Embryogenesen av den prefrontala hjärnbarken

Jag har i tre tidigare inlägg behandlat frågeställningen om hur förstoringen av hjärnbarken går till under embryogenesen, här, här och här.

Den centrala frågeställningen gällde hur man kan tänka sig att den prefrontala hjärnbarken tillkommit evolutionärt, som med sin speciella uppkoppling på den övriga hjärnbarken anses ha en viktig överordnad funktion.

Går det att spåra dubbleringen av den prefrontala hjärnbarken i embryogenesen, som är en av de få skillnader som finns mellan oss och schimpansen (1)?

Vid 4-5 veckors gestation kan man se den främre delen av neuralröret som kallas telencephalon. I en bok från 2002 (2) finns det information om att detta område kan delas in i ett nätverk ("grid") som utvecklas enligt nätet till hjärnans olika delar. Det är molekylära markörer som står för denna longitudinella och tangentiella indelning (3). Skador i denna utveckling anses kunna ge upphov till autism.

Det är dock intressant att notera att en ökad incidens av mental retardation ej observerades efter Hiroshima och Nagasaki bomberna före 8 veckors gestation. Effekten var som störst mellan 8 och 15 veckor (4).

Hos människa produceras neuronen i hjärnbarken mellan dag 40 och 125 (5). Axoner och dentriter formas efter cellerna har migrerat färdigt. Dessa neuron produceras under 11 celldelningar hos musen, 28 hos macaquen och med c:a 34-35 celldelningar hos människan.

Det är alltså en förstoring av neuralröret via det pseudostratifierade endotelcellslagret vid håligheten i röret (lumen) som äger rum innan nervceller bildas som är orsaken till den primära indelningen av hjärnans olika delar.

2002 är relativt sent så frågan är om så värst mycket mer är känt idag om den indelning som leder till den prefrontala hjärnbarkens uppkomst och uppkoppling. Uppkopplingen är mer unik än strukturen på hjärnbarken så det mest intressanta evolutionärt är kanske hur axoner och dendriter formas och de processer och gener som styr detta skeende. Det är dock troligt att en del av telencephalon vid vecka 5-7 predisponeras till att bli den prefrontala hjärnbarken utan att en enda nervcell ännu existerar.

Jag fortsätter letandet...

Referenser:

1. Hill, R. S. and Walsh C. A. Molecular insights into human brain evolution. (2005) Nature, 437, 64-67.
2. Nowakowski, R. S. and Hayes N. L. (2002) Principles in CNS development. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.
3. Rubinstein, J. L. R. och Shimamura, K. (1997) Regulation of patterning and differrentiation in the embryonic vertebrate forebrain. in: Molecular and Cellular Approaches to Neural Development (Cowan, W. M., Jessell, T. M., and Zipursky, S. L., eds.) s356-90. Oxford University Press.
4. Otake, M. and Schull, W. J. (1984) In utero exposion to A-bomb radiation and mental retardation; a reassessment. British Journal of Radiology, 57, 409-14.
5. Rakic, P. (2002) Intrinsic and extrinsic determinants of neocortical parcellation: A radial unit model. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.

Påbyggnad vs konstruktionsförändring

När en gren växer på ett träd så byggs den på successivt och en funktion, bladens ljusupptagande förmåga, byggs ut.

Jag roar mig med ett tankeexperiment som rör frågan om hur evolutionen bygger på nya funktioner och hur dessa spelas ut under embryogenesen.

Det är fascinerande att betrakta embryogenesen. Hur den tycks gå som på räls. Det ena leder till det andra.

Jag ställde frågan om hur vår intelligens, relativt schimpansens, byggdes på evolutionärt och om den kan ses som en påbyggnad under embryogenesen. Ett tillägg snarare än en konstruktionsförändring centralt.

Utvecklingen av neuralröret sker hos fåglar och däggdjur från mellanhjärnan i två riktningar: 1) frontalt, till det som sedan blir cortex; och 2) caudalt, nedåt ryggmärgen till.

Frågan är alltså om mellanhjärnan då representerar den evolutionärt äldsta delen av nervsystemet?

Paul D. MacLean och hans tredelshjärna, reptilhjärnan, limbiska systemet och neo-cortex från 1950-talet talar ju samma språk.

MacLeans system skulle då kunna byggas ut till en fyrdelshjärna där den fjärde delen blir den prefrontala cortexen med sin unika uppkoppling på alla de andra delarna i hjärnan.

Subliminala lukter manipulerar beteende?

I The Economist December 8th 2007 på sidan 88 finner man en blänkare som de kallar "Scents and Sensitivity". Det låter väldigt intressant och Malin Sandström på Vetenskapsnytt som är expert på luktsinnet kanske har en förklaring?

En Dr. Li på North-Western University i Chicago har publicerat en studie i Psychological Science där 31 volontärer utsattes för lukter i låga koncentrationer av citral (citron), anisol (en parfym) och valeriansyra (fotsvett).

Försökspersonerna påverkades t.ex. i sin bedömning av ett ansikte negativt med valeriansyran när den var subliminal. En effekt som försvann om försökspersonen kände lukten samtidigt som ansiktet visades.

Subliminal citraldoft gjorde ansikten mer "vänliga".

Det verkar alltså som om det finns två kanaler för detektion av lukter. Man ger ingen förklaring i artikeln.

Dock tror Dr Li att effekten kan ha stor kommersiell potential. En lömsk effekt.

Evolutionen av språket

Steven Pinker skrev The Language Instinct 1994. År 2002 skrev Hauser, Chomsky & Fitch en översiktsartikel i Science där man lär sig lite mer. Artikeln heter The Faculty of Language: What is it, Who has it, and How did it evolve?

Artikeln avser att sammanfatta forskningsfälten och kommer med ett arbetsförslag till ökat förståelse mellan fälten Biologi och Lingvistik. Man anser även att fälten Psykologi och Antropologi är involverade i frågeställningarna.

Det har utvecklats ett konsensus på senare tid där man anser att en substansiell evolutionär remodellering har ägt rum de senaste 6m åren sedan vår gemensamma anfader med schimpansen levde.

Författarna gör en viktig uppdelning i Faculty of Language--broad sense (FLB) och Faculty of Language--narrow sense (FLN). Denna uppdelning avser att råda bot på den kinkiga diskussion som uppkommer då man skall försöka se om där är en gradvis övergång till språket via primater eller en mer stegivs övergång. Det är hjärnans språkfunktion som avses. Ej gestikulerande och dylikt.

FLN är en fridissektion av det lingvistiska abstrakta beräkningssystem som representerar den Universella grammatiken. Det nämns inte i artikeln men jag tolkar det som att FOXP2 genen inte påverkar FLN. Ett biologiskt korrelat saknas alltså för FLN.

FLB är FLN plus åtminstone två andra system som de kallar "sensory-motor" och "conceptual-intentional". 'Sensory-motor' systemet är perceptionen och talet i princip och 'conceptual-intentional' systemet är de tankar, concept, som försegår utanför språket som till exempel hierakiska resonemang hos däggdjur.

En tanke är att FLN binder tillsammans 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen hos människa. FLN anses unik för människa medan de andra två finns hos däggdjur och följer andra evolutionära vägar.

Evolutionärt sett skulle man då kunna påstå att ur de givna 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen deriverades ett beräkningsystem som konstruerar en oändlig array av interna uttryck from de begränsade resurserna av det 'conceptual-intentional' systemet och som skapar medlen att externalisera och tolka dem på 'sensory-motor' sidan.

Det unika beräkningsystemet anses fungera rekursivt. Vad det är i hjärnan som gör detta är inte känt. Jag citerar: "However, little progress has been made in identifying the specific capabilities that are lacking in other animals". Man får det att låta som om någon satt in ett datachips. Brocas och Wernickes områden är dock inte nödvändiga. Är de skadade vid födseln får man fram en hyfsad språkfunktion, lite sent, vid fem års ålder, där andra områden tagit vid.

Man påpekar också att ordförådet och dess snabba inlärning hos ett barn jämfört med schimpansen får betraktas så unikt att det kan tänkas vara frågan om en evolutionär förändring även i minnesfunktionen.

Ett sätt att komma ifrån ett starkt argument för design, att den naturliga selektionen skulle ha verkat via en kommunikations förbättring, är att rekursionkapabiliteten, som på senare tid inte anses vara så komplicerad, skulle kunnat komma ur existerande hjärnvävnad genom adaptation där selektionen verkar via något annat än kommunikation individer emellan. Jag ställde den frågan härom inlägget: vad var det som gjorde att hjärnan ökade i storlek?

Jag saknar fortfarande information om hur minnet fungerar med de nämnda funktionerna speciellt som det anses vara tänkbart att en kraftig förändring skett även här. Författarna använder alltså ett modultänkande. Om detta stämmer bör det kunna detekteras med de non-invasiva teknikerna, t.ex. fMRI, som presenterades in läroboken Cognition... från 2007. Där gavs dock ingen heureka! upplevelse. Detta talar i så fall för en diffus representation över hjärnvävnaden...eller ett fenomen som sker utanför hjärnvävnaden?

Vad är den strukturella basen för de avancerade funktionerna i hjärnan?

Boken Cognition... har ett kapitel som handlar om nervsystemets utveckling. Två detaljer ger en intressant utblick.

Rakic (1988) lade fram en teori: Specification of cerebral cortical areas, Science, 241, 4862, 170-176, som diskuterar hur cortex hos däggdjur bildas genom att kolonner av celler växer ut från ett proliferativt cell-lager längs en fiber på radiella gliaceller. Det blir c:a 100 celler per kolonn och hela ytan på cortex består av sådana kolonner bredvid varandra.

Arterna skiljer sig nu mellan hur många kolonner som bildas, dvs hur många delningar som cellerna i det proliferativa lagret utför. Det är inte allt för svårt att tänka sig att en mutation kan förändra antalet delningar och därmed ytan på cortex, där tjockleken däremot är ganska konstant.

Den andra detaljen som är intressant är att barn som föds med missbildningar eller skador på vänstra sidans cortex över områdena som processar språket i princip är ikapp i utvecklingen vid c:a fem års ålder även om de missar de vanliga milstolparna i utvecklingen. Detta betyder att andra delar av cortex kan ta över och utföra funktionen nästan lika bra. Detta betyder ju att Brocas och Wernickes ytor inte har genetiskt determinerade celler för språkbruk. Ett problem för Brodmanns klassificering på histologiska kriterier.

Man skulle då kunna dra slutsatsen att en ytförstoring av cortex skulle medföra att densamma genast skulle tas i bruk av de mest initiativrika neuronen, hur de nu är uppkopplade och att drivkraften verkar komma från sinnesorganen--nervus acusticus i detta fall. Frågan är varför hjärnan har den storlek den har idag? Det finns hjärnor på bara 1000cc (1350cc är normalt) från intelligenta personer så den ungefärliga storleken verkar inte ha någon betydelse.

Vad är det då som är viktigt? Uppkopplingen? Där finns få belägg från cortex konstruktion. Kablarna till den prefrontala cortex? Hur mycket skiljer de sig från schimpansens med nästan identisk embryonal utveckling? Miljön är viktig för utvecklingen av nervsystemet med en förstoring av dendritträdet, ökning av synapstätheten och myelinisering men hur mycket skiljer den sig från schimpansens?

Ett mysterium!

Den "treeniga hjärnan"

Den treeniga Guden är ju bekant för många men nu verkar människan ha fått en motsvarighet nämligen den treeniga hjärnan enligt Paul MacLean, 1990. Boken Cognition, Brain and Consciousness, 2007, diskuterar denna skapelse som består av Reptilhjärnan, Däggdjurshjärnan samt Primathjärnan.

Personligen tycker jag att jämförelsen haltar, Fadern, en reptil? och Sonen ett djur? samt en högre funktion som förenar de två. Skulle föredra namnet Den Evolutionära Hjärnan eller något liknande i stället.

Tanken är åtminstone evolutionär. Reptilhjärnan är den äldsta delen och står för repetitiva instinktiva beteenden. I vårt fall t.ex. kontrollen av andningen och balansen. Man bör dock notera att den är fullt aktiv och att t.ex. andningen kan modifieras cortikalt men inte undertryckas totalt.

Däggdjurshjärnan består av det limbiska systemet som bland annat består av amygdala, hippocampus och nucleus accumbens. Den första är involverad i vårt emotionella liv. Den andra i inlärning av deklarativa minnen, dvs de semantiska och de episodiska. Nucleus accumbens påverkas av substanser som amfetamin och kokain och är en viktig del av vårt belöningssystem.

Primathjärnan besår av cortex och av de basala ganglierna som växt mycket relativt däggdjuren hos primater.

Jag spekulerade i en modell där arbetsminnet tjänar som central för cognitiv influens från de olika funktionerna. Cognition... kallar detta för "executive" funktion. Hur integrerar man denna cortikala funktion med den kanske mest intressanta delen av däggdjurshjärnan nämligen sökandefunktionen. Däggdjurets fria vilja.

Enligt Jaak Panksepp, 1998, så kan de medfödda, genetisktbetingade, emotionella systemen i hjärnan karakteriseras som: 1) "Seeking"; 2) "Fear"; 3) "Rage"; och 4) "Panic". #1, dvs sökandefunktionen är det system som gör däggdjur nyfikna på omvärlden och som driver ett mål-sökande beteende mot mål som mat, skydd och sex. Representeras detta sökande av ett däggdjur intuti ett mänskligt djur eller hur samverkar primathjärnan med däggdjurshjärnan?

Med andra ord, kan man lägga till några kategorier till sökandets lista som mat, skydd, sex, abstrakta tankar, språk och avancerade minnen. Där själva växelstationen fortfarande är lokaliserad i däggdjurshjärnan eller bör man ta arbetsminnet i primathjärnan som fast punkt i tillvaron med en lista som däggdjursbehov, abstrakta tankar, språk, avancerade minnen?

Viktigt i sökfunktionen är det så kallade belöninngssystemet och tydligen svarar neuronen bättre på en anticiperad belöning än på själva belöningen. Belöningssystemen är starka saker. Råttor kan elektriskt självstimulera sig i detsamma upp till 2000 gånger i timman och välja självstimulering över föda till gränsen till att svälta ihjäl. Råttors cortex är dock mindre än vår!?

Cognition... ger nog inte ett tydligt svar på denna viktiga fråga men vad tror Ni?

Cognitive Neuroscience

Skaffade mig en lärobok i Kognitiv Neurovetenskap, Cognition, Brain and Consciousness: Introduction to Cognitive Neuroscience, 2007, eds. Bernard J. Baars and Nicole M. Gage. Tänkte se om det blir några förändringar i mina mentala bilder. De senaste årens non-invasiva hjärnundersökningar kanske har förändrat något?

Det kanske mest intressanta är att försöka förstå deras modell för hur hjärnan fungerar. De har en "Central Executive" funktion som levererar instruktioner till nyckelfunktionen "Working Storage". Enligt diagrammet tar inte "Central Executive" instruktioner från något annat område. En lokalisering i pre-frontala cortex anges för denna medan medvetandet ges en bredare lokalisation parietofrontalt.

Frågan är om en sådant topplokalisation som "Central Executive" verkligen finns eller om volontär uppmärksamhet i stället kommer spontant ur den totala funktionen. Jag får en känsla av att en dylik funktion, en "executive attention function", beskriven av M.I. Posner et al. 2005, är troligare. Där får de en lokalisation parietalt och pre-frontalt och en annan referens anger att många regioner kan ge "attentional selection", Holstege et al. 2004.

Boken varnar för att fastna i regressionen att det finns en central intelligens som i sin tur drivs av en central intelligens osv. samtidigt som deras översiktsdiagram är lite av den typen med en "Central executive" som inte får något input. Historien med Phineas Gage från 1848 visar att den pre-frontala cortex inte är nödvändigt för t.ex. intelligens. Mr Gage var en sprängare som fick en järnstång genom främre delen av ansiktet och pre-frontala cortex. Han överlevde, fick tillbaka de flesta av sina mentala funktioner men blev sedermera personlighetsförändrad och kunde inte fortsätta arbeta. Att placera en "Central executive" i pre-frontala cortex är tydligen något som inte helt överensstämmer med verkligheten.

Resultatet av en massa studier med non-invasiv imaging för att lokalisera mentala processer börjar ge en bild av att större delen av cortex verkar vara involverad i många av de högre funktionerna. Det kan ju tyckas att en Brodmann klassifikation med histologiskt definierade skillnader skulle har en motsvarighet i mentala funktioner. Så verkar ej vara fallet och vi träder tydligen nu in i en tid med ett holistiskt synsätt på hjärnans funktion. Det flesta av de stora slutsatserna från den non-invasiva tekniken bör vara dragna vid det här laget.

Vad är då Den Fria Viljan uttryckt i den kognitiva neurovetenskapens termer? Ett slags mentalt kräldjur som kryper omkring i hela hjärnan och vars uppmärksamhet kan vila här och där. Allt inom ett genetiskt determinerat program? Ett djur inuti ett djur? Om man på detta sätt bryter regressionen med intelligenta varelser som styr och i stället använder sig av en "crawler" får man då ett system som är mer determinerat? Vår uppmärksamhet vandrar från det ena till det andra men hur intelligent är denna vandring. Frigör man vandringen från de mer intelligenta processerna som tänkandet kan detta vara en förklaring.

Den Intimiderande Biologiska Roboten

Det mesta som skrivits om Den Fria Viljan är relaterat till teologin. Jag skall stanna i Spinozas värld ett tag till, där till och med Gud inte har en fri vilja. William James idé om den fria viljan är intressant. Han sa att han etiskt sett var för den men vetenskapligt sett var emot.

Förra inlägget presenterade Den Biologiska Roboten. Såg en gräsklippare härom dagen som sakta vandrade omkring på en gräsmatta. Varje gång den kom till en kant vände den om i en annan riktning. Är människan en sådan robot fast något mer komplicerad? Går omkring mellan sömnen, hungern och sina sociala bestyr.

Benjamin Libet upptäckte i början på 1970talet att vårt medvetande får reda på att vi rört t.ex. en arm. Medvetandet fungerar som en monitor och någon process, hittills okänd, måste stå för den verkliga initiationen. Som ett resultat av denna upptäckt och andra säger en lärobok i psykologi idag att medvetandet kontrollerar, men inte alla fenomen. Med andra ord vill man inte diskutera implikationen av en icke-kontrollsituation. Detta är samma andas barn som gap-teorierna i evolutionen.

Denna prisbelönta upptäckt, om än kontroversiell, resulterar dock i ett stöd för Den Biologiska Roboten. Den potentiella kontrollenheten medvetandet blir sekundär. Man undrar vad den initierande processen är. Om den t.ex. är cellfri? Eftersom stora delar av hjärnan förmodligen är involverade i medvetandet. Kan det vara det jag tidigare definierat som Bio-nätet?

Ett kontrollsystem, som inte då definitionsmässigt är drivet av inkommande stimuli, skulle inte påverkas om man försatte en person i en situation där han depriverades från sinnesintryck under en tid. Sådana frivilliga försökspersoner mår väldigt dåligt under lång tid efter deprivationen, något som också skulle tala för Den Biologiska Roboten, som ju drivs av sinnesintryck.

Finns det någon mening med detta liv? Vare sig det rör sig om Den Biologiska Roboten eller en Människa så har de åstadkommit samma saker här på Jorden. Det går med andra ord inte att använda sig av en resultatbaserad bedömning för att värdera meningen med livet.

Det går att ta människan ur savannen men inte savannen ur människan

The Economist Sep 29, 2007, sidan 82, refererar till en artikel av Joshua New i The Proceedings of the National Academy of USA i ämnet evolutionspsykologi.

Dr New samarbetade tidigare med Dr. Leda Cosmides och Dr. John Tooby som var bland de första att lämna idén att hjärnan utvecklats till en generell problemlösningsmaskin. De föreslog snarare att vissa uppgifter var så betydelsefulla att man skulle kunna finna speciella "moduler" i hjärnan skapade att lösa dessa.

Cosmides och Tooby har funnit att dylika moduler finns för problemet att uppfatta rättvisa situationer. New har arbetat på ett liknande problem men i ett annat fält.

Det har tidigare visats att det finns naturliga mentala kategorier av objekt (djur, växter, personer, verktyg och topografier) som representeras olika i hjärnan. Frågan var om perceptionen av dessa också skilde sig åt.

Det visade sig då att 100% av försökspersonerna såg en elefant som rörde sig i den Afrikanska bushen medan bara 72% detekterade en röd minivan som rörde sig i samma bush.

Detta talar för att en djur-rörelse modul finns nedärvd hos oss människor.

Thérèse av Lisieux hävdade att hon befann sig med Gud strax innan hon dog av tuberculos i unga år. Detta skulle i så fall kunna röra sig om en annan nedärvd perception som det ej finns kända receptorer för.

Det har dock talats om en "God-module" som skulle vara lokaliserad runt temporalloben i människans cortex. Karmelitnunnors cortex demonstrerar dock en annan modul under en mediation när de lär skall vara i union med Gud.

Ludwig Feuerbach (1804-1872) uttalade sig redan på 1800talet om "perceptionen" av Gud:

"Thus God is nothing else than man: he is, so to speak, the outward projection of man's inward nature."

Den ännu obesvarade frågan är därför om vi som andliga individer kan intala oss att vi har kontakt med Gud eller om det rör sig om en ej ännu identifierad perception. Frågan är om objektet Gud har en naturlig mental karaktär enligt ovan som kan födas av perception.

Empiri skapat av mentala organ?

Ville knyta an bilderna om mentala organ med den diskussion om empiri som ägt rum de senaste dagarna i bloggarna Allotetraploid, Kaffepaus och Blogg of Patrik.

För mig är empiri det som vår kropp skapar med mentala processer. Enligt ett modernt synsätt skapas dessa mentala processer av så kallade mentala organ.

I så fall kan det finnas mer än två typer av empiri, dvs fler än de så kallat objektiva och de subjektiva.

Publicerade data som visar att ett specifikt mentalt organ kan vara aktiverat hos karmelitnunnor som säger sig vara i Union med Gud kan ses nedan. Union med Gud är enligt Theresa av Avila (1515-1582) en beröringspunkt med Gud snarare än en fusion med Gud.

Publicerat i: Neurosci Lett. 2006 Sep 25;405(3):186-90.
Titel: “Neural Correlates of a Mystical State in Carmelite Nuns"
Författare: Mario Beauregard and Vincent Paquette, Department of Psychology, Université de Montréal, Montreal (Quebec), Canada.
Abstract: The turn of the new millenium has seen the emergence of “Spiritual neuroscience”, a field of scientific investigation at the crossroads of psychology, spirituality, and neuroscience. The main objective of this new domain of research is to explore the neural underpinnings of religious/spiritual/mystical experiences (RSMEs). With regard to this issue, it has been hypothesized that a "God module" located in the temporal lobe plays a pivotal role in RSMEs. We conducted two neuroimaging studies (one with functional magnetic resonance imaging or fMRI, the other with quantitative electroencephalography or QEEG) to test this hypothesis. The brain activity of 15 Carmelite nuns was measured while they were in a mystical state (in the Christian sense of union with God). From a first-person perspective, this state was characterized by changes in self-consciousness, emotional state, and body schema. FMRI revealed that this state was associated with significant loci of activation, not only in the temporal lobe, but also in brain regions known to be implicated in emotion (orbitofrontal cortex, medial prefrontal cortex, insula, brainstem), the representation of the body (inferior and superior parietal lobules), and visual imagery (extra-striate visual cortex). QEEG demonstrated that there was considerable theta activity (4 – 8 Hz) in most of these cerebral structures. Contra to the "God module" hypothesis in the temporal lobe, these findings suggest that several brain regions and systems are involved in RSMEs."

Dessa data skulle alltså kunna tolkas som om en specifik del av hjärnan var aktiverad vid ett speciellt tillstånd som genererar en speciell form av empiri och experimentet kan också tjäna som exempel på den "reverse engineering" som används vid utredandet av mentala organs funktioner.

Det inre ljuset?

Wilfrid Stinissen säger i sin bok Idag är Guds dag "Om du vill bli seende, så sluta värja dig mot ljuset som vill upplysa dig inifrån" (5 augusti). Temat är inte ovanligt och förekommer på andra ställen i boken.

Att följa en inre röst är kanske en sak men att omedvetet följa sitt undermedvetna är kanske något annat. De senaste årens forskning i psykologi har bringat ljus i frågan.

The New York Times har en artikel kallad Who's miniding the mind som tar upp effekterna av vårt undermedvetna på vårt beteende. Synupplevelser, hörselintryck och lukter kan selektivt aktivera mål och motiv som folk redan har.

Ett exempel är en studie där försökspersoner på väg till laboratoriet stötte emot en person med böcker, papper och pennor samt en kopp is-kaffe eller varmt kaffe. Personen med attiraljerna bad om hjälp att hålla koppen. Efteråt gjorde personen som hållit i koppen med is-kaffe en bedömning av en person som mer kylig, asocial och mer självisk än om kaffet hade varit varmt.

Frågan är om dessa influenser kommer från evolutionärt sett äldre delar av hjärnan eller om de är cortikala, dvs mer 'mänskliga'. Man kan ju undra om "ljuset" kommer från den inre, äldre delen av hjärnan eller från den senare, mänskliga delen? Evolutionism vs. kreativism.

Slutsatsen är väl ändå kanske att dylika diskussioner om inre röster, att höra röster, inre ljus och påverkan från de undermedvetna kommer att bli komplicerade som forskningen gör framsteg. Har vi verkligen kontroll över våra tankar?

The God Gene

Läste en bok till om andlighetens genetik kallad The God Gene: how faith is hardwired into our genes av Dr Dean Hamer. Dr. Hamer är själv en genetiker som specialiserat sig på beteenden som cigarettrökning och fiskade fram en liten andlighetsstudie ur en jobbrelaterad studie på NIH. Hans chefer hade tydligen tyckt att han skulle vänta tills han var pensionerad med att publicera.

Han använde sig av en personlighetsvariabel kallad "self-transcendance" framarbetad av en forskare vid namn Dr Cloninger, en katolik. Med hjälp av densamma kunde han sannolikgöra att det rörde sig om andlig genetik och till och med föreslå en gen inblandad i monoaminsystemet. Själv trodde han att det förmodligen rör sig om ett flertal gener. Peronlighetsanalysen som användes är lite snäv och omfattar inte hela andlighetsbegreppet.

Dr Hamer publicerade en trevare initialt med sina resultat och fick två typer av svar i mejlen: 1) att han var en determinstisk reduktionist utan andlig sensitivitet; och 2) att det minsann inte finns någon gen för andlighet--bara en för dumhet och att han då själv hade en dylik. Det görs nog inte mycket regelrätt forskning i denna riktning kan man förmoda.

Med andra ord så finns där då en unik studie förutom tvillingstudierna som sannolikgör att andlighet är en ärftlig variabel. Boken publicerades 2004. Dr Hamer refererade också till Dr Dawkins som tydligen själv inte tror att andlighet har med gener att göra.

Skall man bemöta kritik på andlighet och religiositet där det hävdas att de mer eller mindre skall utrotas så är det ju essentiellt at ha kunskapen att det faktiskt inte går.

Avslutningsvis kan jag nämna att Dr Hamer håller sig väldigt neutral men avslutar boken med ett för kristna lite pessimistiskt budskap "in the win/lose debate between science and faith". Det är kanske så det känns inom vetenskapen, "en religion", som den predikas av Dr Dawkins enligt Dr Hamer. The God Gene är ett bättre köp än Mr Alpers bok The God Part of the Brain.

En reflexion

Hittade ett intressant föredrag om hur teknikens utveckling ter sig. Det går fort. Om jag kommer ihåg rätt så skulle datorernas beräkningskapacitet nå den mänskliga hjärnans år 2020 enligt Ray Kurzweil. Bill Gates tror att Kurzweil är den personen på vår jord som bäst kan förutspå utvecklingen i Artificiell Intelligens.

Då förstår man varför forskare i Artificiell Intelligens sitter och väntar på att deras skapelser skall bli intelligenta och/eller medvetna. Computational Theory of Mind. Det skulle i så fall bli ganska snart...

Mycket intressant! Den intelligensen kommer försås i så fall att bli ganska olik vår. Det kommer inte att bli mänskligt att fela längre. Ofantliga korrekta minnen kommer att ersätta vår relativa dimsyn. Kurzweil påstod att analytisk "pattern recognition" av datorer kommer att ersätta vårt analytiska tänkande. Han såg seriös ut. De verkade som om han trodde på det själv...Finns inte sådana system redan?

Vad Kurzweil inte sa var om dessa framsteg i beräkningsstyrka kommer att ge fler positiva i Turingtestet. Om man sätter en person framför en vägg med en mikrofon och en högtalare och låter vederbörande konversera med en dator och sedan frågar personen om vederbörande tror det är en människa eller en dator så utför man Turingtestet.

Undra hur datorer kommer att reproducera vårt ologiska tänkande i så fall. Vår kreativitet...Kommer en sådan dator att be till Gud eller blir den andlig på något annat sätt? Det är bråttom, bara 13 år. Vi måste lösa problemet med vad andlighet är först så att vi kan programmera? Det blir ju en chock om datorn löser problemet först.

En annan chock blir det ju om datorerna inte är elaka/onda. Ett etiskt problem.

Kurzweil säger att hjärnan kommer att definieras med "reverse-engineering". Det lät som ett hot och det låter mekaniskt. Det mänskliga genomet definierades nyligen genom att alla basparen utröntes. Det var också mekaniskt. Finns dock inte många geniala slutsatser från detta projekt i läroböckerna. Antigen gömmer man resultaten för pöbeln eller så var det en relativ besvikelse. Det var ju så få gener.

Teknik är bra. Teknik löser många problem. Men vissa problem som de psykologiska låter sig inte reduceras till fysikens värld. Inte ännu i alla fall...

Men vad är det vi är rädda för? Descartes med sin ande i denna maskin är inte död än...Vi håller oss fast vi detta icke reducerbara psykologiska som om det vore vårt liv. Vårt mentala liv...

Hjärnans storlek...igen

Råkade se filmen Deep Blue Sea igår. Filmen är från 1999 och regisserad av Renny Harlin. Den är av typen galen vetenskapsman, i det här fallet en kvinna, ställer till det. Hajar blir intelligenta och förintar hela Alzheimerforskargruppen förutom två överlevande, kocken och hajskötaren.

Jag vill inte gå in på sensmoralen av denna överlevnad men filmens plot hänger på att intelligensen kom till av att hajarnas hjärnor gjordes större för att mer av ett visst protein skulle kunna produceras. En bi-effekt! En tillfällighet!

Om jag förstår det rätt så tror de flesta av oss människor att vi är intelligentare än andra djur därför att vår hjärna är större än de andras. Betyder detta då att vår hjärna någon gång under uppväxten börjar fungera intelligent? Vilken är i så fall denna tröskelvolym på hjärnan?

Tyvärr vet jag inte hur gamla vi är när vår hjärna passerar storleken på den vuxna schimpansens hjärna men det vore intressant att veta? Varför skulle en viss volym sätta igång en intelligens? Där finns ju ingen skillnad i konstruktionen. Ett litet hjärta fungerar liksom en liten njure...

Varför tror vi att hjärnan skiljer sig från andra organ?

Agape?

Den nye påven Benedictus XVI började sin karriär med en encyclika kallad Deus caritas est--Gud är kärlek. Den inbitne kristne reagerar inte. De har hört den förut, ett axiom i kristendomen. Det talas nämligen mycket i bibeln om kärlek. Agape är med andra ord ett viktigt begrepp. Men vad i hela friden är då denna agape, la charité på franska och charity på engelska, som är av samma väsen som Gud. Är det en energi av ännu okänt slag? Först och främst finns där ett semantiskt problem. Agape saknar en verbform. Man agapar inte. Agape är i alla fall inte eros, det som CS Lewis kallade vanlig kärlek mellan älskande par. Dr. Helen Fisher förklarar vad eros är nyligen i ett framträdande. Hon har studerat personer som är kära i varandra med fMRI, en metod som kan visa vilka områden i hjärnan som tar upp syre mer än andra och därför är mer aktiva. Det mönster som framkommer är specifikt för kärleken mellan människor men är också likt mönstret för kärleken mellan mor och barn. Karmelitnunnor i kontemplativ bön hade ett annat mönster. De ansågs vara i förening med Gud (Union with God). Helen Fisher hävdar att eros är en drift, inte en emotion, och har en ganska krass syn på begrepped eros i sin bok Why we love: The nature and chemistry of romantic love, ISBN 0-8050-6913-5. Personligen tycker jag att hon blandar lite för mycket venus (köttslig kärlek) i eros-begreppet som CS Lewis använde det. Vore agape en ny slags energi som Gud förmedlar oss, en slags livskraft, kan man ju som tidigare spekulera i vad som styr mottagligheten för densamma hos människan, dvs, andligheten? Gud är en energi av ännu okänt slag? Kan vi söka Gud med vetenskapliga metoder?

Människans kontakt med Gud

En diskussion om andlighet och vetenskap ledde fram till en modell för vår mottaglighet för Gud. Det är ju sedan länge känt att vår andlighet är uppdelad i hjärtat (kännandet), eller nous som de orthodoxa kallar det, och intellektet (tänkandet) den rationella delen av vår mentala funktion. Tro- och vetande-debatten är ett resultat av dessa två funktioner men vi kan förmodligen samla kunskap via båda kanalerna som är separerbara experimentellt. En del människor säger att de har kontakt med Gud och att de kan känna Guds närvaro. Tager man detta som bevis för att Gud existerar så skall man enligt gällande paradigm anta att en mottaglighet för Gud är genetiskt betingad och man kan förmoda att en eller flera gener är upptagna med denna funktion. Det två kanalerna kan ju dessutom ha separata anlag. Skulle någon anse att Gud inte existerar så borde ju liknade anlag finnas ändå men i stället vara involverade i tron att Gud finns. Där finns även en möjlighet att en icke kroppslig funktion står för kontakten med Gud och att kroppsliga element endast sekundärt är involverade. Det så kallade ande-nätet, skapat av Gud, kan vara länken.

Andligheten måste i detta fall definieras som varandes antingen känslighet via hjärtat/nous eller känslighet via intellektet eller via båda. Man får förmoda att andligheten är normalfördelad. Frågan är om andligheten i hjärtat predisponerar för prästerskapet och att andligheten i intellektet predisponerar för akademiskt arbete. I min mening är forskare som t.ex. bearbetar livsproblemen och vår plats i universum synnerligen andliga personer. Politikerna som för två tusen år sedan bara hade överstepräster att rådfråga om andliga problem och det okända har idag även experter i form av akademiker att tillgå. Det rör sig kanske alltså om personer med olika talanger, olika anlag vad avser vår mentala funktion, och inte samma människor i olika skepnad.

Aletheia

Såg en film med Mel Gibson och Helen Hunt igår på TV. What women want från 2000. Den delar ett dolt huvudtema med Conspiracy Theory från 1997 med Mel Gibson och Julia Roberts. Mel Gibson regisserade inte dessa filmer men väl filmen The Passion of the Christ från 2004. I förordet till bilderboken med samma namn definierar Mel Gibson conceptet aletheia från det grekiska ordet lethe, glömskans flod. Aletheia skulle då stå för conceptet att "Unforget". Vad finner man då i de båda filmerna som Mel Gibson agerade i som kan ha med aletheia att göra? I What women want drabbas Mel av nåden att kunna lyssna till vad kvinnor tänker. Hans chef lurar in en topp-reklam person som är mycket kreativ och Mel knycker hennes idéer med vilka han landar ett reklam-kontrakt med Nike. Chefen avskedar då den kreativa Ms Hunt och det hade varit ett perfekt brott där Mel ovetandes had varit med i komplotten och nu får hennes jobb som kreativ chef. I filmen blir i stället Mel och Ms Hunt förälskade i varandra och han övertalar chefen att återanställa henne, något som kanske inte händer så ofta i liknande situationer i det verkliga livet. Det är alltså ej moraliskt rätt att tjuvlyssna på folk. Kan filmen The Passion of the Christ ha ett dubbelt budskap? Lidandet orsakat av dessa problem? Det kommer att bli som med förintelsen under andra världskriget. Vi får inte glömma vad som hände. Jag vet att det finns många personer som lider detta nya lidande i våra dagar.