Teologi eller Vetenskap

Jag fortsätter mitt sökande efter den kristendom som tillåter fritänkande som forskare inom naturvetenskapen. Har lagt en ansenlig mängd tid på detta projekt som jag startade för fyra år sedan. Det böcker jag penetrerat finns listade på min hemsida. Har tidigare diskuterat böcker som The Language of God av Francis Collins och Coming to Peace with Science av Darrel R. Falk samt böcker av John Polkinghorne, Owen Gingrich och Alister E. McGrath.

Skrev ett inlägg kallat Djävulens Advokat härförleden. Jag frågade mig om teologin har ensamrätt att söka Gud. Ordet betyder ju trots allt läran om Gud.

Tänkte försöka sammanfatta dessa tankar med dem jag skrev igår, dvs att Gud är Naturen. Det mesta av informationen om dessa två variabler finns samlad under etiketten "gudsbild" i bloggen.

Såvitt jag förstår detta fungerar denna Gudsbild med den nicenska trosbekännelsen förutom kanske att jag inte tror på nyttan av en enda kyrka. Den är dock mindre personlig och tonar ned treenigheten.

Själv har jag nöjt mig med den teologiska kunskapen att Gud inkarnerades i Jesus och att han uppstod från de döda. Gud visade sin makt här på Jorden. Har jag förstått saken rätt är jag då kristen. Jag är visserligen döpt katolik, ej upptagen i kyrkans fulla gemenskap, men jag betraktar mig endast som Kristen non ultra descriptus.

Som naturvetenskaplig forskare anser jag mig kunna göra detta för sannolikheten är stor att något viktigt hände eftersom det blev ett så tydligt historiskt resultat. Att den sannolikhetsbedömningen har en troskomponent, är jag medveten om, men jag gör den med ett rent samvete.

Eftersom vetenskapen studerar Naturen är då teologin för mig det som teologerna bygger på Bibeln och andra skrifter men inte nödvändigtvis kunskapen om Gud. Som vetenskapsman och pragmatiker har jag svårt för att engagera mig i detta på grund av att jag, så att säga, når till inkarnationen men inte längre. Jag tycker inte data räcker för mer än detta.

Jag lärde mig idag av David Nyström att till och med katolikerna har teologer som tror att Jesus var en vanlig man. Edward Schillebeeckx blev dock kallad till Vatikanen för sin bok om Jesus. Jag är inte säker på vilka data som fick honom att revidera sin uppfattning men det kanske är möjligt att arkeologiska fynd kan vara så övertygande i det enskilda fallet.

Har ju diskuterat möjlligheten att vetenskapen kan komma att förbättra eukumeniken, i meningen tolerans. Något liknande sades för 14 år sedan:

“A religion old or new, that stressed the magnificence of the universe as revealed by modern science, might be able to draw forth reserves of reverence and awe hardly tapped by the conventional faiths. Sooner or later, such a religion will emerge.”

Carl Sagan, Pale Blue Dot (1994)

Nutidens kyrkliga engagemang i miljön är ju en sådan förändringens vind. En slags förenade av Gud och Naturen.

Ekumenik II

Enligt Wikipedia är: "Ecumenism (also oecumenism, œcumenism) refers to initiatives aimed at greater religious unity or cooperation." Lustig definition eftersom skillnaden på enhet och kooperation är signifikant.

vidare:

"Christian ecumenism is distinguished from interfaith pluralism. Ecumenism in this broad sense is called religious pluralism, as distinguished from ecumenism within a faith movement. The interfaith movement strives for greater mutual respect, toleration, and co-operation among the world religions."

Jag skulle vilja göra en kommentar om den möjliga "omöjligheten" att sträva efter enhet bland religionerna och även mellan kyrkorna inom kristenheten. Frågan är om denna omöjlighet har med vår biologi och nervsystemfunktion att göra?

Vetenskapen har ju, speciellt de senaste 500 åren, begränsat religionens domän i västvärlden. Dess metod och användandet av dess resultat har dock ett globalt genomslag.

Politiken har ju inte ett globalt genomslag även om globaliseringen kanske strävar efter en dylik. Ingen realist eller demokrat tror på en makt med världsdominans. Jorden är uppdelad i många olika stater.

Staterna börjar dessutom dela upp sig i olika religioner samt ateism (c:a 25%), multikulturalism, med religionsfrihet. Svarar inte denna uppdelning för ett mänskligt behov av icke-enhet inom kyrkan såväl som mellan religioner?

Ett enhetssträvande ter sig närmare som en strävan efter större makt. Något som åtminstone jag anser inte hör hemma i trosfrågor. Blandar man politik och religion hamnar man ofta i medeltida situationer. Jag tror t.ex. att den katolska kyrkan är för stor, biologiskt sett.

Jag har fått kritik för detta men själv är jag övertygad att vetenskapen och den kunskap den tar fram främjar och stabiliserar religiös pluralism. Detta upplever jag som positivt samt fredsbevarande.

Sacred and Neural?

Under etiketten "andlighet" har jag diskuterat innebörden av begreppet med referenser till neurologisk/psykologisk forskning på min blogg. Tidiga resultat från Andrew Newbergs laboratorium var redan diskuterade i Sverige.

Charlotte gav mig en referens till Ulf Jonsson SvD.se som ledde till att jag fann en avhandling kallad Sacred or Neural från 2004 av Anne Runehov som numera arbetar i Köpenhamn.

Anne Runehov ThD har en hemsida där hennes nuvarande forskning finns dokumenterad och där hon gör reklam för sin bok från 2007 kallad: Sacred or Neural, The Potential of Neuroscience to Explain Religious Experience.

Absolute Unitary Being

Upptäckte att jag kan ha gjort en felaktig länk till den intervju mellan Robert Wright och Andrew Newberg i ett tidigare inlägg som diskuterar den verklighet man beskådar med icke-invasiva genomlysningstekniker av hjärnan hos främst personer med mystiska upplevelser, lika neurologiskt för personer från olika religioner.

Andrew Newberg är en så kallad neuroteolog vid University of Pennsylvania i Philadelphia, USA. Han intervjuas om fakta kring sitt Gudsbegrepp "Absolute Unitary Being".

Rekommenderar videon som ett intressant argument för en ekumenisk framtid med bibehållna religioner men med ömsesidig respekt--Vetenskapens förmåga till att inducera ekumeni.

Absolute Unitary Being anses vara ett tillstånd när den del av hjärnan som koordinerar känselinformation av alla slag blir blockerad i sin funktion och därför inducerar en känsla av icke-själv.

Serotoninreceptorer och andlighet

För fem år sedan fann professorn i psykiatri Lars Farde och hans doktorand Jacqueline Borg att antalet serotonin receptorer i hjärnan korrelerade med andlighet. Mindre intresse ju fler receptorer.

De har nu gjort en studie på betydligt fler individer som diskuteras i en artikel i SvD.se.

Lars Farde är själv religiös medan Jacqueline Borg inte är det.

NCBI-PubMed har ett abstract på originalartikeln. Där finns en gratis fulltext version av artikeln samt en publicerad kommentar för ytterligare belysning.

Det dök upp en relaterad artikel i Dagen.se. Dr. Andrew Newberg, en neuroteolog vid University of Pennsylvania, intervjuas om andlighet och om gudsbegreppet med meningen att ekumenik är viktigt och att människan är på väg åt samma håll.

I en artikel i SvD.se kommenterar Ulf Jonsson en avhandling, Sacred or Neural, av religionsfilosofen Anne Runehov från 10 december 2004 där Newburg data diskuteras. Teologie Doktor Anne Runehov har en hemsida.

Vad är en skolavslutning för något?

När eleverna samlas på en skolavslutning är syftet en allvarsstund med siktet mot framtiden där vad de lärt sig skall tjäna som bas för nästa steg i livet.

Biskop Antje Jackelén säger i Sydsvenskan att "Förmedlingen av en kulturell och religiös tradition är faktiskt en del av en kulturell bildning".

Skolavslutningen är en del av traditionen. En seans där stundens allvar skall betraktas--ett minne för livet.

Vad finns det då för lokaler där man mest effektivt kan få fram den stämning och allvarskänsla som behövs? Alla som suttit i en kyrka eller katedral vet att av någon anledning infinner sig sådana känslor vid dylika tillfällen.

De känslorna är viktiga och del i det kulturella arvet. Vår civilisation står på en grund av kristendomen.

Opportunistiska ateistiska krafter försöker nu "ta den ene och slå den andre med" genom att hävda att ett muslimskt barn inte kan tvingas delta i en skolavslutning där man använder en kristen lokal.

Detta är svårförståeligt eftersom ett muslimskt barn lärt sig i skolan att den västerländska civilisationens tradition är kristen och att den också tillåter det muslimska barnet att fritt utöva sin religion. En sådan tradition är naturligtvis värd att vörda även för ett muslimskt barn.

Soft power

Carl Bildt har diskuterat detta begrepp ett par gånger det senaste. Det gäller balansen av användandet av 'soft power' och 'hard power' i världen. Wikipedia förklarar begreppen kort som att vinna folk med sin charm respektive att använda militär makt.

Bildt säger att Europeerna litat för mycket på sin charm och att USA har varit lite för militäriska.

Undrar om inte integrationen till de Europeiska staterna kan ha stor potential för utövandet av soft power på de islamiska staterna? Om släktingar får det bra i Europa borde detta sprida sig till Mellan Östern och kunna påverka statsskicket mot demokrati och välstånd.

Soft power verkar ju dock inte ha så stor effekt på fundamentalism. Hard power verkar ju också svårt. Vad gör man åt fundamentalism i allmänhet? Är detta en ny typ av kriminalitet på den globala arenan vars existens man måste acceptera?

Andliga ledare

Karin Långström Vinge kommenterar en artikel i SvD.se Brännpunkt där Christina Doctare frågar sig var dagens andliga ledare finns.

Man klagar på materialismen och att lyckan inte finns på ett köpcenter nära dig. Men är detta helt sant?

Man handlar musik på köpcentret. Böcker likaså. Kyrkan använder ju sig av musik för att förgylla gudtjänsten sedan länge. Biblioteken anpassar sig och serverar musik via datorn.

Musiken har ju sedan de gamla vinylplattornas tid gjort ett monumentalt inträde på den andliga scenen. Nu finns den till och med i telefonerna.

Min fråga är om inte musiken med alla dess utövare numera tjänar som viktiga andliga ledare? Det verbala budskapet är ofta kärlekens.

Det är i detta sammanhang intressant att se hur internationell musiken börjat bli här i Sverige. Jag har sett detta inte minst på dessa frågeprogram i underhållningstelevisionen.

Präst, vetenskapsman eller politiker har de en chans på denna marknad för andlighet?

Politik och religion

Det knorras i Europa om den islamska närvaron och man fruktar minareter. Den amerikanska högern är tydligen inte ensam. Se tidigare inlägg.

Det är det största partiet i Schweiz, SVP, som samlar in de nödvändiga 100,000 namnunderskrifterna för att kunna förbjuda byggandet av minareter.

Minareten finns inte i koranen, tydligen, utan står som en symbol för det politiska islam, en plats där sharia gäller. Fundamentalistiska muslimer lever kanske enligt sharia.

Religionsfrihet betyder ju inte att ett separat politskt system gäller. Vatikanen har ju ingen makt inom katolicismen längre.

Man frågar sig om moskéer utan minareter är comme-il-faut?

Vad konfirmerar konfirmationen

Allt färre konfirmeras i Sverige enligt en artikel i SvD.

Konfirmanderna tycker tydigen inte det är viktigt att vara med i Svenska Kyrkan. Det skulle kunna vara en bekräftelse på att kyrkan har problem och inte tron. Allt annat neutralt, hur stor procent kan man förvänta sig har ett andligt intresse av religöst slag i 15 års åldern? Hur många är andliga totalt sett?

Det finns enligt normalfördelningen så många troende och man börjar närma sig detta naturliga tal när andra stimulanser försvunnit över åren.

Ännu konfirmerar sig var tredje svensk 15åring. Antalet ungdomar som konfirmerar sig har sjunkit från c:a 80% till under 40% de senaste 35 åren. Det hände någonting i Sverige i slutet på sextiotalet. Kanske inte bara i Sverige.

Kyrkan verkar ha problem inte tron

The Economist har en artikel i senaste numret, sidan 53, 5 maj 2007 kallad "Lighting on new faith or none" med anledning av påvens besök i Brazilien. Den knyter an till vad Charlotte skrev på A Catholic Renewal. Artikeln pekar på de problem den katolska kyrkan har när de har förlorat troende till den så kallade "Pentecostal" protestantismen, en import från USA. Tron är dock stark i ett land som Brazilien men det religiösa utövandet börjar närma sig Europas nivåer.

Det finns 450m katoliker i sydamerika och de karibiska öarna. C:a 80% av befolkningen. Brazilien som är världens största katolska land har förlorat 1% årligen av sina katoliker sedan 1991. En orsak kan vara att det finns 18 gånger fler protestantiska pastorer än katolska präster per troende. Den katolska kyrkan är dock den mest respekterade institutionen i regionen. I Mexico, där det i Mexico City nyligen blev tillåtet med abort, var antalet protestanter 7.3% i 2000 års census. Nu kan det vara c:a 20%.

Katolikernas svar på utmaningen från protestanterna är att imitera den. Det så kallade "Charismatic movement" använder sig av kristen popmusik och snygga TV shower. 75-80% av protestanterna är Pentecostals. Pentecostals växer fortfarande men nu på bekostnad av de icke troende. I den fattiga utkanten av Sao Paulo kan fördelningan vara 30% protestanter, 40% katoliker och 22% utan religion, 3ggr det nationella snittet, medan de rika centrala delarna av staden har 83% katoliker.

De latinamerikanska katolikerna är dock mer enade mot abort och stamcellsforskning än de i USA. Bara 16% av brazilianarna vill ändra sin abortlagstiftning. Katolikerna har dock för få präster för att vidmakthålla sin struktur. Chefen för National Council of Brazilian Laity säger att man väntar sig mer fader och pastor av Benedictus XVI än auktoritet.

Andlighet

Bland människorna finns där individer med speciella talanger. En del kallas andliga individer. Vad innebär det att vara andlig? Icke-religös andlighet, dvs hos en person som ej växt upp i ett religiöst sammanhang, är kanske extra intressant. Den representerar ju en orörd egenskap. En naturlig andlighet. Andlighet som den är när de gener som nu formar den får agera fritt hos en individ. Man får förmoda att religionerna skapades av andliga personer. Andliga personer tror på någonting. Någonting stort. Inte nödvändigtvis på Gud. En religiös person säger att personen vet inte att Gud finns men Gud tänker på vederbörande ändå. Ekumenikens mål är förmodligen ett erkännande av andligheten som en slags ny religion för alla. Det finns förmodligen strömningar inom psykologin som bearbetar andligheten för vad den är. Religions-neutralt. Prästutbildningen på Universitet innehåller ett ämne kallat religions-beteendevetenskap. Lär sig prästerna nuförtiden att bli ekumeniska från början? Medför sekularisering i västvärlden att den naturliga andligheten ökar eller måste den ledas av präster? Hur många som tidigare blev präster har i stället blivit vetenskapsmän? Diskuterade något liknande med Charlotte på A Catholic Renewal.

Tro och Vetande

I boken The Modern Theologians, editerad av David F. Ford, finns ett kapitel Theology and Natural Science skrivet av Ted Peters där jag hämtat följande citat: "One of the unpredicted and astounding intellectual trends of our time is the reasking of the God question within the orbit of scientific discussion about the natural world. This is bringing to public attention a quiet revolution already under way within theological discussion regarding the relation between theology and natural science". The 'two-language theory' är det vanligaste syn-sättet i akademiska kretsar men man börjar skymta 'hypothetical consonance' ett slags önskan att hitta gemensamma nämnare enligt Ted Peters. I en artikel kallad In the Beginning i The Economist, April 21st 2007, p23, finner man en 'briefing' över Evolutionen och Religionen. Det hävdas att denna debatt, som tidigare ägt rum mest i USA, nu snabbt börjar bli global. Med andra ord kommmer ekumeniken att bli viktigare. Påven hävdade att varje människa som kommer till jorden är älskad och inte resultatet av en rent materialistisk process. Detta gör han samtdigt som katolikerna varmt omfamnar den moderna vetenskapen. Detta är svårt att göra utan att introducera skapelseögonblick. En konstant närvaro av Gud. Detta vetenskapliga inträde i teologin kan det tänkas medföra en ekumenik som förenar de monoteistiska religionerna under en Gud. Trenden är sådan just nu men det sker kanske inte i morgon dag. Hans Küng har sagt att det inte blir fred på jorden innan det är fred mellan religionerna.