European Visions?

Former European Commissioner Günter Verheugen: The EU 'Has No Vision of Where We Are Heading' - SPIEGEL ONLINE - News - International: "Germany's outgoing European commissioner, Günter Verheugen, who just spent 10 years in the Commission: 'There seems to be no vision within the Union of where we are heading. There is no consensus over where the borders of the EU should lie in the future, and there is no consensus over how we should define our role in the world.'"

Verheugen thinks further expansion or not is the most important issue facing the EU. Apparently the German public, like myself, is pleased with the present status quo. However, Verheugen thinks stopping expansion would be a fatal mistake. It generates good markets for especially Germany.

Apparently Joschka Fischer, who published an article on DN.se the other day, is for further integration, and thus think differently than Verheugen, they however have the same idea of expanding eastward to Russia. Verheugen uses the argument that we are already in competition with China and Latin America who are larger than us and given time they will become potentially larger in their economies as well.

This vision of a Europe that reaches the Pacific came a little as a surprise to me I must admit. I guess it would mean that Russia is succumbing to the European economy and joins the EU. I wonder if Joschka Fischer meant the same without spelling it out? One point makes sense to me and that is that it is difficult to envision Russia by itself between the EU, China and Japan. They will be hard pressed and their population is actually decreasing.

The thought of having Russia as a European Texas has been aired in this blog before but ruled out due to their own attitude. However, Russia is buying arms from France currently. A France that Fischer thinks is out of the picture. Verheugen have lost the UK in approximately the same fashion.

We apparently have the same problem in Europe as they have in the US. The Mainstream think local and non-hierarchical whereas the Elite, or Political Class, have visions. They talk about The First Pacific President and about EU the Pacific. And the gap is widening. I wonder, however, if it is not very wise to follow the Mainstream when the Political Class is in doubt. Is it for example possible, even, to call it a "vision".

Obama’s Speech in Russia II

Text - Obama’s Speech at the New Economic School - Text - NYTimes.com: "We see that progress here at NES -- a school founded with Western support that is now distinctly Russian; a place of learning and inquiry where the test of an idea is not whether it is Russian or American or European, but whether it works."

I hope President Obama is not saying that one should not try anything difficult, something that might not work. Like a start-up company. There is also a problem with this statement when assessing the latest G20 meeting where Obama was on one side and the two Continentals Merkel and Sarkozy was on the other. We still don't know what works best. The American or the European way. Different values play out eventually.

Doing only what works could also mean doing what doesn't hurt, what doesn't scare you, not what is right. When there is no dignity, no moral, as some columnists point out, doing what is right becomes important. Belief is needed before you know whether something works or not.

Then again, Obama knows this. So why is he saying the above? Add China and India to the list and you have a universal rule. Pragmatism around the globe? In the speech Obama talks about a new era. American pragmatism around the globe would probably give the US an advantage though.

What works in Russia, without the democracy and civic society of the US, is however corruption. Without values, what works means corruption.

Obama’s Speech in Russia

Text - Obama’s Speech at the New Economic School - Text - NYTimes.com: "I know that NES is a young school, but I speak to you today with deep respect for Russia's timeless heritage. Russian writers have helped us understand the complexity of the human experience, and recognize eternal truths. Russian painters, composers, and dancers have introduced us to new forms of beauty. Russian scientists have cured disease, sought new frontiers of progress, and helped us go to space"

Yes, there is a lot to talk to the Russians about. Pity then that missiles and terrorism (or violent extremism) is what you really can talk to Putin and Medvedev about.

However, President Obama also tries to fire up the students:

"You get to decide what comes next. You get to choose where change will take us, because the future does not belong to those who gather armies on a field of battle or bury missiles in the ground; the future belongs to young people with an education and the imagination to create. That is the source of power in this century. And given all that has happened in your two decades on Earth, just imagine what you can create in the years to come."

Where is Russia heading?

RealClearWorld - U.S.-Russia 'Reset' Won't Do Much: "Russian journalist Valery Fadeev underscores the existential nature of Russia's angst by quoting a warning from Putin last year that 'Russia would either return to the group of leading world nations or disappear.'"

I wonder if Russia's angst depend on its efforts to be in Asia at the same time as it is in Europe? That magical border region of the Urals. It would interest me to know how the Russians of the European Russia relate to the Eastern domains of the country. Ever since St. Petersburg they have aspired to become Europeanized. Stalin's intrusion into Europe during World War II is an other example.

Putin does not seem to accept that Russia, or rather the Soviet Union, used the wrong economic model and thus lost speed. He wants to dominate or otherwise it does not matter. Slowly rebuilding and trying to be friendly is apparently not an option. When they still had their oil money last year they were hopelessly agitating.

There are also indications that Russia wants to have a sphere of interest, i.e., the former satellite states. Knowing what happened to me with a suppressed learning ability over the years it is easy to envision that they want to suppress this area, for security reasons, using the same technology? Especially since they tend to have higher GDPs per capita than Russia itself. Honestly, why would they be interested in outcompeting satellites as a buffer zone?

Another question is of course how much angst comes from the Chinese border which lacks buffer states? From the above it is reasonable to assume that Russia would become mentally squeezed between a more developed China and EU.

Abu Dhabi satsar på kärnkraftverk

Jay Solomon and Margaret Coker på wsj.com skriver en intressant artikel som informerar om att UAEs oljerika stater börjar intressera sig för kärnteknologi. För miljön får man förmoda. Det var Bush-administrationen som startade detta initiativ.

Det är också så att Abu Dhabis förbrukning av elektricitet kommer att tredubblas fram till 2017 då det första kärnkraftsprogrammet skulle kunna vara igång.

USA hjälper till och kommer att sälja kärnbränslet så att Abu Dhabi inte behöver upparbeta själv och att det på detta sätt kommer att tjäna som en modell för andra länder att kärnvapenriskfritt försörja sig med kärnenergi. Iran skulle ju t.ex. kunna börja köpa kompetitiva system mot ryssarnas på detta sätt från USA och Europa. Det är ju ett sätt att förekomma proliferation av mer riskabelt slag samtidigt som man tar hem ekonomiska vinster.

Jag finner det intressant att dessa oljerika länder börjar se till en tid då oljan tagit slut redan eller om det är mest för miljöhänsyn. President Obama sade i sin andra TV-sända debatt med John McCain att han ville göra USA energioberoende av Mellanöstern på 10år. Han jämförde detta med President Kennedys månlandningsprojekt på tio år.

En artikel i Haaretz, den engelskspråkiga tidningen från Israel, talade igår om att Obama och Medvedev under sitt samtal innan G20 mötet i London hade sagt att de inte hade några problem med att Iran producerar el med kärnkraft. Inte så konstigt om de båda vill tjäna pengar på att bygga ut kärnkraften i detta område på var sin sida om sundet.

Abu Dhabi har på senare år velat diversifiera sin industri till finansiell service och turism. Nu vill man alltså diversifiera även sin energiförsörjning. Trots att man är en av världens största oljeproducenter så har man lite av naturgas som de får importera från Qatar.

Som jag påpekat tidigare ligger där ju i detta också en möjlighet till ett normaliserande av förbindelserna mellan USA och Iran något som man inte diskuterade vidare i Haaretz av den troliga orsaken att allt nukleärt med Iran är väldigt känsligt. Det är känsligt i USA också och det finns de som motsätter sig projektet.

The Devil's Advocate på Iran

Det har ju varit lite kärvt med framstegen i debatten med Iran de senaste 30 åren. Som Michael Rubin säger idag i The Weekly Standard: det beror inte så mycket på vilken president det har varit som på just Teheran självt.

Något som skulle medföra ett stort framsteg i debatten är dock om man säger till Teheran att det är helt OK att ni gör en atombomb. Vi förstår inte varför, för ni kan inte använda den.

Jag kan inte bedöma det rent militära i den nya balans i Mellanöstern som skulle infinna sig men jag tröstades idag av vetskapen att Israel inte behöver se det Iranska hotet som en apokalyps. Ephraim Halevy, en före detta chef för den Israeliska säkerhetspolisen Mossad, informerar i The Jerusalem Post om att Israel kan bemästra detta hot.

Det tycks mig att Iran i detta fall inte längre skulle ha Den Store Satan att skylla på och moderata krafter skulle få mer att säga till om. Handeln skulle öka med Iran och förhållandena normaliseras. Detta borde också inverka positivt på Iraks återuppbyggnad. Man behöver heller inte Rysslands stöd för sanktioner och frigör på så sett en spelbricka för Europa förhandlingarna och Afghanistanlogistik.

Det som inte stämmer är ju att normala länder går att övertyga med diplomati om att inte skaffa sig kärnvapen vilket gör Iran atypiskt och krigiskt. Eftersom diplomati inte fungerar kommer detta att leda till ett preemptivt tillslag för att förstöra programmets infrastruktur--för ett tag framöver. Enligt samma princip som i fallet Hamas, vilket ju inte var populärt runt om i världen.

The Guardian rapporterar att President George W. Bush skulle ha sagt till Israel i September 2008 att de inte backar ett tillslag i Iran efter en stor övning över Medelhavet som ansågs imitera ett anfall på Iran. Det måste vara mycket svårt att utföra en dylik räd. Det borde också vara mycket svårt att bedöma andra länders reaktion på det inträffade.

Om man dock ändå inte skall anfalla Iran, så vore det ju mycket bättre om man lade an en positiv ton? I rimlighetens namn borde detta också kunna leda till att fredsprocessen mellan Israel och Palestinierna skulle kunna komma igång?

Ryssland--naturgasen--och "deras eget koordinatsystem"

I ett snabbt förlåtande av aggressionen i Georgien välsignade EU Ryssland som sin framtida bundsförvant. Sedan några dagar läser man i pressen om en dispyt mellan Ryssland och Ukraina vad avser naturgasflöden till EU.

Jag förmodar att detta är att betrakta som Rysslands sätt att visa hur gärna man vill samarbeta med EU på något så väsentligt som 40% av EUs gastillförsel?

Det lustiga i kråksången är att incidensen sker i mediaskuggan av Gazaproblematiken precis som Georgiendramat som befann sig i mediaskuggan av Olympiaden.

Leon Aron på AEI hade en artikel härom veckan där han förde fram ett citat från Sergej Lavrov, den ryske utrikesministern, som påstod att Ryssland skulle fortsättningsvis befinna sig i ett "separat koordinatsystem". De tänker tydligen spela helt enligt egna regler.

Gorbatjov vrider om kniven i såret?

Sist han hörde av sig var före finanskrisen. Nu återkommer han på iht.com med ett förslag att det egentligen var han som frågade efter förändring, inte Obama.

Han säger:

"The "winner's complex" - the fanfare of triumph sounded by the West after the Soviet Union left the international arena - obscured the fact that the end of the Cold War was not a victory for one side or one ideology. It was instead a common achievement and a common challenge, a call for major change."

Gorbatjov är en historisk person. Han bidrog till avslutadet av det kalla kriget med sitt försök att reformera Sovjetunionen. Det kostade honom jobbet.

Vad han säger nu verkar vara typiskt för det nuvarande ledarskapet. Man vill delvis skriva om historien för att inte se ut som förlorare. Att få det att se ut som om kommunismen inte var så dålig när allt kommer omkring.

Det enda som krävs för att motbevisa detta är en blog från en amatör som mig själv som punkt för punkt går igenom hur olikt och defunkt det ryska samhället är jämfört med NATOs.

Sen är han lite spydig och säger att man behöver nog samarbeta för att det skall bli fred på Jorden. Frågan är dock om detta räcker... om inte en viss mängd oroshärdar kommer att kvarstå i en globaliserad värld. Vi behöver kanske ett nytt slags "containment" av eländet, som har bytt skepnad?

Vad Gorbatjov dock inte föreslår är att Ryssland skall ha samma definition på terrorister som Väst. Då blir det svårt att samarbeta.

En summering av läget i Ryssland från The Economist

The Economist publicerar då och då översikter på länder och det sista numret innehåller en uppdatering på Ryssland av Arkady Ostrovsky. Jag väljer att kort kommentera några punkter jag ej tidigare nämnt i bloggen men nämner också det ryska hotet eftersom det tas upp med emfas.

Korruptionen har blivit något som Medvedev, trots tillsynes goda intentioner, inte kan bli av med. Den är en del av systemet som det nu fungerar. Det kanske är därför utrikesministerna Sergeij Lavrov talar om att Ryssland skall leva i ett annat koordinatsystem än Europa?

Transparency International, som bedömer korruption, placerar Ryssland på ett index av 2.0/10.0 där Tyskland har 8.0 och USA, Japan och Frankrike har 7.0. Detta ger Ryssland en världsrankning av 147 där Tyskland har 14 och USA har 18. Som jämförelse kan också Somalia nämnas. Index 1.0 och rankning 180. Med andra ord kan man konkludera att situationen är mycket dålig. Mycket sämre än t.ex. Kina med Index 3.5 och rankning 72.

Man tar även upp orsaken till att Rysslands invånarantal minskar med 700000 per år. Det finns mindre än hälften så många män som kvinnor över 65 års ålder. Det är resultatet av alkoholismen. Tydligen är alkoholhaltiga drycker också immuna mot inflationen. Beräknad livslängd vid födseln är just nu c:a 65 år.

CIA World Factbook listar Ryssland med en befolkningsökning på (-0.47%) och det finns ett fåtal länder med lägre ökning som Lettland, Estland, Ukraina, Zimbabwe, Bulgarien, Trinidad och Tobago, samt Montenegro. Detta ger Ryssland en rankning på 225/232 i denna lista.

Det sista kapitlet i den 18 sidor långa översikten heter "Handle with care: A cornered Russia could pose greater risks". Man gör en jämförelse med glas: rigid men fragil där sprickor kan uppstå på ett oväntat sätt. Översikten tar inte upp det känsliga med eventuell vidare NATO-expansion men den sista subtiteln är att situationen bedöms farligare än under Det Kalla Kriget. Man hetsar mot USA. En rysk militäranalytiker, Pavel Felgenhauer, som korrekt förutsåg Georgienkriget säger att en ny militär konflikt, möjligtvis större, är ganska trolig ("only too likely").

Den ryska ekonomin lider för närvarande av att det inte finns billig kredit längre. Man hade finansierat sin industri med krediter snarare än att man lockat till sig utländska investeringar. De utländska investeringarna kommer ju med know-how och kontakter vilket krediter inte gör när de backas med aktieportföljvärden, som tyvärr vaporiserats sedan maj i år.

Rice and Gates trycker på för NATO medlemskap för Ukraina och Georgien

Samtidigt som det meddelas att republikanen Robert Gates stannar kvar på Pentagon under Obama, börjar Condoleezza Rice ringa runt för att få de motsträviga Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och andra att gå med på ett inträde i NATO för Ukraina och Georgien utan att gå via MAP programmet.

Gates hade vidmakthållit Bukarest-diskussionen på NATO-ministermötet i Estland härom veckan och nu går de alltså mot Ryssland i denna fråga. Polen och Tjeckien hade inte gått med NATO via MAP programmet heller och det behöver inte försämra resultatet.

Jag antar att man frågar Europa om folk är intresserade av ett Amerikanskt ledarskap via NATO eller om de föredrar att vänta på Rysslands förslag att förhandla om en Europeisk säkerhetspakt som involverar dem?

Det uppkommande NATO-mötet blir ett viktigt prov på vad Europa vill i denna mycket centrala fråga.

Källa: iht.com1, iht.com2

Till Europas Försvar

Dick Erixon sammanfattar läget efter rapporten om världens transformation enligt en rapport från USA. Det ligger mycket i vad han säger.

Det viktigaste är väl att notera att det inte bara är USA som relativt försvagas utan även Europa och att detta betyder att samarbetet måste ytterligare förstärkas.

Erixon kallar Europa för "ett dårarnas paradis". Visserligen har européerna lyckas ta död på en otrolig mängd människor förra seklet men detta beror på att den moderna människan utvecklats med början här i Europa. Kataklysmen timade här av den orsaken. Den var inbyggd i den teknologiska utveckligen med sammanhållning runt fosterlandsnationalitet snarare än nationalitet som bygger på en idé om frihet och demokrati.

Därför är det viktigt för Sverige att höja blicken och inte, som dagens ledare på DN.se verkar vilja, försjunka i nationalistisk neutralitet där varken EU eller USA finns med i kalkylen. Det är brottom. Fienden kommer krypande idag inte plötsligt i morgon.

40% av EU verkar vara ryssofila, dvs de vill anpassa sig till Ryssland snarare än att låta Ryssland anpassa sig till EU. Sverige enligt DN.se verkar vilja arbeta för ett neutralt Norden för att göra Ryssland tillfreds. Jag förslår att man snarare följer Norges exempel där man satsar framåt tillsammans med USA.

Det är sannerligen dags att välja sida. Välja ljuset före mörkret.

Försvagad al-Qaeda men ökat mörker i Ryssland och Östeuropa enligt ny rapport

Rapporten Global Trends 2025: A Transformed World har enligt en artikel på nytimes.com dystra nyheter förutom att al-Qaeda risken minskar. Rapporten kanske är en ouvertyr för att Obama skall kunna minska insatsen på Kriget mot Terrorismen?

Enligt rapporten:

"The report said Russia’s emergence as a world power was “clouded” by persistent corruption and lagging investment in its critical energy industry. It also noted, without naming a specific country, that a government in Eastern Europe “could be effectively taken over and run by organized crime.”"

Sten Tolgfors nämner i sin artikel på DN.se igår att det inte finns några militära risker för Sverige men vad betyder det att den organiserade brottsligheten blir så stark att den kan ta över ett land i Östeuropa? Hur försvarar man sig mot detta hot?

EUobserver noterar det följande:

"By 2025, the European Union will be a "hobbled giant" (haltande jätte) crippled by internal bickering and a eurosceptic citizenry. Eastern European organised crime could dominate one or more member state governments, and the bloc will likely be kowtowing to Moscow after having failed at all attempts to wean itself from Russian energy supplies."

Följande kommentar talar för att man bör söka ett NATO-medlemskap omgående och att effekten av att ingå Lissabonfördraget kan tänkas vara otillräckligt som försvar:

""Europe by 2025 will have made slow progress toward achieving the vision of current leaders and elites: a cohesive, integrated, and influential global actor," it begins 'optimistically', while declaring that the EU will at the same time not be a major military player.""

Om rapporten stämmer kommer ett fortsatt samarbete med USA att vara än viktigare, speciellt som USAs relativa styrka kommer att bli mindre, även om USA fortfarande kommer att vara den största aktören.

Vad kan tillförlitligheten på rapporten tänkas vara? Ryssland kommer tydligen att befinna sig bland molnen, svår att förutse med andra ord, men det finns risk för att den ryska maffian kan bli besvärlig. För övrigt har ju den senaste tidens friktioner i och med Georgienkriget och finanskrisen bekräftat hur långt kvar EU har att bli integrerad med en enhetlig strategi i världen och självständighet från Ryssland, denna avart till stat.

Frågan är hur euroskeptikerna tänker när de ser rapporten? Kommer länderna var och en för sig gå en säkrare framtid till mötes? Kommer ledarskap att finnas i Europa?

Är Ukraina nästa offer för Ryssland?

Rysslandspecialisten Leon Aron på American Enterprise Institute, en konservativ tankesmedja i Washington DC, gör en bedömning av vad det betyder att Ryssland invaderade Georgien i en artikel han kallar The Georgia Watershed--Brytpunkten Georgien.

Ja, NATO konferensen i Estland häromdagen sågs inte i Svensk press!? Troligen på grund av att Sverige på sistone blivit mer Ryssofil. Ukrainas eventuella blivande medlemskap är ju en känslig fråga.

Jag har skrivit en hel del om Ryssland i bloggen och min egen position verkar skilja sig från EUs nuvarande linje där man tror att Ryssland skall kunna integreras i EUs ekonomi. Denna idé är så bra, om den vore sann, att man gärna vill tro på den. Aron hävdar dock också att Ryssland snarare håller på att isolera sig:

"We don't need illusions of partnership [with NATO]," Medvedev said on August 25 [2008]. "It is NATO that is most interested in our cooperation. . . . We are ready to make any decision, including the termination of the relationship with NATO altogether."

The next day, speaking to the government-owned television network Russia Today shortly after he had signed the decrees recognizing the "independence" of Abkhazia and South Ossetia, Medvedev added:

"We are afraid of nothing, including another Cold War. We have lived before in different [from the West] conditions and can live in the same way again."

Five days later, Lavrov elaborated:

"There is no doubt that for some time, and probably even a considerable amount of time, Russia and the West may live and act in two only rarely intersecting planes [ploskosti], in different systems of coordinates. This has happened before . . . so we won't have a hard time getting used to it again."

Aron gör vidare den bedömningen att Ryssland kommer att försöka få kontroll över sitt forna territorium från tiden med Sovjetunionen. Ukraina är då nästa land i turordningen. I ett samtal med George W. Bush sade Vladimir Putin att Ukraina är ju inte ens en riktig stat. Putin är ju också känd för att hävda att Sovjetunionens fall var den största katastrofen under 1900talet.

De "skilda koordinater" som Lavrov talade om kan skönjas i det följande:

"The search for "a path to the common European home" and the commonality of interests with the West in the strengthening of democracy, human rights, and "all-human values," which underlined the Gorbachev-Yeltsin foreign policy, have been discarded as the shameful artifacts of "weakness" and "chaos."

Russia's integration into the family of Western capitalist democracies (the "civilized world") is no longer accepted even as a distant goal. Today, "Russia is inclined not only completely to reject Western values but even to refuse to admit that something like that exists," one of the most astute observers of Russian foreign policy, Fyodor Lukyanov, wrote in August of this year.

These "values," another leading Russian expert noted, include "trifles like the rule of law and the respect for civil liberties and human rights," for which, in the Kremlin's opinion, the Russian people are somehow not yet "mature enough" and therefore need, in Putin's words, "about twenty years of manual control.""

En möjlig orsak till att man i EU nu försöker samtala med Ryssland är ju att oljepriset ligger under $60 fatet och att Rysslands budget är skriven med ett pris på $75 fatet. Den Ryska expansiviteten svällde ju betydligt innan man tappat 75% av sitt aktiekapital och oljepriset var $145 fatet. Frågan är om detta gör Ukraina säkrare eller osäkrare? Georgien invaderades faktiskt efter att aktiemarknaden hade fallit betydligt i Ryssland från sin topp i maj 2008.

15 november 2008: Sarkozy sympatiserar med Medvedev enligt Nice mötet mellan EU och Ryssland.

15 november 2008: Rysk akademiker hävdar att Ryssland varit lugn över NATOs frammarsch sedan 1990, än så länge?

Ryssland flyttar fram sina positioner

En artikel på BBC News beskriver hur Medvedev börjar bli aggressiv igen. Han vill också förlänga presidentämbetets duration från 4 till 6 år. Det är inte sagt om han gör detta för sig själv eller för Putins återkomst.

Man förmodar att Medvedevs 'State of the Union address' är en fråga till Obama.

No comments!

Kan Tyskland modernisera Ryssland?

I en gedigen artikel på Spiegel ONLINE International redogör Judy Dempsey för relationen mellan Tyskland och Ryssland.

Dimitrij Medvedev har ju sagt att han nu ämnar modernisera Ryssland efter att Vladimir Putin har stabiliserat henne. Då är Tyskarna experterna som gärna vill i partnerskap guida denna process enligt Dempsey. Man väntar tydligen bara på att advokaterna skall få klartecken. Är det Obama man väntar på?

Tyskarna förenade Väst och Öst Tyskland till tonerna av en massa euron. Den sista siffran jag sett var €1200 miljarder. Jag tror det fanns c:a 16m innevånare i Öst Tyskland. Ryssland har 145m innevånare. Trots denna satsning hade BNP/capita inte nått upp till den västra nivån. Storleksskillnaden var $27000 mot $17000 för östra Tyskland.

Enligt Dempsey säger Tyskarna att Medvedev nog inte har tänkt på hur svårt denna modernisering kommer att bli. Jag skulle vilja tillägga frågan om de verkligen kommer att överhuvud taget ha råd med att modernisera Ryssland till motsvarande grad som östra Tyskland?

De senaste tongångarna från Tyskland och Frankrike är ju att man vill integrera Ryssland i den Europeiska ekonomin. Vad är det i så fall man vill integrera? Oligarkerna eller resten av Ryssland?

There is profit in confusion?

Ja, frågan är vad Putin har i tankarna när RTS indexet faller som en sten på börsen i Moskva. Det rasade ytterligare 14% idag med två handelsstopp. Detta betyder att det är nere mer än 70% från max i maj i år. 1929 föll den amerikanska börsen 80%.

Tydligen har man med sin 25% ökning av försvarsbudgeten och återupptagna militärparader på Röda Torget slagit in på en krigiskhet utan like. För att inte nämna kriget i Georgien. timesonline.co.uk informerar att de flyger strategiska bombplan igen vilket de inte gjort på 14 år.

Kiev anklagas för att ha hjälpt Georgien i kriget och Georgien för att ha orsakat en bilbomb i Sydossetien. Alla konspirerar mot honom! Han bygger en väg till en liten stad Akhalgori, vilken är belägen endast 25km från Tiblisi, inne på Georgiskt territorium?

Enligt John Vinocur på iht.com är John McCain och Barack Obama rörande överens om problemet med ett allt aggressivare Ryssland. Vad som dock blommat ut efter Georgienkrisen är Tysklands välvilja till Ryssland i bjärt kontrast till den fortsatta bedömningen från vilken kandidat som nu blir president.

Det är också intressant att se hur Tyskland är villig att gå själv snarare en tillsammans med övriga EU genom krisen. Sarkozy försökte ju komma fram till en gemensam lösning i helgen på en approach mot kreditproblemkrisen. Den sammantagna bedömningen blir att det är var man för sig själv i krisen.

Idag faller börserna i Europa med c:a sex procent efter att ett krispaket röstats ned, likt förra måndagen i USA.

Multipolaritet här på Jorden?

Det har ju talats en hel del om multipolaritet i den globala maktstrukturen men detta är tydligen inte något som Ryssland ser som ett fait à compli. Följande citat från The Christian Science Monitors artikel 'US, Russia announce breakthrough on new Iran resolution' är illustrativt:

"Still, underlying what may appear to be diplomatic sparring between the US and Russia are deeper differences over how the two powers see global leadership evolving. Behind Rice's caustic remarks on Russian actions is the belief that Russia risks squandering its leadership role with an aggressive approach to its neighbors. Lavrov, on the other hand, says the US and what is called the "West" more broadly are the powers risking isolation if they resist opening up global leadership to a more multipolar world."

Sergej Lavrov tänker troligtvis på de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). Ryssland höll där en dominerande utveckling på sin aktiemarknad men föll på sistone ned till en utvecklingsnivå där de andra länderna befinner sig. Det skall bli intressant att se om detta är en reell korrigering av Rysslands status eller om de kan återta sin ledande position. Annars är de ju i princip ett utvecklingsland? Kina, t.ex., har ju också tagit steget ut i rymden.

När jag talar om isolering så tycker jag det är intressant attt fråga mig vad en nations naturliga vänskapsrelationer är. De relationer som är mest betydelsefulla. Europa är ju Rysslands och USA naturliga relationer och då måste ju Rices bedömning vara den mest relevanta. Om många personers bedömningar av EUs relation med Ryssland är korrekt så är EU geo-ekonomisk på 2000talet medan Ryssland är geo-politisk på 1800talet. Detta måste ju i så fall vara en slags isolering. Jag tycker Ryssland har en unik position. De är inte europeiska, ej heller ett utvecklingsland.

John McCains förslag, "A Concert of Democracies", på hur man skall lösa problemet med ett mer funktionellt globalt ledarskap skiljer sig från vad Lavrov verkar mena. Ryssland ser tydligen inte att USA "släpper" sitt ledarskap eller att Väst gör detta. En av orsakerna till att Ryssland startade Georgienkriget var kanske att demonstrera multipolariteten. Rice berövade dock Medvedev detta argument och nu försöker Lavrov knapra på dessa argument.

Det är ju inte bara Ryssland som nyligen verbalt förespråkar multipolaritet. Tysklands finansminister Peer Steinbrück hävdade ju att USAs dominans på de finansiella marknaderna var slut och att Tyska banker nu skulle få mer makt. Behovet att gå ut i media och hävda sin maktposition är faktiskt lite förvånande. De rika talar sällan om pengar. Jag anar ett förbund mellan Ryssland och Tyskland där de båda makterna anticiperar sina respektive intresseområden?

Polen seglar mellan Scylla och Charybdis

Radoslaw Sikorski, den Polske utrikesministern, säger att Polens situation belyser problemet med att sätta upp rätt attityd för att konfrontera problemet med Ryssland. De senaste 200 åren har Polen haft främmande makt på sitt territorium 80% av tiden. Man har inte varit fri länge och man tar inte friheten för givet. Sikorski säger att ryssarna hotar dem ungefär en gång i månaden med sina kärnvapen.

Detta skall jämföras med situationen i Sverige där vi har varit fria från invasioner i 200 år. Det är nog svårt att sätta sig in i Polackernas situation men med tanke på hur vi själva såg på invasionen i Georgien så förstår vi att Polackerna känner sig än mer hotade.

Sikorski menar dock att de ser Ryssland som en av de viktiga länderna likt Indien eller Kina och att man bör betona de som EU står för, dess värden, i interaktionen. Han lutar sig lite mot EU även om jag anar en viss realism när jag läser artikeln om honom på iht.com. Där står han ensam mot ryssarna. Han har dock varit bland de mer konfrontativa i diskussionerna efter Georgien kriget tillsammans med Sverige, Storbritannien och de Baltiska staterna. Detta trots energi beroende. Sikorski är också för att Ukraina och Georgien skall bli medlemmar i NATO och EU.

Detta betyder i princip att Polen, trots orosmolnen från Georgienkrisen, är kvar den Europeiska tolkningen av rådande geopolitik snarare än att de befinner sig i Robert Kagans "Return of History". Kanske är detta Sikorskis linje för att det ger honom en maximal förhandlingsbarhet med Kreml. Att fortsätta betrakta Ryssland som ett land som vill integrera sig med EU och som inte är fundamentalt annorlunda och våldsbenäget. Medvedev säger ju detta men agerar tyvärr annorlunda. Det ger honom också en behagligare relation med kollegan Frank-Walter Steinmeier i Tyskland.

Kagan hävdar ju att Putin är ute efter en "mur" runt sin gräns. Vad detta nu innebär i hans ögon? Man förstår då att Sikorski är intresserad av att Vitryssland och Ukraina blir EU medlemmar eftersom detta skulle förpassa Polen närmare EUs centrum. Frågan är hur mycket önsketänkande Sikorskis position är i artikeln för närvarande? Själv är jag inte lika optimistisk på kort sikt även om jag också ser positivt på att Ukraina skulle bli en EU medlem tillsammans med Georgien. Inte minst för Ukrainas och Georgiens folk eftersom de släpar efter ekonomiskt och de EU-anslutna forna Sovjetstaterna alla har en högre GDP/capita än Ryssland.

Polens ekonomi har därför presterat bättre resultat, $16300, än Rysslands, $14700, sedan 1989 och detta utan naturliga råvaror (CIA World Factbook). Tyvärr kan ju detta fenomen vara orsaken till Putins "mur" begrepp. Bushs "lasso" runt Rysslands gräns med demokratiska stater har ju blivit en vagel i ögat på Ryssland. Förhoppningsvis har omvärldens reaktion på Georgienkrisen förändrat Rysslands behov av en medeltida skyddsvall.

Vem destabiliserar EU--Ryssland eller USA?

En artikel i Spiegel ONLINE International tar upp problemet med att bli för beroende av rysk olja och gas. Det handlar om vad USA tycker om Gazproms Nord Stream pipeline i Östersjön. Den som den förre tyske kanslern Gerhard Schröder är involverad i.

Författarna av artikeln diskuterar en artikel i SvD av Michael Wood, den Amerikanska ambassadören till Sverige, som varnar för den Tysk-Ryska karaktären på Nord Stream projektet och för att bli för beroende av Ryssland. USA har ju som NATO-ansvarig ett intresse av Europas beskydd i det att man inte behöver oroa sig för vad Ryssland vill på grund av ett beroende.

Socialdemokraten Martin Schultz, ledaren för den socialdemokratiska parlamentariska gruppen i EU tolkar detta som att USA vill destabilisera EU. Själv tycker jag det verkar som om Tyskland försöker destabilisera EU genom att göra sig väldigt beroende av Ryssland samtidigt som de vet att Ryssland använt gas och olje leveranser som vapen, något som Condoleezza Rice nyligen påpekade.

Michael Wood menade i sin artikel i SvD att Sverige som är ett relativt energioberoende land, med vattenkraft och kärnkraft som huvudkällor, skulle kunna föregå med gott exempel i EU och tala mot skapandet av ett energiberoende som är för ensidigt från den riskfyllda källan Ryssland. Detta är ju rimligt för ett EU land som Sverige med tanke på EUs säkerhet. Woods artikel har irriterat tyska diplomater vilket är underligt eftersom tyska diplomater borde vara intresserade av EU säkerhet de också.

De höga besöken av Angela Merkel och Frank-Walter Steinmeier till Sverige nyligen gällde enligt artikeln diskussioner om vad Sverige får göra rörande Nord Stream pipelinen som anses vara ett projekt för Europa. Tyskland och Italien var ju de mest ryskvänliga under Georgienkrisen. Kanske just beroende på sitt beroende av Ryssland av energi.

Till försvar av Amerikas värden

Kanske är det hennes avskedstal till världen som Utrikesminister? Condoleezza Rice beskrev nyligen USAs relation till Ryssland i ett tal på The German Marshall Fund. Min spontana reaktion är att det är väldigt synd att Rice skall lämna politiken. Hon är unik i sin överblick av den nu mycket komplexa världssituationen.

I tisdags diskuterade jag Bronwen Maddoxs bok In Defense of America i min blogg. Jag rekommenderade denna läsning, trots att den är negativ mot Irakkriget, därför att ur svensk synvinkel ger Maddox en förhandlingsposition till ett balanserat synsätt mot USA som jag inbillar mig många svenskar, tom socialdemokrater, skulle kunna anamma. Det är mycket svårt att försvara USA i Sverige på grund av den negativitet som finns mot Irakkriget. Condoleezza Rice ger dock en förklaring till hur man kan göra en bedömning utefter hur Saddam Hussein var som ledare och motivera kostnader i liv som ett frihetskrig från den situation som han hade försatt Irakierna i.

Efter talet får Rice en fråga där vederbörande undrar om inte invasionen i Irak kan användas i Ryssland som motivation för dess invasion av Georgien. Hon svarar så här:

"As to Iraq, I think we have to be very clear here. Saddam Hussein was an international outlaw by numerous, numerous, numerous Security Council resolutions which Russia itself had voted for, including the last resolution, 1441, which called for consequences should the Iraqis not carry through on the demands of that resolution. This was a state that had attacked its neighbors, used weapons of mass destruction both against its own people and against its neighbors. It was a state that had started two major wars and that frankly was an outlaw state. And it was a brutal state to its own people. What the United States and the coalition of states that liberated Iraq did was to give the Iraqi people an opportunity to build a new and decent kind of society.

Now to be sure, it has been harder than any of us might have dreamed. But if you look at where Iraq is today, reemerging as a strong Arab state in the center of the Middle East, but a multiethnic, democratic state with a functioning parliament, with a functioning government whose neighbors are recognizing that and going back in important numbers from places like UAE and Bahrain and Jordan to reestablish embassies there, if you look at an Iraq that will not seek weapons of mass destruction like the Saddam Hussein regime, that will live in peace and security with its neighbors and that will give its own people a chance for democratic governance, I don’t think that that bears any resemblance to invading a small democratic neighbor whose only crime, apparently, was that it wished to be a part of the emerging transatlantic world."