20071113

Hur påverkar religionen tänkandet?

En viktig fråga som togs upp i debatten mellan Dr. Francis S. Collins och Dr. Richard Dawkins i TIME Magazine för ett år sedan är om det är möjligt att utföra vetenskapligt tänkande som kristen?

Påverkas tänkandet negativt av tron? Det går inte att använda ordet "kristen" utan en specifikation. En bokstavtroende påverkas utan tvekan negativt. Men Francis Collins menar att det går att vara kristen utan problem om man prenumererar på den så kallade "theistic evolution" varianten.

Med andra ord blir det intressant att försöka komma fram till vilken slags kristen individ man bör vara för att kunna syssla med vetenskap. Gudsbilden blir viktig liksom hur man tolkar bibeln. Hur kan man i så fall påverka församlingar till att tro på rätt sätt?

Det kanske även är så att all vetenskap inte påverkas. Det kanske är så att vissa problem är mer känsliga. Som till exempel frågan om livets uppkomst. Kanske väljer kristna forskare de mest "konfliktfria" områdena för sina studier med en snedfördelning av kristna forskare över vetenskapen som följd.

Frågan är viktig globalt eftersom kanske 33% av världens befolkning är kristna samtidigt som så många som möjligt måste rekryteras till forskningen.

Det är också möjligt att ställa frågan om den katolska kyrkan har ett negativt inflytande på ett lands forskningspotential inom naturvetenskapen. De södra länderna i Europa och Sydamerika, typiskt katolska, har inte ett så utvecklat forskningsklimat. Kanske beror det på att det är för varmt men kanske inte. En viktig fråga för EU.

Ifrågasättandet är en hörnsten i vetenskapligt arbete. Kritiskt tänkande. Dawkins påpekar att en forskare måste kunna bearbeta ett problem utan ge upp och hävda att Gud är orsaken. Collins menar att Guds existens och hans agerande måste betecknas som en arbetshypotes den också.

Vad betyder ordet "fritänkare"? Spinoza (1632-1677) lär ska ha varit en dylik. Går det att argumentera med kognitiva argument att en forskares tänkande inte får inskränkas med tankeregler för optimal kreativitet?

Ett mycket viktigt exempel på en problematisk tankeregel är den katolska kyrkans dogmatiska inställning till själens härstammande från Gud och inte från föräldrarna vid embryogenesen. Det skapar problem inte bara vetenskapligt men också i samhället i övrigt.

Tanken är dock god. Kyrkan vill säga att livet är en gåva från Gud, en tanke från Gud, och inte bara en slump. Ge en mening till livet. Går det med hjälp av tron att skapa mening med livet på sätt som inte skapar vetenskapliga problem?

Själskonceptet livet igenom är som upplagt för konflikt eftersom många neurovetare arbetar med materialistiska teorier. Men även om en forskare medger att något som själ kan finnas så kommer dogmatiska uttalanden om själen att med nödvändighet skapa problem.

En naturlig lösning är fritänkaren Spinozas gudsbild--Gud är Naturen. Guds inkarnation i Jesus Kristus får då också en naturlig förklaring. Jesus kan ha varit människa och Gud samtidigt.

4 kommentarer:

Unknown sa...

Jan,

är frågan rätt ställd: "möjligt att utföra vetenskapligt tänkande som kristen"?

Varför inte?

Vetenskap = hur fungerar världen?
Religion = varför finns den och vi?

Jag är själv fysiker och inser allt tydligare hur absolut nödvändig Gud är, snart även ur ett vetenskapligt perspektiv, fastän jag ogillar att blanda begreppen.

Vilka områden tror du då är mest konfliktfyllda att arbeta med som kristen forskare? Vad menar du problemet är med livets uppkomst? Finns begreppet själ alls inom vetenskapen?

Och fritänkandet? Det måste ju finnas! Det är ju även ett av sätten att utveckla sin kristna tro genom! Ställ frågan: sök svaret, ofta redan väl utvecklad av kyrkans tradition, ibland finns inget svar alls...

Varför säger du att södra EU har ett negativt forskningsklimat? Är inte det en extrem fördom, som att södra EU har färre kvinnliga företagsledare - sanningen är den motsatta!

PS: södra Tyskland är katolskt, västra Schweiz är katolskt - och där finns många av de mest prestigefyllda institutioner (CERN) och företag inom teknik, kemi och medicin...

Sorry, jag ser inte konflikten alls mellan vetenskap (förnuft) och kristen tro. Tvärtom!

Kolla gärna liknande resonemang på min blogg: Alltid yrvaken

Anonym sa...

Njaa,
varje religion påstår ju såna här stupida saker, som ingen med vetenskaplig hållning kan ha någon respekt för.

Naturligtvis kan man välja att definiera religion på ett sånt sätt att den inte krockar med vetenskapen. Men, då saknar religion allt intresse. Alla anspråk upphör. Frälsningen upphör, den religiösa meningen med livet upphör, Guds allmakt upphör, det eviga livet upphör. Återuppståndelsen upphör, frälsningen upphör.

Unknown sa...

Lennart,

Du förutsätter att det nödvändigtvis måste finnas en konflikt mellan vetenskap och religion, eller?

Är detta förhållningssätt en naturlag? Måste religion stå i motsats till vetenskap för att ha någon mening? En ganska originell och ologisk tanke. Har vetenskapen motbevisat Guds existens? När/var då?

Är det inte egentligen så att ett öppet sinne är en förutsättning i båda dessa sfärer?

"Stupida saker"; är det ordvalet ett sakligt sätt att föra en diskussion på?

Sanningen är nog så att många icke religiösa är minst lika låsta som de mest fanatiskt religiösa. Läs gärna lite om Scientismen...

Vågar du vara förutsättningslös och frimodig?

Jan Thurin sa...

Jag vet inte hur mycket vikt ni lägger på politisk vetenskap men på den tiden då kyrkan var närmare det politiska styret ansågs det som följer:

"This American fixation on the Catholic origins of Latin backwardness was not new. Thomas Jefferson had disdained Spanish-Americans as a "priest-ridden people", and both John Adams and his son John Quincey Adams believed the dominance of the Catholic Church made it impossible for them to sustain liberal governement." ur Robert Kagans Dangerous Nation sid 309.

För auktoritärt alltså! Om man subtraherar den tidens racism ur det hela är frågan hur mycket kyrkan kan påverka tänkandet politiskt?