världen till ett himmelrike? Det är väl kanske så att Gud genom att starta evolutionen avsåg att vi skulle nå en viss mognadsgrad innan vi var redo.
Där finns problem på vägen men de är till för att lösas med all erfarenhet från arbete och kunskap från forskning som vi under vår relativt sett korta tid har åstadkommit här på Jorden. Återhållsamhet och sparsamhet är naturligtvis en dygd och det är väl mycket troligt att detta också blir tidens melodi.
Orsaken är väl kanske det begynnande tänkandet om hur alla på Jorden skall kunna leva med en tillräcklig hög levnadsstandard. Jag är övertygad om att det finns en bra lösning på detta problem. Speciellt med tanke på hur bra det gått hittills.
Det är väl också viktigt att komma ihåg att miljöadaptationerna är ett globalt problem som man löser tillsammans med sina internationella vänner.
20071201
One Big Thing
För dem som inte känner till detta så startade den nya Amerikanske Ambassadören, Michael Wood, i Stockholm ett samarbetsprojekt med Sverige som han kallade One Big Thing.
Michael Wood gav nyligen ett tal som ger viktig information om energiläget i USA relaterat till Sverige.
Han påpekar till exempel att kol och kärnkraft kostar 3 cents per kWh, vindkraft 6 cents per kWh och den senaste solenergiteknologin 12 cents per kWh. Information som är viktig och som DN.ses debattartiklar ej meddelar.
DN.se hade dock en informativ artikel häromdagen rörande en stor planerad vindkraftspark.
Michael Wood gav nyligen ett tal som ger viktig information om energiläget i USA relaterat till Sverige.
Han påpekar till exempel att kol och kärnkraft kostar 3 cents per kWh, vindkraft 6 cents per kWh och den senaste solenergiteknologin 12 cents per kWh. Information som är viktig och som DN.ses debattartiklar ej meddelar.
DN.se hade dock en informativ artikel häromdagen rörande en stor planerad vindkraftspark.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
