När börjar minnet fungera?

En hittills okänd tidpunkt är när människan får sitt medvetande. Födseln är kanske inte den mest sannolika tidpunkten. Detta är en viktig fråga för debatten om abort och eutanasi.

De flesta organ är ju anlagda efter den första trimestern, c:a 10-12 veckor, och fungerar normalt. Hjärnan däremot kan ej tänkas fungera vid denna tidpunkt.

En del av medvetandet är minnesfunktionen. Dess tillkomst är svår att studera innan ett barn kan tala och svara på frågor.

Det finns dock tester som bygger på att intresset för en ny bild är större än för en tidigare känd bild.

Bildminnet tillkommer under första året efter födseln medan hörselminnet fungerar vid födseln. Ett barn kan känna igen en sång som modern har sjungit under fostertiden.

Ett reflexlikt minne tillkommer efter c:a 2 månader medan det vuxna bildminnet först tillkommer efter 6-12 månader. Detta beror sannolikt på att synen utvecklas snabbt under det första halva året. Arbetsminnet utvecklas också mellan 6-12 månader.

Hur viktigt är då minnet för medvetandefunktionen? Vad betyder det för medvetandets uppkomst att vi inte har något bildminne förrän efter två månader?

Källa: Brain Development and Cognition, 2002, 2nd ed., eds: Mark H. Johnson, Yuko Munakata, and Rick O. Gilmore. s151-178, Charles A. Nelson, The Ontogeny of Human Memory: A Cognitive Neuroscience Perspective.

Mentalese--Det Mentala Språket

Steven Pinkers bok The Language Instinct har ett kapitel, How Language Works, där författaren i korta ordalag beskriver Chomskys teori om hur språket fungerar. Jag skall försöka göra en kort version av Pinkers kapitel. Det får göras med förlov sagt.

Barn lär sig mirakulöst språket och det är lättast att få folk att tro att detta beror på ett program iscensatt av genexpression även om detta inte är bevisat. Detta skulle i så fall betyda att evolutionen selekterat fram dessa gener de senaste 4-6m åren.

Programmet verkar ha med ordens inbördes ordning att göra. En schimpans använder sig inte av ordning mellan symboler den tar fram. Ordningen är heller inte viktig i en pidgin.

Det är dock inte ordningen ord för ord som är viktigt utan ordningen av fraser skapade av ordklasselement. Där finns då lexikon som innehåller sådana komponenter som anses kunna permuteras av programmet.

Meningen "Colorless green ideas sleep furiously" visar att en grammatisk mening inte behöver vara meningsfull och att sannolikhetsbedömningar av ordrelationer inte är viktiga. "Colorless green ideas" är en substantivfras och "sleep furiously" är en verbfras.

En mening kan uppdelas i "huvud", "rollspelare", "modifierare" och "specifier". Huvudet är t.ex 'räven' i 'räven har sockor'. Rollspelare är t.ex. 'guvernören' i 'guvernören av California'. En modifierare är t.ex. 'från Illinois' i 'guvernören av California från Illinois'. Specifier är subjektets speciella plats i frasen.

Nu visar det sig att ordningen i substantivfraser och verbfraser är den samma. Substantivet och verbet, dvs huvudet, går före sin rollspelare. Modifierarna går till höger och subjektet går till vänster i frasen. Detta gäller i Engelska. I Japanska är det tvärt om. De olika språken delar upp sig i dessa två varianter.

Informationen som skiljer dem åt kallas 'parameter'. Chomskys teori kallas: The Theory of Principles and Parameters. Chomskys "djupa strukturer" är interfacet mellan de mentala lexikonen och frasstrukturen.

Genexpressionen åstadkommer således, via de nervceller som skapas, att transformationer sker mellan den Universella grammatiken, dvs frasdelarnas inbördes ordningsregler, och det talade språket, samt naturligtvis den Universella grammatiken själv.

Vad som inte framgår är om Det Mentala Språket (the mentalese) består av endast regler eller om där även finns ett lexikon. Det Mentala Språket skall heller inte förväxlas med tankarna. Språk och tankar skiljer sig troligen åt. Vän av ordning frågar sig då om tänkandet ändå inte använder sig av lexikonet? Det är kanske känt när ett barn börjar tänka?

Sammanfattningsvis

Lagom till Kristi himmelsfärdshelgen kommer så en sammanfattning av de tidigare inläggen.

Enligt ett kristet perspektiv sker hela tiden skapelser vid födseln av en ny individ. Fostrets själ bildas som en tanke av Gud. Individen är älskad och nödvändig. Allt enligt paragraf 366 i den katolska katekesen: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna".

Det är uppenbart att Gud finns på grund av närvaron av all skönhet och design i världen.

Detta är troligtvis då samma händelse som skapade den första människan en tid tillbaka i kroppen av en hominid. En kropp som kom från evolutionen från den första cellen. En miljon år sedan, kanske kortare. Det vill säga när språket, det betydligt större minnet och tankarna kom till. Det är detta som skiljer oss från djuren--ande-nätet. Informationen för dessa skulle alltså ej finnas i arvsmassan.

Jag har kallat detta för den tredje skapelsen. Den andra skapelsen är tillkomsten av den första cellen och den första skapelsen är The Big Bang.

Enligt det rent materialistiska paradigmet sker inga skapelser. Gud existerar ej. I stället sker av någon anledning, non ultra descriptus, The Big Bang, och sedan rullar det på enligt regler man kallar naturlagarna. Dessa regler är ej gudomliga även om man helgar dem.

Det bör också förtydligas att arvsmassan i detta fall måste innehålla information till att driva tankar och att minnas. Jag tillägger också att det på inga vis finns vetenskapliga förklaringar till alla steg i denna evolution.

En fråga är: vilket verkar mest meningsfullt?

Optimist eller Pessimist

Från en artikel i New York Times, 7 juli 2005 kallad 'Finding Design in Nature' citerar jag: "...by the light of reason the human intellect can readily and clearly discern purpose and design in the natural world,...". (...i ljuset av det mänskliga intellektets tänkande kan enkelt och klart ses en meningsfullhet och design i naturen...)

Christoph Schönborn, en kardinal i katolska kyrkan från Wien, är författare till artikeln.

Han citerar vidare Benedictus XVI: "We are not some casual and meaningless product of evolution. Each of us is the result of a thought of God. Each of us is willed, each of us is loved, each of us is necessary." (Vi är inte en tillfällig och meningslös produkt av evolutionen. Var och en av oss är resultatet av Guds tanke. Var och en av oss är önskad, älskad och nödvändig.)

Det är lite grann en fråga om att vara optimist eller pessimist.

Hur bedömer vi skillnaden mellan djurens funktion och människans? Kroppen är otvivelaktigt en produkt av evolutionen men vad är språket, det större minnet och tänkandet värt? Är det bara en liten gradvis förbättring eller är skillnaden monumental?

Minnet för namn

Var på ett 75-årskalas igår och i en av diskussionerna kom man in på problemet med att inte komma ihåg en persons namn. Det intressanta i sådana sammanhang, även om det är irriterande nog för de drabbade, är att minnet verkar fungera anti-hierarkiskt. Personen i fråga kan i allmänhet komma ihåg många andra saker om namninnehavaren som hur vederbörande ser ut etc. Önskar att jag skulle ha kunnat bidraga till diskussionen som expert. Detta kunde jag ej men det är i vilket fall intressant att spekulera om vad effekten kan bero på. Baserat på de nämnda experimentella data så verkar det finnas två kanaler för att komma ihåg någonting. En som verkar åldras och en som är mindre känslig, kanske helt okänslig för åldersförändringar i våra celler. Det mest väsentliga i kunskapen om en person verkar vara kvar. Ett namn betyder ju väldigt lite i en vänskap. Om minnet enbart är lokaliserat i nervsystemets synapser, nuvarande paradigm, borde dessa celler ej åldras i olika tempo. Om namnihågkommandet däremot är lokaliserat i nervsystemet (synapserna) och bakgrundsinformationen är lokaliserad annorstädes når man lättare en förklaring. Skulle det finnas cellulära områden i till exempel hjärnan som åldras snabbare än andra hade patologerna känt till dessa och studier varit arrangerade för att undersöka minnets relation till områdena ifråga. Jag tvivlar på att sådana studier existerar. Resultaten hade varit så fundamentala att informationen återfunnits i läroböcker.

Hur använder jag ande-nätet i min kosmologi?

Det är en ännu bättre fråga och potentiellt en mycket intressant sådan. Det kan nämligen vara så att det fenomen som svarar för ande-nätet ej är cellulärt baserat. Det finns till exempel de som hävdar att minnet ej är baserat i hjärnvävnaden. Jag tycker också att det verkar så. Åtminstone för den del av minnet som ej finns hos djur, dvs i bio-nätet. I så fall försvinner ett blivande minne ut någonstans via hippocampus i vänster hjärnhalva och kommer sedan tillbaka in i höger hjärnhalva om intresse så finns. Kapaciteten på det minne vi lär oss ord med är speciellt intressant. Hos schimpansen finns bara en möjlighet till att bearbeta up till c:a 200-400 symboler. Människan har lätt 60000 ord. Eftersom människans hjärna är tre gånger större än schimpansens kan de som hävdar att minnet är lokaliserat i synapserna, där nerver kopplar om till varandra, hävda en mänsklig kapacitet på 3 gånger 400 symboler. Här finns således utrymme för en tolkning till ett icke-cellulärt ande-nät som innefattar en större minneskapacitet.

Språket anses vara unikt mänskligt. Det har ej kunnat visas formellt att schimpanserna har vår språkkapacitet. Det är nu 50 år sedan Noam Chomsky lade fram sin hypotes om de "djupa strukturerna" i språket. Steven Pinker talar om en "mentalese" som skulle vara samma hos alla människor och som ligger djupare än det talade språket. Den är ej formellt kopplad till tänkandet för vissa microcefaler kan prata men tänker inget vidare. Var befinner sig då denna process strukturellt? Man har i dessa femtio år förgäves försökt finna bevis för gener som skulle styra grammatiken och därmed språket. De är ej påvisade hittills. Kan det då vara så att processen i fråga är icke-cellulär eller bör vi fortsätta hoppas på att finna denna felande länk i evolutionen mellan människan och vår kropps föregångare?

Djur får inte schizofreni. Sjukdomen förbättras inget vidare av mediciner. En tredjedel ej alls. Sjukdomen botas ej av mediciner. Kan detta betyda att den har en icke-cellulär komponent? Det verkar också som om kroppen åldras med en annan hastighet än själen. "Jag är som en pojke fast farfar jag är" sjunger Evert Taube i Calle Schevens vals. Denna 'folkpsychology' verifierar detta fenomen. Den talar för en självständighet för själen relativt kroppen och alltså för en icke-cellulär placering av ande-nätet.

Människans unikhet är således skapad av Gud genom ande-nätets tillblivelse. Jag kallar detta det verkliga livet. Det skeende där vi är närmast Gud och med vilken vi söker Gud. Denna skapelse ägde rum i en mylla som var det metaboliska livet. Det som vanligen kallas livet. Det biologiska livet. Det biologiska livet skapades i en mylla som var det vi normalt kallar myllan eller jorden. Den geologiska världen. För enkelhetens skull sägar jag att denna skapades i och med The Big Bang. Evolutionen är det fenomen som äger rum mellan skapelsen av den första cellen och skapelsen av ande-nätet. Evolutionen kräver ju en genetik som manipuleras.