Ideologi eller pragmatik?

Dick Erixon beskrev kort diskussionen mellan Roland Poirier Martinsson och Johan Norberg. Han säger bl.a. "Liberalismens principer leder utvecklingen rätt, medan pragmatism är dömd att misslyckas i det långa loppet." President Obama hävdade ju under presidentvalskampanjen att ideologin är död.

Jag fastnar på denna kommentar därför jag har själv diskuterat detta lite tidigare i relation till vad en persons politiska själ är för något.

Läser nu på Charlemagne's Notebook där en person säger att skillnaden på de Amerikanska Tankesmedjorna och de Europeiska är att de Amerikanska är väldigt polariserade (partisan) medan de Europeiska inte är detta.

Jag frågar mig därför om Européerna försöker arbeta utifrån genomsnittsmänniskans politiska själ, centristiskt, pragmatiskt, medan Amerikanerna arbetar utifrån mer excentriska ståndpunkter, det man strävar efter, men där majoriteten ej befinner sig?

Européerna försöker finna harmonin i genomsnittet medan Amerikanarna försöker flytta folk genom opinionsbildning? Den flytten blir sällan lång men skillnaden i förfarandet med att sondera snittet blir principiellt rätt stor.

För att återgå till Erixons kommentar om att pragmatiken inte fungerar i längden, är inte evolutionens fasta hand väldigt pragmatisk och arbetar denna inte utifrån det biologiska genomsnittet?

Ahmadinejads tal på Durban II konferensen i Genève

Konferensen kallas Durban II efter Durban I 2001 som slutade i ett fiasko där Israel pekades ut som rasistiskt. Detta har medfört att man varit noga med att ta reda på vad som skulle diskuteras denna gång. USA, Tyskland, Italien, Canada, Australien, Nederländerna, New Zeeland, Poland och Israel har bojkottat konferensen. Idag under talet lämnade EUs representanter salen på grund av talets innehåll.

BBC är behjälpligt med några citat från Ahmadinejads tal idag. Ett avslöjar mycket av vad mannen försöker förmedla. Det är svårt att se något sympatiskt hos denne man:

"Following World War Two, they resorted to making an entire nation homeless on the pretext of Jewish suffering. They sent migrants from Europe, the United States and other parts of the world in order to establish a totally racist government in the occupied Palestine. In compensation for the dire consequences of racism in Europe, they helped bring to power the most cruel and repressive, racist regime in Palestine."

För mig verkar det som om Ahmadinejad inte är ute efter Israel så mycket som Europa och USA--vinnarnationerna efter Andra Världskriget som han säger i ett annat citat. Det skulle ju stämma med att han sagt att den 30år gamla Iranska revolutionen bara ännu är i sin linda.

Så här på kvällen före Holocast Remembrance Day så repeterar han på sitt banala sätt förnekandet av förintelsen. Han säger att på grund av att många nationer inte kommer har de dåligt samvete för rasismen i Israel.

Viktigt är kanske om han tar poäng hos sina 125 supporterländer som han nyligen hävdade att han hade? Försöker han polarisera världen? Saddam Hussein försökte ju också spela ut världens makter mot varandra.

Religionen i Kina

John Micklethwait, editor på The Economist har spelat in en serie videos på BigThink.com där han bland annat tar upp frågor om religion och politik och ekonomi i Kina.

En sådan video tar upp situationen med de så kallade huskyrkorna i Kina. Om en huskyrka har mindre än 25 medlemmar behöver de inte myndigheternas tillstånd.

Micklethwait tror att Kina inom kort kommer att bli världens största kristna land. Det kommer också att bli världens största muslimska land. Katolikerna breder ut sig mest på landsbygden medan så kallade "Evengelicals" frodas i städerna.

Man undrar vad denna utveckling kommer att innebära för relationen mellan Kina och den trans-Atlantiska sfären? Det borde betyda en ökad förståelse regionerna emellan och framtida stabilitet i världsekonomin.

Mer information om religionen i Kina finns här.

Internationella donatorer ledda av Japan och USA slår Talibanerna med plånboken

Pakistan är i sanning ett dilemma och internationella militära lösningar är svåra. I fokus står möjligheten till att islamska extremister kan komma över kärnvapen.

BBC medelar att internationella donatorer ledda av Japan ($1mj) och USA ($1mj) har givit $5miljarder till Pakistan för kampen mot extremismen. IMF hjälper också till.

Allt hänger nu på Mr. 10% Zardari själv!? Tillåt mig att undra om inte förvaltandet av dessa summor av personer med dylika CV kan anses lite desperat?

EU parlamentsvalet?

Det till synes låga intresset för EU har ventilerats på sistone. Dick Erixon diskuterar frågan med Cecilia Malmström.

Erixon menar att det är väljarnas makt som fattas. Folk kan inte påverka tillräckligt. Det behövs en president. Malmström hävdar att man inte har visat tillräckligt vad EU personalen gör.

Själv tror jag att problemet är att man nationellt inte diskuterar det globala behovet av ett enat EU utan att man är för nationalistiska. Folk känner sig inte som européer.

Krönikören Charlemagne på The Economist beskriver EUs nuvarande globala position på ett suveränt sätt.

Ideologin som skapade al-Qaida--En bred och djup flod i det moderna Muslimska tänkandet

Reuel Marc Gerecht skriver på wsj.com en artikel kallad Speaking Truth to Muslim Power. Jag hittade följande citat ur artikeln:

"But the ideology that produced al Qaeda isn't a rivulet in contemporary Muslim thought. It is a wide and deep river. The Obama administration does both Muslims and non-Muslims an enormous disservice by pretending otherwise."

Frågan är om detta är viktigt? Jag tror inte varken Väst eller Muslimerna tror att man kan ersätta den ena med den andra. Vad det däremot är frågan om är att samsas här på Jorden. Integrationen av Muslimer i Väst är ju ett separat problem.

Tiden har kommit när det inte är klokt att vara aggressiv längre och tro att man kan hota mer än vad man gjort när man anföll Irak för att förklara att det inte går att starta ett Europeiskt 1900tal i Mellanöstern. Saddam Hussein anföll ju både Iran och Kuwait. Den poängen har man drivit hem.

I stället gäller det att låta Muslimerna skapa sin egen värld. Vill de som Iran ha kärnkraft så bör de få den intellektuella friheten att göra detta. En sådan attityd, som Obama-administrationen startat, kommer att leda till ökad säkerhet och ökade ekonomiska möjligheter för både Väst och den Muslimska världen.

Det problem som då uppstår för President Obama är med den Israeliska och Palestinska situationen. Här är det svårt att låta Palestinierna få precis som de vill med tanke på Israels säkerhet något som Barry Rubin skriver om idag på The Jerusalem Post.

Obama-doktrinen som den hittills är presenterad diskuteras på The Washington Post av E. J. Dionne:

"The Obama Doctrine is a form of realism unafraid to deploy American power, but mindful that its use must be tempered by practical limits and a dose of self-awareness. Those are the limits that defenders of the recent past have trouble accepting."

Nutidsorientering--ett ämne i livets skola?

Efter mitt försök till att skapa debatt om nyttan av journalistiken igår försökte jag förkovra mig något mer i frågan. Tydligen är det papperstidningarna, inte journalistiken i sig, som är i farozonen.

Huvudorsaken till papperstidningarnas problem är tydligen fallande intäkter från reklam. Prenumerations intäkterna är mindre viktiga. Några informerar dock om speciella problem med att få reklamintäkter på nätet vilket även skulle försvåra för nättidningar.

Om man ställer frågan om vad informationsförmedlingen i tidningar är egentligen skulle svaret kunna vara en fortsättning av den obligatoriska skolan. Kostnaderna för denna nutidsorientering skulle då kunna falla inom samma ramar som för privata och kommunala skolor.

Samhället skulle kunna stå för kostnaderna för denna viktiga samhällstjänst? Informationen på nätet skulle på detta sätt bli bättre och fortfarande vara fri.

Intressant i sammanhanget är att jag inte det senaste året sett någon debatt om detta i svensk press utom en ledare av Peter Wolodarski på DN.se där han ondgjorde sig över staden Seattles öde då de riskerar att bli utan en dagstidning.

Om reklam inte kan finansiera branschen samtidigt som folk vill ha informationen "gratis" blir skattemedel ett ganska logiskt alternativ.