Tala är att minnas en smula

Man kallar det lexikonet. Orden i minnet som används när vi talar. Där lär finnas c:a 60000 hos en vuxen. Enligt Foundations of Language av Ray Jackendoff från 2002 så borde produktionen av språket vara en speciell typ av minnesåtergivning. Man frestas att tänka sig processen som en Googling.

Några spekulationer är kanske på sin plats.

En färdig mening i arbetsminnet kan ju komma från två olika håll. Från en vilja att säga eller tänka något eller genom acusticusnerven i örat.

Nuförtiden kan man med en dator producera text på en skärm från stimulansen i acusticusnerven men hur beter sig hjärnan när motsvarande sker via arbetsminnet.

f-Mind, eller frekvenssoppan med eventuell påbyggnad, som tar emot acusticusnervens information kan kanske köras baklänges och framlänges eller producerar "Googlingen" samma kod som kommer via acusticusnerven? Det sistnämnda är kanske inte så sannolikt eftersom ljudvågor förmodligen har lite gemensamt med minnesåtergivning.

Koden från örat kanske representerar formatet som dirigerar minnesåtergivningen? Den kanske fungerar som en "beställning"? Samma beställning som intentionen att säga något utövar?

En beställning för något kanske kommer från tankarna men detta stämmer inte med tankarnas och språkets självständighet. Det är lätt att tänka sig en beställning från hörselnerven men varifrån kommer beställningen när man vill säga något? Det är inte speciellt hjälpsamt att tänka sig talet orsakat av en intention att tala.

Lokalisationen på två olika platser i hjärnan för tal och förståelse möjliggör två skilda processer.

Hoppas det klarnar längre fram i boken.

Språkets mentala representation

Har börjat penetrera en bok av Ray Jackendorff, Professor of Philosophy på Tufts University som ligger i en förort till Boston. Den heter Foundations of Language och kom ut 2002.

I andra kapitlet, som heter Language as a Mental Phenomenon, diskuterar författaren hur de språkliga strukturerna kan tänkas representera vad som pågår i tankarna när man talar eller lyssnar.

I det av mig tidigare diskuterade arbetet Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 i Science använder sig författarna av konstruktionen Mind/Brain (från Chomsky). Enligt Jackendoff så betyder detta att det inte materialistiskt anses bara var hjärnan som är involverad utan att man avser tala om den funktionella hjärnan eller f-Mind, som Jackendoff vill kalla den.

Detta f-Mind har varit en av anledningarna till att Chomskyklanen varit emot studier av språkets evolution. Man har t.o.m. talat om en fysikalisk princip som förklaring.

Den av många använda analogin med en dator för hjärnans funktion haltar på grund av att programmeringen saknas eftersom allt inte kan förklaras med genetik utan också med inlärning. Hjärnvävnaden skulle där vara hårdvaran och funktionen programvaran. Jag har diskuterat frågan tidigare medelst en biologisk robot.

f-Mind har dock inte en "executive central processor":

"Rather, it comprises a large number of specialized systems that interacts in parallel to build up our understanding of the world and to control our goals and actions in the world."

Jag förslog tidigare att man i stället skulle kalla det aktiva för en frekvenssoppa.

Den funktionella organisation man dragit slutsatsen finns i hur syntaxen formar meningarna måste enligt Jackendoff förklaras med att den härbärgerar i f-Mind. Den har ingen plats i en hjärna bestående av endast neuron. Man anser att det måste finnas något som vidmakthåller dessa strukturer. Naivt utttryckt som t.ex övertoner till frekvenser.

Själv har jag spekulerat i hur denna organisation är beskaffad i vad jag kallat bionätet och andenätet.

Serotoninreceptorer och andlighet

För fem år sedan fann professorn i psykiatri Lars Farde och hans doktorand Jacqueline Borg att antalet serotonin receptorer i hjärnan korrelerade med andlighet. Mindre intresse ju fler receptorer.

De har nu gjort en studie på betydligt fler individer som diskuteras i en artikel i SvD.se.

Lars Farde är själv religiös medan Jacqueline Borg inte är det.

NCBI-PubMed har ett abstract på originalartikeln. Där finns en gratis fulltext version av artikeln samt en publicerad kommentar för ytterligare belysning.

Det dök upp en relaterad artikel i Dagen.se. Dr. Andrew Newberg, en neuroteolog vid University of Pennsylvania, intervjuas om andlighet och om gudsbegreppet med meningen att ekumenik är viktigt och att människan är på väg åt samma håll.

I en artikel i SvD.se kommenterar Ulf Jonsson en avhandling, Sacred or Neural, av religionsfilosofen Anne Runehov från 10 december 2004 där Newburg data diskuteras. Teologie Doktor Anne Runehov har en hemsida.

Språkets två strukturer--fonologin och syntaxen

När man funderar över hur språket evolverat har t.ex Derek Bickerton, enligt Christine Kenneally i The First Word, föreslagit att det passerat ett "proto-language" stadium.

Språket innebär att man: 1) använder yttranden symboliskt; 2) skyfflar komponenter omkring i ord--fonologisk struktur; samt 3) skyfflar ord omkring--syntaktisk struktur.

Schimpanser kan använda symboler men yttrar dem sällan eller aldrig. Inga djur har skapat ett fonologiskt system. Enligt de flesta har djur ej någon syntaktisk struktur i sin kommunikation.

Ett "proto-language", som kanske funnits, skulle t.ex. ha en vokabulär för symbolisk användning.

När man talar om att språket har evolverat så bör man ha klart för sig hur stor skillnaden är idag mellan de djur som finns och människans språkförmåga.

De naggar lite i kanten på det första steget med vervet-apornas nedärvada varningsrop, olika för rovfåglar och leoparder, samt schimpansernas c:a 300 symboler.

Bonobons Kanzis embryonala syntaktiska försök skall då ses som ett skutt över fonologin. Frågan är om det verkligen är reellt? Det verkar inte vara något som schimpanser och bonobos gör generellt.

Schimpansernas symbolkunnande är intressant ur aspekten att de inte har någon nytta av denna förmåga i det vilda. Den är som människornas musikalitet, som en del hävdar är bara ett bonus. En del hävdar dock att vi började med att sjunga, precis som fåglarna, och att en moders sång/tal som försätter ett nyfött barn i trans är ett evolutionsmärke.

Demokrati i Kina?

För dem som är intresserade att jämföra demokratin i Putin's Russia enligt TIME med den i Kina finns där en artikel i Foreign Affairs av John L. Thornton.

Enligt Wen Jiabao är demokrati:

"When we talk about democracy," Wen replied, "we usually refer to three key components: elections, judicial independence, and supervision based on checks and balances."

Demokrati har tre komponenter: val, ett självständigt juridiskt system, och övervakning baserat på kontroller och balanser.

Enligt artikeln har framsteg gjorts till ett Kina med ett funktionellt legalt system på senare år. Val för att få fram bychefer görs över hela Kina och val inom partiet börjar också ske.

Putin--Time Magazine--person of the year

I TIME december 31 2007, sidan 50 läser man ett rapporteringskort för "Putin's Russia".

Stabilitet: Betyg A. Försvunnen är den stora förvirringen efter Sovjettiden. Den centrala auktoriteten är starkare än på många decennier.

Ekonomin: Betyg B+. De höga oljepriserna har gjort ryssarna rikare men inflationen är ett allvarligt problem.

Utrikespolitiken: Betyg B. Ryssland har blivit starkare globalt men med en irriterad relation med USA.

Säkerheten: Betyg C. Putin slog till i Tjetjenien men andra rebellregioner kvarstår. Brottslighet är ett stort problem i städerna.

Demokratin: Betyg D. Vilken demokrati? Falska val och media med munkavle.

Frågan är om de mår så bra i Ryssland även om de har mat på bordet? Kissinger säger i en intervju i samma TIME att Putin inte nödvändigtvis strävar efter att integrera sig med Väst och att han gärna spelar ut länder i Väst mot varandra. Hur kommer det att bli med en sådan stat brevid oss. Stor som Tyskland, Polen och Skandinavien, dvs c:a 140m människor. Kommer ekonomin att integrera dem vare sig ledningen vill det eller inte?

Ett intressant teoretiskt problem och ett viktigt praktiskt beslut

När börjar det mänskliga livet eller när får fostret ett människovärde? En artikel i SvD.se, Människovärde först vid födseln, författad av barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz på Astrid Lindgrens barnsjukhus diskuterar frågan.

Dr. Lagercrantz påpekar att det är troligt att själva födseln, med alla dess omställningar, är den tidpunkt då fostrets "själ" eller medvetande bildas. Han anför argumentet att fostret i livmodern är sövt av substanser från placentan eller moderkakan. Underförstått är då kanske att ett något sederat medvetande ändå existerar före den magiska 23 veckorsgränsen.

Det vore ju intressant om det var möjligt att studera medvetandet hos foster samtidigt med moderns medvetande?

Han framhåller vidare att nervbanorna från sinnesorganen kopplas till hjärnbarken vid pass 25 veckor och att detta är nödvändigt för att medvetandet skall fungera.

En rapport från Storbritannien rörande kriterier för neonatalvård, som refereras i artikeln, hävdar att tidpunkten för födseln sammanfaller med en signifikant viabilitets höjning, generellt sett.

Det ovan nämnda får förmodligen påven i Rom samt hans 1 miljard troende att våndas. Enligt den katolska kyrkan tillkommer själen vid fusionen mellan spermie och ägg. Vidare anser man att själen kommer från Gud och inte från föräldrarna. Nu skall man tvingas acceptera en variabel tid, födseln, efter 23 veckor som livets begynnelse.

Påven våndas med all rätt. Den dogm som kräver att spermie möter ägg har ju sedan fåret Dolly 1996 visats vara fel. Kloningen passerar ju detta katolska hinder. Man kanske inte skall säga något innan en människa blivit klonad, officiellt? Människan kanske har en själ som däggdjuren saknar?

Vetenskapliga data talar dock defintivt för att nervsystemet skall ha nått en viss mognad för att medvetandet eller själen, för dem som tror på en sådan, skall kunna existera.