Steven Pinkers bok The Language Instinct har ett kapitel, How Language Works, där författaren i korta ordalag beskriver Chomskys teori om hur språket fungerar. Jag skall försöka göra en kort version av Pinkers kapitel. Det får göras med förlov sagt.
Barn lär sig mirakulöst språket och det är lättast att få folk att tro att detta beror på ett program iscensatt av genexpression även om detta inte är bevisat. Detta skulle i så fall betyda att evolutionen selekterat fram dessa gener de senaste 4-6m åren.
Programmet verkar ha med ordens inbördes ordning att göra. En schimpans använder sig inte av ordning mellan symboler den tar fram. Ordningen är heller inte viktig i en pidgin.
Det är dock inte ordningen ord för ord som är viktigt utan ordningen av fraser skapade av ordklasselement. Där finns då lexikon som innehåller sådana komponenter som anses kunna permuteras av programmet.
Meningen "Colorless green ideas sleep furiously" visar att en grammatisk mening inte behöver vara meningsfull och att sannolikhetsbedömningar av ordrelationer inte är viktiga. "Colorless green ideas" är en substantivfras och "sleep furiously" är en verbfras.
En mening kan uppdelas i "huvud", "rollspelare", "modifierare" och "specifier". Huvudet är t.ex 'räven' i 'räven har sockor'. Rollspelare är t.ex. 'guvernören' i 'guvernören av California'. En modifierare är t.ex. 'från Illinois' i 'guvernören av California från Illinois'. Specifier är subjektets speciella plats i frasen.
Nu visar det sig att ordningen i substantivfraser och verbfraser är den samma. Substantivet och verbet, dvs huvudet, går före sin rollspelare. Modifierarna går till höger och subjektet går till vänster i frasen. Detta gäller i Engelska. I Japanska är det tvärt om. De olika språken delar upp sig i dessa två varianter.
Informationen som skiljer dem åt kallas 'parameter'. Chomskys teori kallas: The Theory of Principles and Parameters. Chomskys "djupa strukturer" är interfacet mellan de mentala lexikonen och frasstrukturen.
Genexpressionen åstadkommer således, via de nervceller som skapas, att transformationer sker mellan den Universella grammatiken, dvs frasdelarnas inbördes ordningsregler, och det talade språket, samt naturligtvis den Universella grammatiken själv.
Vad som inte framgår är om Det Mentala Språket (the mentalese) består av endast regler eller om där även finns ett lexikon. Det Mentala Språket skall heller inte förväxlas med tankarna. Språk och tankar skiljer sig troligen åt. Vän av ordning frågar sig då om tänkandet ändå inte använder sig av lexikonet? Det är kanske känt när ett barn börjar tänka?
I paneldebatt på Matdagen 2024
2 timmar sedan
2 kommentarer:
Man blir nog ganska begränsad när man lär sig det första språket (i spädbarnsåldern). Innan dess var väl tankarna fria...eller? jag tänker i ord, och bilder, samt ljud, men alltihopa försöker jag sätta ord på.
Det är ju en intressant fråga om språket begränsar tänkandet. Tidsmässigt gör det väl kanske det men annars anses ju språket stå på egna ben. I mitt senaste inlägg framgår en aning om hur interaktionen mellan språk och tänkande sker. Detta stämmer dock inte med vad Pinker skriver om t.ex. Williams syndrom där individen blir IQ50 men språket inte påverkas. Språket borde ju bli sämre om det bildas genom beräkningar från systemet 'conceptual-intentional'. Månadsgamla barn verkar ju tänka. Det testas med ögonfixering vid intresse. En schimpans går omkring med tankar som den inte kan kommuunicera. Det verkar dock inte göra den frustrerad. Frågan är dock hur abstrakt detta tänkande blir?
Skicka en kommentar