Högerhjärnans segertåg?

Fann en intressant artikel i The New York Times Science sektion.

Den hette, fritt översatt: Låt datorerna räkna. Det är högerhjärnans tidevarv.

"Vänster sida, hem till språkcentrat är den extroverta logiska och linjära hälften av ekvationen. Den högra sidan, hem till det spatiala tänkandet och icke-verbala koncept är den icke-linjära källan till kreativitet och förnöjelse."

Skillnaden mellan de två hjärnhalvorna härstammar från forskning på 1960talet men på sistone har industrin börjat anamma kunskapen i sin management.

Artikeln börjar med att citera Einstein som hävdade att kreativiteten är viktigare än kunskapen.

Artikeln berättar om ett arbetslag som arbetade med ett så intressant problem, och var så förnöjsamma, att man inte ville avsluta detsamma. Ledningen för företaget var tvungna att utlova ett lika intressant projekt att fortsätta med för att få reda på resultatet.

En reflexion

Hittade ett intressant föredrag om hur teknikens utveckling ter sig. Det går fort. Om jag kommer ihåg rätt så skulle datorernas beräkningskapacitet nå den mänskliga hjärnans år 2020 enligt Ray Kurzweil. Bill Gates tror att Kurzweil är den personen på vår jord som bäst kan förutspå utvecklingen i Artificiell Intelligens.

Då förstår man varför forskare i Artificiell Intelligens sitter och väntar på att deras skapelser skall bli intelligenta och/eller medvetna. Computational Theory of Mind. Det skulle i så fall bli ganska snart...

Mycket intressant! Den intelligensen kommer försås i så fall att bli ganska olik vår. Det kommer inte att bli mänskligt att fela längre. Ofantliga korrekta minnen kommer att ersätta vår relativa dimsyn. Kurzweil påstod att analytisk "pattern recognition" av datorer kommer att ersätta vårt analytiska tänkande. Han såg seriös ut. De verkade som om han trodde på det själv...Finns inte sådana system redan?

Vad Kurzweil inte sa var om dessa framsteg i beräkningsstyrka kommer att ge fler positiva i Turingtestet. Om man sätter en person framför en vägg med en mikrofon och en högtalare och låter vederbörande konversera med en dator och sedan frågar personen om vederbörande tror det är en människa eller en dator så utför man Turingtestet.

Undra hur datorer kommer att reproducera vårt ologiska tänkande i så fall. Vår kreativitet...Kommer en sådan dator att be till Gud eller blir den andlig på något annat sätt? Det är bråttom, bara 13 år. Vi måste lösa problemet med vad andlighet är först så att vi kan programmera? Det blir ju en chock om datorn löser problemet först.

En annan chock blir det ju om datorerna inte är elaka/onda. Ett etiskt problem.

Kurzweil säger att hjärnan kommer att definieras med "reverse-engineering". Det lät som ett hot och det låter mekaniskt. Det mänskliga genomet definierades nyligen genom att alla basparen utröntes. Det var också mekaniskt. Finns dock inte många geniala slutsatser från detta projekt i läroböckerna. Antigen gömmer man resultaten för pöbeln eller så var det en relativ besvikelse. Det var ju så få gener.

Teknik är bra. Teknik löser många problem. Men vissa problem som de psykologiska låter sig inte reduceras till fysikens värld. Inte ännu i alla fall...

Men vad är det vi är rädda för? Descartes med sin ande i denna maskin är inte död än...Vi håller oss fast vi detta icke reducerbara psykologiska som om det vore vårt liv. Vårt mentala liv...

Kreativitet

Andligheten är troligtvis kopplad till kreativiteten. Kreativiteten och dess kultivering lyftes fram av Ralph Waldo Emerson som en lösning på problemet att Europas bokkunskap var mycket större än USAs på den förra hälften av 1800talet. Emerson gick till och med så långt att han varnade för bokkunskapen i sin The American Scholar från 1837, en tal som beskrivits som USAs intellektuella självständighetsdeklaration: "Whatever talents may be, if the man create not, the pure efflux of the Deity is not his; — cinders and smoke there may be, but not yet flame." Böcker kan dock vara användbara ibland menar Emerson: "Books are for the scholar's idle times. When he can read God directly, the hour is too precious to be wasted in other men's transcripts of their readings. But when the intervals of darkness come, as come they must, — when the sun is hid, and the stars withdraw their shining, — we repair to the lamps which were kindled by their ray, to guide our steps to the East again, where the dawn is. We hear, that we may speak. The Arabian proverb says, "A fig tree, looking on a fig tree, becometh fruitful."" Emersons beskrivning av skolan är också intressant: "But they can only highly serve us, when they aim not to drill, but to create; when they gather from far every ray of various genius to their hospitable halls, and, by the concentrated fires, set the hearts of their youth on flame."

Nuförtiden, i Europa, ligger man ju efter USA i kreativitet. Även så i religiös andlighet. Romano Prodi, när han var i EU, varnade för forskningens eftersatthet i Europa jämfört med Japan och USA i en artikel i Le Monde. I Europa finns där 5 forskare per 1000 arbetare medan det i Japan och USA finns 9 respektive 8 forskare per 1000 arbetare. Det andliga och kreativa klimatet verkar eftersatt i Europa om man får tro dessa siffror. Väntar Europa, dvs EU, på sin Emerson? Hur farligt är det att inte ta sekularisering på allvar? Finns det ett samband mellan sekularisering och minskat intresse för forskning?