När börjar minnet fungera?

En hittills okänd tidpunkt är när människan får sitt medvetande. Födseln är kanske inte den mest sannolika tidpunkten. Detta är en viktig fråga för debatten om abort och eutanasi.

De flesta organ är ju anlagda efter den första trimestern, c:a 10-12 veckor, och fungerar normalt. Hjärnan däremot kan ej tänkas fungera vid denna tidpunkt.

En del av medvetandet är minnesfunktionen. Dess tillkomst är svår att studera innan ett barn kan tala och svara på frågor.

Det finns dock tester som bygger på att intresset för en ny bild är större än för en tidigare känd bild.

Bildminnet tillkommer under första året efter födseln medan hörselminnet fungerar vid födseln. Ett barn kan känna igen en sång som modern har sjungit under fostertiden.

Ett reflexlikt minne tillkommer efter c:a 2 månader medan det vuxna bildminnet först tillkommer efter 6-12 månader. Detta beror sannolikt på att synen utvecklas snabbt under det första halva året. Arbetsminnet utvecklas också mellan 6-12 månader.

Hur viktigt är då minnet för medvetandefunktionen? Vad betyder det för medvetandets uppkomst att vi inte har något bildminne förrän efter två månader?

Källa: Brain Development and Cognition, 2002, 2nd ed., eds: Mark H. Johnson, Yuko Munakata, and Rick O. Gilmore. s151-178, Charles A. Nelson, The Ontogeny of Human Memory: A Cognitive Neuroscience Perspective.

När börjar vårt mänskliga liv?

Fick anledning att aktualisera en artikel jag skrev i september 2005 som föreslår att livet som sådan börjar en till två månader efter födseln då ett barn normalt börjar le mot sin förälder.

Artikeln var tänkt som ett tankeexperiment där jag använde mig av uttalanden i Bibeln för att stödja hypotesen.

För mig mer detaljerad information om nervsystemets uppkomst gör att en kommentar är intressant.

Nervcellernas existens, utan att de för den skull är uppkopplade optimalt, tillkommer från 7e till 17e veckan i embryonalstadiet. Sedan sker en stor utveckling postnatalt under det första året. Antalet synapser ökar t.ex. c:a fem gånger.

Följaktligen kan man hävda vetenskapligt att det är osannolikt med ett tänkande innan vecka 18 som är gränsen för abort i Sverige. Det är än mer osannolikt med ett liv innan vecka 12 som är en vanlig abortgräns nere i Europa.

Vid tolv veckors gestation är inte ens alla nervceller anlagda utan axoner och dendriter. De senare kommer till efterhand. Ett medvetande är också osannolikt.

Kanske är det första leendet hos barnet, som Bibeln antyder, inte en så oäven definition på livets begynnelse?

State of the Union Address 2008

Det är något jag saknar i Sverige. En årlig sammanfattning och årsplan av Statsministern liknande State of the Union Address i USA. 2008 års Address är George W Bushs sista.

Presidenten tar upp några vetenskapsrelaterade meddelanden.

Han säger t.ex.: Om Amerika skall fortsätta att ha framgång i framtiden, så krävs att vi litar på skickligheten hos våra vetenskapsmän och ingenjörer och att vi ger dem makten lösa framtidens utmaningar. Sedan fortsätter han med att be Kongressen att dubbla anslagen för kritisk grundforskning inom fysiken för att säkerställa att USA förblir ledande inom detta område.

Han gör vidare en poäng av att etisk biologisk forskning gjort framsteg genom att i november 2007 få fram embryonala stamceller av adulta hudceller och säger att man expanderar anslagen i denna riktning. Han uttalar sig emot kloning av humant liv (reproduktiv kloning).

Han använder ett målande uttalande om immigrationen:

"Illegal immigration is complicated, but it can be resolved. And it must be resolved in a way that upholds both our laws and our highest ideals."

Israel-Palestina frågan eller frågan om det "Heliga Landet" blir ju intressant i år. Bush säger att han vill försöka få till stånd ett fredsavtal innan året är slut. Det faktum att han avgår om ett år kan ju tänkas tjäna som en sporre. Det vore ju också intressant om den ökade stabiliteten i Irak kommer att kunna bidra positivt. Han säger:

"The time has come for a Holy Land where a democratic Israel and a democratic Palestine live side-by-side in peace. "

Ett intressant teoretiskt problem och ett viktigt praktiskt beslut

När börjar det mänskliga livet eller när får fostret ett människovärde? En artikel i SvD.se, Människovärde först vid födseln, författad av barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz på Astrid Lindgrens barnsjukhus diskuterar frågan.

Dr. Lagercrantz påpekar att det är troligt att själva födseln, med alla dess omställningar, är den tidpunkt då fostrets "själ" eller medvetande bildas. Han anför argumentet att fostret i livmodern är sövt av substanser från placentan eller moderkakan. Underförstått är då kanske att ett något sederat medvetande ändå existerar före den magiska 23 veckorsgränsen.

Det vore ju intressant om det var möjligt att studera medvetandet hos foster samtidigt med moderns medvetande?

Han framhåller vidare att nervbanorna från sinnesorganen kopplas till hjärnbarken vid pass 25 veckor och att detta är nödvändigt för att medvetandet skall fungera.

En rapport från Storbritannien rörande kriterier för neonatalvård, som refereras i artikeln, hävdar att tidpunkten för födseln sammanfaller med en signifikant viabilitets höjning, generellt sett.

Det ovan nämnda får förmodligen påven i Rom samt hans 1 miljard troende att våndas. Enligt den katolska kyrkan tillkommer själen vid fusionen mellan spermie och ägg. Vidare anser man att själen kommer från Gud och inte från föräldrarna. Nu skall man tvingas acceptera en variabel tid, födseln, efter 23 veckor som livets begynnelse.

Påven våndas med all rätt. Den dogm som kräver att spermie möter ägg har ju sedan fåret Dolly 1996 visats vara fel. Kloningen passerar ju detta katolska hinder. Man kanske inte skall säga något innan en människa blivit klonad, officiellt? Människan kanske har en själ som däggdjuren saknar?

Vetenskapliga data talar dock defintivt för att nervsystemet skall ha nått en viss mognad för att medvetandet eller själen, för dem som tror på en sådan, skall kunna existera.

En genväg till embryonala stamceller

Man kan idag läsa lite överallt, nytimes.com, dagen.se, SvD.se, om hur två olika forskningsgrupper i Japan och USA lyckats transfektera hudceller med fyra gener så att embryonala stamceller bildats.

Detta är en viktig genväg för att producera friska nya celler i stället för produktion via terapeutisk kloning med humana embryon.

Många förväntar sig att etiska dilemman skall lösas på detta vis.

En fråga som dock inte diskuterades i artiklarna är om det kommer att bli möjligt att producera embryon via den nya tekniken. Detta experiment skulle medföra nya etiska dilemman.

Fåret Dolly skapades 1996 genom att man tog arvsmassan från en hudcell och injicerade den i ett obefruktat ägg med utsugen arvsmassa. Detta modifierade ägg gör samma arbete som de transfekterade generna ovan. Denna kloning verifierade att en adult cell kunde embryonaliseras.

Men vad händer med definitionen på liv enligt kyrkan i detta fall? Det finns ingen konception. Kommer själen att kunna transfereras via en cell från donatorn? Eller som i Dollys fall via arvsmassan. Annars skulle ju en klonad individ bli själlös. Detta borde vara ett argument för att själen tillkommer under den embryonala utvecklingen snarare än vid konceptionen.

Finns det moral i våra gener?

Beskrev för en tid sedan hur evidens för att vår moral är skriven i generna börjar komma fram genom att referera till en artikel i PNAS. I nytimes.com igår publicerades en artikel av Nicholas Wade som handlar om samma sak.

Wade skriver en sammanfattning av en bok från 2006 skriven av moralpsykologen Jonathan Haidt från University of Virginia som heter The Happiness Hypothesis. Boken har refererats på nätet.

Somliga hävdar att Gud ger oss moralen. Andra hävdar att det är förnuftet. Biologer börjar som sagt hävda att det är evolutionen som givit oss moralen. Är "Den Gyllene Regeln" genetisk?

Wade inleder med ett intressant exempel. Om ett tåg kommer farandes mot en delning av spåret där åt höger betyder att fem människor omkommer och till vänster innebär att en människa omkommer, anses det riktigt att koppla om tåget till den mindre kostsamma situationen.

Detta är indirekt moral som styrs av förnuftet enligt Haidt. Den direkta situationen anses dock vara omoralisk, nämligen att slänga ut en person på spåret för att stoppa tåget och därmed rädda de fem.

Samma fenomen är viktigt i abortfrågan. Det går att ta bort ett foster men inte döda ett nyfött barn.

Haidt exemplifierar med att den direkta moralen är en elefant som det rider en människa på som motsvarar den förnuftsmässiga moralen. Den direkta moralen beskrivs med fenomenet "moral dumbfounding" eller moraliskt förbluffande, dvs när man inte vet varför man tycker att någonting är moraliskt fel men trots detta reagerar starkt på situationen.

Moralisk intuition kallar Haidt det gamla system som då bör finnas i våra gener medan ett modernare system, moralisk bedömning, tillkom efter vi fick språket. Haidt tror av forskningen hittills fokusserat för mycket på ryttaren av elefanten.

Många identifierar moralen med rättvisa, rättigheter och med individens välfärd men andra civilisationer runt om i världen agerar som om lojalitet, respekt för auktoriteter och helighet har med moral att göra. Personlighetsvariablerna moralitet och helighet anses i väst inte covariera.

Haidt tror att religiositet har spelat en viktig roll i evolutionen för att föra samman människor till större system och att vi utan denna egenskap fortfarande skulle vandrat omkring i små grupper.

Moralen har också en politisk dimension. Waidt och en forskarstuderande vid namn Jesse Graham analyserade personer enligt en liberal/konservativ axel och interagerade denna med fem moralsystem.

Liberala satte stort värde på moralsystemen som skyddade individer, dvs skada ej andra och gör mot andra som du vill att de skall göra mot dig själv. Däremot satte liberala ej så stort värde på moralsystem som skyddar gruppen som lojalitet, respekt för auktoriteter och renhet.

Konservativa satte värde på alla fem moralsystemen men mindre värde än liberalerna på moralsystem som skyddar individen. Haidt tror att samhällen behöver både liberala och konservativa.

John T. Jost, en politisk psykolog från New York University, ser resultaten som mycket intressant för politiska bedömningar. Att den moraliska dimensionen tycks vara så viktig.

Jost föreslår vidare att det två moralsystemen som skyddar individen kan vara de moraliskt dygdiga eftersom de delas av både liberaler och konservativa.

Tvillingarnas själ

I sin bok The Language of God berör Francis S. Collins en fråga som var uppe tidigare och som är intressant: nämligen hur tvillingarnas och trillingarnas själ blir till.

Om det är så att livet börjar i och med konceptionen så blir själen till vid fusionen av spermien och ägget. Katolikerna anser att Gud skapar själen vid detta ögonblick.

Eftersom själen inte delar på sig enligt reglerna för biologiska celler blir det problem. Där finns ingen kunskap publicerad om själens öden och äventyr i den vetenskapliga litteraturen så den är ju ett teologiskt problem.

Åtminstone tror Dr. Collins också så (sidan 250). Det gör nog de flesta. Johan (the cosmic swede) ställde frågan om inte själen följde cellerna och vid tvåcellstadiet separerar som embryona till tvillingembryon. Den möjligheten finns naturligtvis.

Frågan är extra intressant för den representerar ett argument mot att "livet" börjar vid konceptionen. Själv tänker jag mig att det behövs ett nervsystem för att själen skall bildas.

Dr. Collins konfirmerar vad jag hade lärt att tidpunkten för bildandet av tvillingembryon är okänd. Han säger att det troligen sker vid tvåcellstadiet. Intressant att det inte är känt eftersom det kanske inte händer vid IVF behandlingarna i så fall. Där passeras ju tvåcellstadiet. Normalt sker fusionen in cognito i äggledaren bortom ögats möjlighet till observation.

Fundamentalism?

Eva Johnsson diskuterar idag i SvD Brännpunkt om problemet med det hätska motstånd en balanserad diskussion om abort får i media och om hur viktigt det är att dessa debatter kan föras på ett trevligt sätt i en demokrati.

Sedan tiden för Aristoteles har det argumenterats för tiden vid fosterrörelsernas detekterande som tiden för början av livet. Det är först på senare tid som man argumenterat för konceptionen som livets begynnelse.

Själv tycker jag att en kontinuerlig diskussion om abort är synnerligen nödvändig. Orsaken är att jag själv är mentalt kluven i frågan. Totalt sett är jag för aborter. Jag tycker dock spontant illa om dem men mitt förnuft säger mig att de kan utföras.

35000 aborter per år är ett stort problem, speciellt när länder som Finland bara har hälften så många per capita och länder som Holland och Belgien bara har en tredjedel. Detta är inte bara kostsamt men ställer också till en massa lidande för alla berörda. Engagemang för att minska antalet aborter är beundransvärda.

Vidare är det bara en känsla jag har att det är fel att bryta av något som är avsett att generera en ny människa. Det känns fel helt enkelt.

Förutom vissa sociala fördelar kan förnuftsbaserade orsaker argumenteras för abort som att det mänskliga livet ej börjat vid tiden för en abort. Nervsystemet existerar ej om aborter görs tidigt. Människans själ existerar troligtvis inte vid fusionen av spermie-ägg för då skulle foster från enäggstvillingar bara ha en halv själ. Livet börjar därför inte vid konceptionen. En abort innebär följaktligen ej ett dödande.

Spontanaborter, eller missfall, är ju ett naturligt exempel på att kvinnans kropp själv beslutar om en graviditet skall fortgå eller ej och att en definition av liv vid tiden för konceptionen är synnerligen problematisk.

Relativism?

I sin predikan i april 2005 innan konklaven ägde rum som röstade in Joseph Cardinal Ratzinger till påveskapet Benedictus XVI sade han att vi var på väg mot en diktatur under relativismen.

Relativism är att vi bara kan förstå något i dess historiska och kulturella context. Det finns inga absoluta sanningar.

Cardinal Ratzinger sade vidare: "Being an "Adult" means having a faith which does not follow the waves of today's fashions or the latest novelties. A faith which is deeply rooted in friendship with Christ is adult and mature. It is this friendship which opens us up to all that is good and gives us the knowledge to judge true from false, and deceit from truth."

Man frågar sig om kardinalen tyckte att jämställdhetsdebatten hör till "today's fashion or the latest novelties". Mitt förnuft och min tro säger mig att han inte gör detta på grund av att den är en idé vars tid har kommit. Och detta för att stanna i en ny balans.

De förändringar som har kommit och som rör vår reproduktion är med all sannolikhet också här för att stanna. Själens originering i organformationen t.ex. har anor från Aristoteles tid.

Abortgränserna

En artikel i SvD.se diskuterar möjligheten till ändringar av abortgränserna. Kristdemokraterna är involverade i frågan på grund av debatten om möjligheten att utländska kvinnor skall kunna få abort i Sverige.

Ett förslag gällde en sänkning från 18 veckor till 12 för att få samma tidpunkt som majoriteten av de Europeiska staterna. Det viktigaste skälet för denna ändring skulle vara fostrets relativa mognad. Historiskt sett har detta varit en viktig faktor i tankarna om abort sedan Aristoteles.

När kds ledning är negativa till denna ändring för att den "skulle flytta fokus från den viktigaste frågan om sänkning av abortfrekvensen", har man då ställt sig frågan om inte denna förändring skulle ha effekt på just abortfrekvensen. Många av de Europeiska länderna har betydligt lägre abortfrekvens.

Ett annat förslag gällde en sänkning av den övre gränsen på vecka 22 som en adaptation till medicinska förbättringar inom neonatalvården.

Låg abortfrekvens

Hittade data för Holland och Belgien som var under 7/1000 kvinnor 1996 när det finländska värdet var 10 och det svenska 18. Dessa två länder har de lägsta värdena i Europa.

I Belgien är det 75% katoliker och i Holland är det 31% katoliker. Eftersom abortfrekvensen är samma verkar katolicismen ej spela någon avgörande roll.

Holland anses för övrigt vara likt Sverige, kanske mer likt än Finland, men har alltså en abortfrekvens som är en tredjedel av den svenska. Holland är dock extremt tätbefolkat, runt 350/km2 mot Sveriges 19/km2. Detta får kanske folk att tänka mer preventivt.

En säker orsak till varför Finlands abortfrekvens är hälften så stor som Sveriges kunde icke fastslås.

Den vanligaste maxtidpunkten för abort i Europa är 12 till 14 veckor. Tyskland, Frankrike och Italien har också låga abortfrekvenser och man undrar om den tidigare maxtiden har betydelse. Sverige använder sig av 18 veckor. Lägre abortfrekvenser skulle spara mycket lidande och även ha ekonomiska fördelar.

Finland har halva abortfrekvensen!!

Gert Gelotte skriver i gp.se om Finlands halva abort frekvens jämfört med Sveriges. I Sverige begär 17.2 kvinnor av 1000 abort medan det i Finland endast är 9.3 per 1000. Det är 36045 aborter i Sverige per år. Danmark har dessutom nästan halverat sin abortfrekvens sedan 1975 och har nu 12.2 per 1000.

Orsaken till detta är okänd. Det kan vara många små orsaker snarare än en fundamental. En skillnad i abortlagarna är att gränsen för tidig abort i Finland är 12:e veckan mot 18:e veckan i Sverige. Det är kanske lite besvärligare med det kortare tidsperspektivet?

Det kanske är dags att byta abort tiden till den mer funktionella 10-12 veckorsgränsen som dessutom är vanligare nere i Europa? Den första trimestern med organens färdigställande är över. Det mentala livet kanske börjar.

Dessutom slutade färre finska kvinnor med p-piller när raporterna om bröstcancer- och blodpropps-risker kom. Somliga anser att den finska sexualundervisningen i skolan är bättre än den svenska.

Efter allt tal om andlighet de senaste dagarna efter Christina Doctares artikel i SvD.se undrar man om Sverige är mer sekulärt än Finland? En skillnad i andlighet? Skillnaden i abortfrekvensen är dock stor och en så stor skillnad i andlighet mellan länderna är kanske osannolik.

I vilket fall som helst är ju skillnaden mycket signifikant och Gert Gelottes förslag om att formellt utreda frågan är synnerligen viktigt.