American Scientific Affiliation--en summering

Följde upp referenser informativa om relationen mellan vetenskap och religion från hemsidan till the American Scientific Affiliation. Frågan är vilka slutsatser jag kan dra från detta mitt första steg in i denna relation?

Ett första betraktande kan gälla den hierarkiska aspekten. Går det att säga vilken av vetenskap eller religion som är högst eller mest prestigefylld. Ralph Waldo Emerson (1803-1882) listade "Man is priest, and scholar, and statesman, and producer, and soldier." sysselsättningar som räknades.

När jag läser i hans The American Scholar får jag känslan att Emerson menade att religionen står över vetenskapen. Å andra sidan utbildade ju Emerson sig till präst vilket han gav upp, han kunde inte längre förmå sig att leverera nattvarden till sin församling. Med andra ord konverterade han till "scholar". Ändrade han sig med avsikt på rangordningen?

När Johannes Paulus II sade att prästerskapet skall syssla med livets mening och vetenskapen med funktionen får man en känsla av att han rangordnade religionen högst. När allt kommer omkring är ju Gud placerad nära metafysiken i det okända--dit vetenskapen är på väg. Den förre påven anser sig alltså redan arbeta på problem som vetenskapen så småningom når.

Någon vetenskapsman sade då att det görs inte lika mycket framsteg i teologin som i naturvetenskapen så där kan ju de inte sitta runt hörnet och vänta på att vi skall komma dit. Detta kan ju inte motivera en högre rang. En teolog kan ju inte ge en vetenskapsman projekt att utföra. Någon teolog sade då att när man nått den högsta energin som man kan lösa för pengar i partikelacceleratorer så sitter ni snart där och funderar likaså.

Emerson rekommenderade att man skulle studera Naturen--"Study Nature!". Han såg vetenskapen komma. Kanske är då "priest" och "scholar" jämbördiga idag. Man får två-språkspositionen mellan vetenskap och religion.

Kommer Spinozas gudsmodell då att bli populär? Det blir i så fall med vetenskapsmannen i förarsätet. Gud är Naturen. Vetenskap är teologi. Vetenskapen producerar nya "biblar" hela tiden. Visst är den fragmenterad och blir mer och mer oöverskådlig hela tiden. Det kommer dock tidpunkter då enklare principer faller ut som det blir möjligt att fortsätta från. Steven Hawkings "theory of everything" för fysiken är kanske en sådan.

Kyrkans olika syn på fysiken och biologin är troligen viktig ur det perspektivet att det kan komma att betyda en polarisering. 2000talet är troligen biologins århundrade. Som jag sett i boken Roman Catolicism and Modern Science finns där ingen beredskap i en så stor organisation som den Romerskt Katolska Kyrkan för att följa med i utvecklingen inom just biologin. Man står som Ryssland och grämer sig över Lysenkos och Stalins härjningar. Biologin och den molekylära genetiken var är den? The Language of God var är det?

Den Amerikanska Evangeliska kyrkan med sitt språkrör Francis S. Collins verkar ha en öppnare attityd till dialog vetenskapen och teologin emellan. Det är dock svårt att jämföra Sverige och USA i dessa frågor eftersom den katolska kyrkan har 25% av populationen i USA och endast 1.6% av den svenska populationen. Som jag räknade ut igår är det relationen mellan den Svenska Kyrkan och de svenska forskarna som är intressant. Vetenskapen är dock synnerligen internationell och det är däför förmodligen viktigt att följa utvecklingen i religiösa sammanhang utomlands.

Den tredje personen Emerson nämnde är "statesman". Political science är ju också vetenskap och jag har fått en känsla av att det politiska spektrumet börjat krympa av denna orsak. Färre och färre är intresserade av extrema åsikter. Vad det nu beror på?

Det finns en viktig koppling mellan vetenskapen och politiken, speciellt i USA där hälften av forskarna är militärer. Forskningen levererar idéer till de fräckaste vapnen. Jag gissar därför att det samhällssystem som är bäst på vetenskap blir det dominerande även politiskt. Frågan är hur kyrkan gör i detta sammanhang. Följer de eller kommer de att propagera för en moderation i mänsklighetens namn?

Det blir därför politiskt hur man utbildar sina forskare. Och vilka förutsättningar de ges. Relationen till religionen kommer att bli viktigare som den är i antågande. För det lilla sekulära Sverige blir det kanske än viktigare att följa den internationella utvecklingen inom både religion och vetenskap.

Ett exempel är kanske blockaden på stamcellsforskning som infördes i USA vad avser federala pengar till forskningen. Samtidigt forskas det vidare i privata företag. Detta är allvarligt ur ett internationellt perspektiv för forskningens frihet. Information försvinner ur den allmänna domänen och det blir än viktigare med starka och fruktbara relationer till en stormakt som USA för sin egen vetenskapliga utveckling. Likaså är det viktigt med ett starkt Europeiskt samarbete.

För att förhindra en starkare polarisering är det därför viktigt för kyrkan, eller skall jag säga religionen, att följa med i vetenskapens utveckling. Den rör sig snabbast och är förmodligen minst intresserad av en dialog. Välutbildade präster kan vara viktiga för att föra ut och kontinuerligt diskutera den vetenskapliga utvecklingen. De har bättre kontakt med människan. Den katolska kyrkan har en hemsida http://www.respektlivet.nu/ som följer den bioetiska utvecklingen. Man kan ju hoppas att Johannes Paulus IIs tankar om en mer fruktbar dialog mellan vetenskap och religion blir verklighet i en framtid.