Hjärnan jämfört med de andra organen

Frågan är om inte hjärnan är mest lik hjärtat. Den är tvådelad men delarna har olika funktion. Båda organen är också kopplade till liknande nätverk av kärl och nerver. Sammanflätade.

Båda pumpar: näring, gaser respektive trofiska faktorer och transmittorsubstanser.

I litteraturen betecknas ju också det vi normalt förknippar med hjärnans aktivitet för hjärtat:

"Love the LORD your God with all your heart and with all your soul and with all your strength." (5 Mos 6:5).

Storleken på hjärtat är relaterat till behovet av pumpande medan hjärnans storlek bland däggdjuren är relaterad till kroppsvolymen. Förutom hos människan som har en ovanligt stor hjärna per kroppsvolym. Varför?

Var det för att språket skulle fungera, och att det kom att göra detta av en slump, som är en av teorierna till språkets uppkomst. Den andra är att språket evolverat med naturlig selektion på individnivå.

Vad var anledningen till att hjärnan ökade i storlek om språket började fungera på grund av detta utan att vara orsaken? Vad gör människans hjärna som inte schimpansens gör? Var i hjärnan sker detta? Språket, lustigt nog. Abstrakt tänkande. Altruistiskt beteende. Tron på Gud. Empati.

Någon av dessa borde ju ha en relation med förstoringen av hjärnan och med vad nu detta medförde i interna konstruktioner och celltyper via naturlig selektion. Jag förväntar mig att personer med lite större hjärna på något sätt får en större överlevnad. En process som fortgår till den nuvarande storleken.

Ett aber i denna dans är att intelligenta personer kan ha så små hjärnor som medelstorleken på Homo erectus, dvs 1000cc. Har vi missat någon variabel som är viktig evolutionärt och som har med hjärnans storlek och konstruktion att göra? Mental stabilitet under stress? Ju mer stimulans som laddas på, ju mer stress på neuronen, skulle innebära att fler celler klarar arbetet bättre. Hjärnan som en hjärtmuskel.

En nypåkommen social stress borde ju också kunna betyda att dechiffrering av ljud från andra skulle komma att tolkas med ny signifikans.

Min favorithypotes är annars att huvudets storlek relativt kroppen har ett estetiskt värde som skapar fekunditet men varför blev detta i så fall viktigt för några miljoner år sedan?

Det är förstås frestande att tro att det finns ett genetiskt korrelat till den medärvda delen av språkfunktionen som t.ex. ses när en creole bildas. Grammatiska regler dyker upp från till synes ingenstans. Ett barn lär sig också ett språk så snabbt att imitation av förälder inte är tillräckligt. Det är dock femtio år sedan som Noam Chomsky postulerade de djupa strukturerna och de gäckar fortfarande forskarna.

De evolutionära paradigmet ligger tungt över språkets biologi och föreslår att de bör finnas en hel del gener som styr dess utveckling. Frågan är i så fall var dessa kommit från sedan schimpansen? Schimpansens DNA är sekvensat och man har inte funnit några skillnader att tala om mellan de proteinproducerande generna arterna emellan. Ett nytt sätt att förklara detta på kan vara representation via gener för microRNA.

Alternativt kan det vara en "organism" snarare än en serie grammatiska regler, som någon föreslagit. Dylika teorier är ett bra mått på frustrationen inom forskningsfältet, men samtidigt fantasieggande.