John Micklethwait, editor på The Economist har spelat in en serie videos på BigThink.com där han bland annat tar upp frågor om religion och politik och ekonomi i Kina.
En sådan video tar upp situationen med de så kallade huskyrkorna i Kina. Om en huskyrka har mindre än 25 medlemmar behöver de inte myndigheternas tillstånd.
Micklethwait tror att Kina inom kort kommer att bli världens största kristna land. Det kommer också att bli världens största muslimska land. Katolikerna breder ut sig mest på landsbygden medan så kallade "Evengelicals" frodas i städerna.
Man undrar vad denna utveckling kommer att innebära för relationen mellan Kina och den trans-Atlantiska sfären? Det borde betyda en ökad förståelse regionerna emellan och framtida stabilitet i världsekonomin.
Mer information om religionen i Kina finns här.
Visar inlägg med etikett andlighet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett andlighet. Visa alla inlägg
20090419
20080214
I believe eller I have faith
Andrew Newberg har skrivit en ny bok 2006 som heter Why we believe what we believe. Det verkar som om Newberg försöker bygga en plattform för att attackera problemet om trons biologi.
Svenskan skiljer ju inte på "belief" och på "faith". Den logiska fortsättningen på Newbergs tidigare bok är väl kanske ändå att försöka generalisera frågan om tron. Skiljer sig "belief" från "faith"?
Newberg tar dock inte tag i denna problematik. Kanske är det för att det är svårt att studera en tro på något. Han belyste ju meditationen i sin förra bok. Hur skiljer sig tro t.ex. från kunskap på en genomlysningskamera?
Det är dock viktigt att försöka förstå om tro på en person är det samma som tron på Jesus--biologiskt sett. Union med Gud eller ett så kallat Absolute Unitary Being tillstånd är kanske något annat.
Boken är annars läsvärd och trevlig.
Svenskan skiljer ju inte på "belief" och på "faith". Den logiska fortsättningen på Newbergs tidigare bok är väl kanske ändå att försöka generalisera frågan om tron. Skiljer sig "belief" från "faith"?
Newberg tar dock inte tag i denna problematik. Kanske är det för att det är svårt att studera en tro på något. Han belyste ju meditationen i sin förra bok. Hur skiljer sig tro t.ex. från kunskap på en genomlysningskamera?
Det är dock viktigt att försöka förstå om tro på en person är det samma som tron på Jesus--biologiskt sett. Union med Gud eller ett så kallat Absolute Unitary Being tillstånd är kanske något annat.
Boken är annars läsvärd och trevlig.
20080212
Andrew Newbergs teori om andligheten
Efter att ha blivit informerad av Dagen.se om Dr. Andrew Newberg och hans forskning på University of Pennsylvania i Philadelphia kring tillståndet Absolute Unitary Being (AUB) skrev jag en kort introduktion till ett senare inlägg som nu summerar hans bok Why God won't go away, 2002.
Dr. Newbergs allmänna inställning till sin forskning kan exemplifieras med följande citat:
"vetenskap och religion behöver inte vara inkompatibla"
"vi hoppas att vårt arbete kan avancera utrönandet av interfacet mellan vetenskap och religion på ett sätt som gör att perspektiven snarare kan potentiera än förminska varandra"
Ytterligare ett citat redogör för Newbergs teori:
"Verkligheten av AUB är inte ett konlusivt bevis för Guds existens, men det stöder tesen att människans existens står över den nakna materialistiska existensen. Vårt medvetande dras av intuitionen av denna djupare verklighet, denna yttersta känsla av enhet, där lidandet försvinner och allt trånande är stillat. Så länge våra hjärnor är konstruerade som de är, så länge vårt medvetande kan känna denna djupare verklighet, så kommer spiritualiteten att forma den mänskliga erfarenheten, och Gud, hur än vi definierar detta majestätiska och mysteriösa koncept, kommer inte att försvinna."
Newberg intresserar sig för likheten mellan det subjektiva och det objektiva och hävdar till och med att tillståndet Absolute Unitary Being kan var verkligare än det vi ser med våra ögon.
Han har visat att i religioner med mystiska inslag så är tillståndet AUB lika, som det kan analyseras med SPECT, en non-invasiv genomlysningsteknik som mäter lokalt blodföde. Hjärnan på en buddhistisk munk ser t.ex. likadan ut som en franciskaner nunna.
Blodfödes mätningen får dock betraktas som ganska grov eftersom personer som analyserats uppger olika tankar vid analystillfället. Det rör sig alltså om ett neurologiskt grovtillstånd, eller hjärninställning, som induceras av en meditation där olika innehåll förekommer för olika individer. Detta innehåll kan ej ännu analyseras men betraktas som synnerligen variabelt. Det finns med andra ord många vägar att färdas till AUB.
Dalai lama säger t.ex:
"Därför skulle det inte var underligt att det finns många olika religiösa traditioner med olika sätt att tänka och med olika beteende. Och denna variabilitet är ett sätt att få alla nöjda. Om vi bara har bröd, medför detta att risätarna inte får något att äta. Med en massa olika födor, kan vi tillfredställa allas olika smaker och behov. Och folk äter ris för att det växer bäst där de bor, inte för att det är bättre eller sämre än bröd."
Newberg har en teori för hur denna realisation av det spirituella går till neurologiskt. Den del av hjärnbarken som detekteras vara involverad i AUB har som uppgift att organisera oss i rummet. Vad man ser är att meditationen ger en deafferentisering, dvs en blockad av inkommande känselinformation till detta område. Newberg tror därför att detta hjälper till att öka vår upplevelse av vad den främre delen av hjärnbarken ser som reellt. En transfer från det objektiva till det subjektiva.
Ett avslutande citat:
"In the same sense, neurology can reconcile the rift between science and religion, by showing them to be powerful but incomplete pathways to the same utlimate reality".
Dr. Newbergs allmänna inställning till sin forskning kan exemplifieras med följande citat:
"vetenskap och religion behöver inte vara inkompatibla"
"vi hoppas att vårt arbete kan avancera utrönandet av interfacet mellan vetenskap och religion på ett sätt som gör att perspektiven snarare kan potentiera än förminska varandra"
Ytterligare ett citat redogör för Newbergs teori:
"Verkligheten av AUB är inte ett konlusivt bevis för Guds existens, men det stöder tesen att människans existens står över den nakna materialistiska existensen. Vårt medvetande dras av intuitionen av denna djupare verklighet, denna yttersta känsla av enhet, där lidandet försvinner och allt trånande är stillat. Så länge våra hjärnor är konstruerade som de är, så länge vårt medvetande kan känna denna djupare verklighet, så kommer spiritualiteten att forma den mänskliga erfarenheten, och Gud, hur än vi definierar detta majestätiska och mysteriösa koncept, kommer inte att försvinna."
Newberg intresserar sig för likheten mellan det subjektiva och det objektiva och hävdar till och med att tillståndet Absolute Unitary Being kan var verkligare än det vi ser med våra ögon.
Han har visat att i religioner med mystiska inslag så är tillståndet AUB lika, som det kan analyseras med SPECT, en non-invasiv genomlysningsteknik som mäter lokalt blodföde. Hjärnan på en buddhistisk munk ser t.ex. likadan ut som en franciskaner nunna.
Blodfödes mätningen får dock betraktas som ganska grov eftersom personer som analyserats uppger olika tankar vid analystillfället. Det rör sig alltså om ett neurologiskt grovtillstånd, eller hjärninställning, som induceras av en meditation där olika innehåll förekommer för olika individer. Detta innehåll kan ej ännu analyseras men betraktas som synnerligen variabelt. Det finns med andra ord många vägar att färdas till AUB.
Dalai lama säger t.ex:
"Därför skulle det inte var underligt att det finns många olika religiösa traditioner med olika sätt att tänka och med olika beteende. Och denna variabilitet är ett sätt att få alla nöjda. Om vi bara har bröd, medför detta att risätarna inte får något att äta. Med en massa olika födor, kan vi tillfredställa allas olika smaker och behov. Och folk äter ris för att det växer bäst där de bor, inte för att det är bättre eller sämre än bröd."
Newberg har en teori för hur denna realisation av det spirituella går till neurologiskt. Den del av hjärnbarken som detekteras vara involverad i AUB har som uppgift att organisera oss i rummet. Vad man ser är att meditationen ger en deafferentisering, dvs en blockad av inkommande känselinformation till detta område. Newberg tror därför att detta hjälper till att öka vår upplevelse av vad den främre delen av hjärnbarken ser som reellt. En transfer från det objektiva till det subjektiva.
Ett avslutande citat:
"In the same sense, neurology can reconcile the rift between science and religion, by showing them to be powerful but incomplete pathways to the same utlimate reality".
20080123
Sacred and Neural?
Under etiketten "andlighet" har jag diskuterat innebörden av begreppet med referenser till neurologisk/psykologisk forskning på min blogg. Tidiga resultat från Andrew Newbergs laboratorium var redan diskuterade i Sverige.
Charlotte gav mig en referens till Ulf Jonsson SvD.se som ledde till att jag fann en avhandling kallad Sacred or Neural från 2004 av Anne Runehov som numera arbetar i Köpenhamn.
Anne Runehov ThD har en hemsida där hennes nuvarande forskning finns dokumenterad och där hon gör reklam för sin bok från 2007 kallad: Sacred or Neural, The Potential of Neuroscience to Explain Religious Experience.
Charlotte gav mig en referens till Ulf Jonsson SvD.se som ledde till att jag fann en avhandling kallad Sacred or Neural från 2004 av Anne Runehov som numera arbetar i Köpenhamn.
Anne Runehov ThD har en hemsida där hennes nuvarande forskning finns dokumenterad och där hon gör reklam för sin bok från 2007 kallad: Sacred or Neural, The Potential of Neuroscience to Explain Religious Experience.
20080121
Ekumenik
Jag försöker som kristen verkligen inte framstå som en teolog men min situation leder till att jag tvingas att ifrågasätta kyrkans roll. Där är jag inte ensam om, om jag förstår Charlottes inlägg om Emergent Church rätt.
Där är väl egentligen ingen brådska men jag blev kristen utan att egentligen finna en församling att tillhöra. Anledningarna är många men situationen lämnar mig där jag vill finna tillhörighet med andra kristna.
För att få en uppfattning om vad gudstjänsten innebär i olika församlingar och samfund har jag tittat på SVTs söndagsgudstjänst. I söndags lärde jag mig t.ex. att kombinationen Ylva Eggehorns text och Sara Lindvall Nybergs musik och framträdande var synnerligen vackert.
Fördelen med en blogg är att man kan ställa frågor. Ju enklare de är ju större möjlighet att få svar. Jag skulle vilja pröva en teologiskt troligvis mycket naiv fråga. Om man vill ha en fungerande ekumenik mellan de abrahamistiska religionerna. Kan man då anse att den gemensamme Guden visade sig för de olika folken på olika platser och vid olika tillfällen och på detta sätt skapade religionerna i fråga?
Det sagda måste på något sätt anses vara fel, även om vetenskaplig forskning pekar entydigt åt detta håll. Det är helt enkelt för bra. Alla skulle ju vara nöjda.
Tacksam för hjälp med denna gåta.
Där är väl egentligen ingen brådska men jag blev kristen utan att egentligen finna en församling att tillhöra. Anledningarna är många men situationen lämnar mig där jag vill finna tillhörighet med andra kristna.
För att få en uppfattning om vad gudstjänsten innebär i olika församlingar och samfund har jag tittat på SVTs söndagsgudstjänst. I söndags lärde jag mig t.ex. att kombinationen Ylva Eggehorns text och Sara Lindvall Nybergs musik och framträdande var synnerligen vackert.
Fördelen med en blogg är att man kan ställa frågor. Ju enklare de är ju större möjlighet att få svar. Jag skulle vilja pröva en teologiskt troligvis mycket naiv fråga. Om man vill ha en fungerande ekumenik mellan de abrahamistiska religionerna. Kan man då anse att den gemensamme Guden visade sig för de olika folken på olika platser och vid olika tillfällen och på detta sätt skapade religionerna i fråga?
Det sagda måste på något sätt anses vara fel, även om vetenskaplig forskning pekar entydigt åt detta håll. Det är helt enkelt för bra. Alla skulle ju vara nöjda.
Tacksam för hjälp med denna gåta.
20080114
Absolute Unitary Being
Upptäckte att jag kan ha gjort en felaktig länk till den intervju mellan Robert Wright och Andrew Newberg i ett tidigare inlägg som diskuterar den verklighet man beskådar med icke-invasiva genomlysningstekniker av hjärnan hos främst personer med mystiska upplevelser, lika neurologiskt för personer från olika religioner.
Andrew Newberg är en så kallad neuroteolog vid University of Pennsylvania i Philadelphia, USA. Han intervjuas om fakta kring sitt Gudsbegrepp "Absolute Unitary Being".
Rekommenderar videon som ett intressant argument för en ekumenisk framtid med bibehållna religioner men med ömsesidig respekt--Vetenskapens förmåga till att inducera ekumeni.
Absolute Unitary Being anses vara ett tillstånd när den del av hjärnan som koordinerar känselinformation av alla slag blir blockerad i sin funktion och därför inducerar en känsla av icke-själv.
Andrew Newberg är en så kallad neuroteolog vid University of Pennsylvania i Philadelphia, USA. Han intervjuas om fakta kring sitt Gudsbegrepp "Absolute Unitary Being".
Rekommenderar videon som ett intressant argument för en ekumenisk framtid med bibehållna religioner men med ömsesidig respekt--Vetenskapens förmåga till att inducera ekumeni.
Absolute Unitary Being anses vara ett tillstånd när den del av hjärnan som koordinerar känselinformation av alla slag blir blockerad i sin funktion och därför inducerar en känsla av icke-själv.
20080109
Språkets mentala representation
Har börjat penetrera en bok av Ray Jackendorff, Professor of Philosophy på Tufts University som ligger i en förort till Boston. Den heter Foundations of Language och kom ut 2002.
I andra kapitlet, som heter Language as a Mental Phenomenon, diskuterar författaren hur de språkliga strukturerna kan tänkas representera vad som pågår i tankarna när man talar eller lyssnar.
I det av mig tidigare diskuterade arbetet Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 i Science använder sig författarna av konstruktionen Mind/Brain (från Chomsky). Enligt Jackendoff så betyder detta att det inte materialistiskt anses bara var hjärnan som är involverad utan att man avser tala om den funktionella hjärnan eller f-Mind, som Jackendoff vill kalla den.
Detta f-Mind har varit en av anledningarna till att Chomskyklanen varit emot studier av språkets evolution. Man har t.o.m. talat om en fysikalisk princip som förklaring.
Den av många använda analogin med en dator för hjärnans funktion haltar på grund av att programmeringen saknas eftersom allt inte kan förklaras med genetik utan också med inlärning. Hjärnvävnaden skulle där vara hårdvaran och funktionen programvaran. Jag har diskuterat frågan tidigare medelst en biologisk robot.
f-Mind har dock inte en "executive central processor":
"Rather, it comprises a large number of specialized systems that interacts in parallel to build up our understanding of the world and to control our goals and actions in the world."
Jag förslog tidigare att man i stället skulle kalla det aktiva för en frekvenssoppa.
Den funktionella organisation man dragit slutsatsen finns i hur syntaxen formar meningarna måste enligt Jackendoff förklaras med att den härbärgerar i f-Mind. Den har ingen plats i en hjärna bestående av endast neuron. Man anser att det måste finnas något som vidmakthåller dessa strukturer. Naivt utttryckt som t.ex övertoner till frekvenser.
Själv har jag spekulerat i hur denna organisation är beskaffad i vad jag kallat bionätet och andenätet.
I andra kapitlet, som heter Language as a Mental Phenomenon, diskuterar författaren hur de språkliga strukturerna kan tänkas representera vad som pågår i tankarna när man talar eller lyssnar.
I det av mig tidigare diskuterade arbetet Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 i Science använder sig författarna av konstruktionen Mind/Brain (från Chomsky). Enligt Jackendoff så betyder detta att det inte materialistiskt anses bara var hjärnan som är involverad utan att man avser tala om den funktionella hjärnan eller f-Mind, som Jackendoff vill kalla den.
Detta f-Mind har varit en av anledningarna till att Chomskyklanen varit emot studier av språkets evolution. Man har t.o.m. talat om en fysikalisk princip som förklaring.
Den av många använda analogin med en dator för hjärnans funktion haltar på grund av att programmeringen saknas eftersom allt inte kan förklaras med genetik utan också med inlärning. Hjärnvävnaden skulle där vara hårdvaran och funktionen programvaran. Jag har diskuterat frågan tidigare medelst en biologisk robot.
f-Mind har dock inte en "executive central processor":
"Rather, it comprises a large number of specialized systems that interacts in parallel to build up our understanding of the world and to control our goals and actions in the world."
Jag förslog tidigare att man i stället skulle kalla det aktiva för en frekvenssoppa.
Den funktionella organisation man dragit slutsatsen finns i hur syntaxen formar meningarna måste enligt Jackendoff förklaras med att den härbärgerar i f-Mind. Den har ingen plats i en hjärna bestående av endast neuron. Man anser att det måste finnas något som vidmakthåller dessa strukturer. Naivt utttryckt som t.ex övertoner till frekvenser.
Själv har jag spekulerat i hur denna organisation är beskaffad i vad jag kallat bionätet och andenätet.
20080108
Serotoninreceptorer och andlighet
För fem år sedan fann professorn i psykiatri Lars Farde och hans doktorand Jacqueline Borg att antalet serotonin receptorer i hjärnan korrelerade med andlighet. Mindre intresse ju fler receptorer.
De har nu gjort en studie på betydligt fler individer som diskuteras i en artikel i SvD.se.
Lars Farde är själv religiös medan Jacqueline Borg inte är det.
NCBI-PubMed har ett abstract på originalartikeln. Där finns en gratis fulltext version av artikeln samt en publicerad kommentar för ytterligare belysning.
Det dök upp en relaterad artikel i Dagen.se. Dr. Andrew Newberg, en neuroteolog vid University of Pennsylvania, intervjuas om andlighet och om gudsbegreppet med meningen att ekumenik är viktigt och att människan är på väg åt samma håll.
I en artikel i SvD.se kommenterar Ulf Jonsson en avhandling, Sacred or Neural, av religionsfilosofen Anne Runehov från 10 december 2004 där Newburg data diskuteras. Teologie Doktor Anne Runehov har en hemsida.
De har nu gjort en studie på betydligt fler individer som diskuteras i en artikel i SvD.se.
Lars Farde är själv religiös medan Jacqueline Borg inte är det.
NCBI-PubMed har ett abstract på originalartikeln. Där finns en gratis fulltext version av artikeln samt en publicerad kommentar för ytterligare belysning.
Det dök upp en relaterad artikel i Dagen.se. Dr. Andrew Newberg, en neuroteolog vid University of Pennsylvania, intervjuas om andlighet och om gudsbegreppet med meningen att ekumenik är viktigt och att människan är på väg åt samma håll.
I en artikel i SvD.se kommenterar Ulf Jonsson en avhandling, Sacred or Neural, av religionsfilosofen Anne Runehov från 10 december 2004 där Newburg data diskuteras. Teologie Doktor Anne Runehov har en hemsida.
20080103
Ett intressant teoretiskt problem och ett viktigt praktiskt beslut
När börjar det mänskliga livet eller när får fostret ett människovärde? En artikel i SvD.se, Människovärde först vid födseln, författad av barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz på Astrid Lindgrens barnsjukhus diskuterar frågan.
Dr. Lagercrantz påpekar att det är troligt att själva födseln, med alla dess omställningar, är den tidpunkt då fostrets "själ" eller medvetande bildas. Han anför argumentet att fostret i livmodern är sövt av substanser från placentan eller moderkakan. Underförstått är då kanske att ett något sederat medvetande ändå existerar före den magiska 23 veckorsgränsen.
Det vore ju intressant om det var möjligt att studera medvetandet hos foster samtidigt med moderns medvetande?
Han framhåller vidare att nervbanorna från sinnesorganen kopplas till hjärnbarken vid pass 25 veckor och att detta är nödvändigt för att medvetandet skall fungera.
En rapport från Storbritannien rörande kriterier för neonatalvård, som refereras i artikeln, hävdar att tidpunkten för födseln sammanfaller med en signifikant viabilitets höjning, generellt sett.
Det ovan nämnda får förmodligen påven i Rom samt hans 1 miljard troende att våndas. Enligt den katolska kyrkan tillkommer själen vid fusionen mellan spermie och ägg. Vidare anser man att själen kommer från Gud och inte från föräldrarna. Nu skall man tvingas acceptera en variabel tid, födseln, efter 23 veckor som livets begynnelse.
Påven våndas med all rätt. Den dogm som kräver att spermie möter ägg har ju sedan fåret Dolly 1996 visats vara fel. Kloningen passerar ju detta katolska hinder. Man kanske inte skall säga något innan en människa blivit klonad, officiellt? Människan kanske har en själ som däggdjuren saknar?
Vetenskapliga data talar dock defintivt för att nervsystemet skall ha nått en viss mognad för att medvetandet eller själen, för dem som tror på en sådan, skall kunna existera.
Dr. Lagercrantz påpekar att det är troligt att själva födseln, med alla dess omställningar, är den tidpunkt då fostrets "själ" eller medvetande bildas. Han anför argumentet att fostret i livmodern är sövt av substanser från placentan eller moderkakan. Underförstått är då kanske att ett något sederat medvetande ändå existerar före den magiska 23 veckorsgränsen.
Det vore ju intressant om det var möjligt att studera medvetandet hos foster samtidigt med moderns medvetande?
Han framhåller vidare att nervbanorna från sinnesorganen kopplas till hjärnbarken vid pass 25 veckor och att detta är nödvändigt för att medvetandet skall fungera.
En rapport från Storbritannien rörande kriterier för neonatalvård, som refereras i artikeln, hävdar att tidpunkten för födseln sammanfaller med en signifikant viabilitets höjning, generellt sett.
Det ovan nämnda får förmodligen påven i Rom samt hans 1 miljard troende att våndas. Enligt den katolska kyrkan tillkommer själen vid fusionen mellan spermie och ägg. Vidare anser man att själen kommer från Gud och inte från föräldrarna. Nu skall man tvingas acceptera en variabel tid, födseln, efter 23 veckor som livets begynnelse.
Påven våndas med all rätt. Den dogm som kräver att spermie möter ägg har ju sedan fåret Dolly 1996 visats vara fel. Kloningen passerar ju detta katolska hinder. Man kanske inte skall säga något innan en människa blivit klonad, officiellt? Människan kanske har en själ som däggdjuren saknar?
Vetenskapliga data talar dock defintivt för att nervsystemet skall ha nått en viss mognad för att medvetandet eller själen, för dem som tror på en sådan, skall kunna existera.
20071127
Evolutionen av språket
Steven Pinker skrev The Language Instinct 1994. År 2002 skrev Hauser, Chomsky & Fitch en översiktsartikel i Science där man lär sig lite mer. Artikeln heter The Faculty of Language: What is it, Who has it, and How did it evolve?
Artikeln avser att sammanfatta forskningsfälten och kommer med ett arbetsförslag till ökat förståelse mellan fälten Biologi och Lingvistik. Man anser även att fälten Psykologi och Antropologi är involverade i frågeställningarna.
Det har utvecklats ett konsensus på senare tid där man anser att en substansiell evolutionär remodellering har ägt rum de senaste 6m åren sedan vår gemensamma anfader med schimpansen levde.
Författarna gör en viktig uppdelning i Faculty of Language--broad sense (FLB) och Faculty of Language--narrow sense (FLN). Denna uppdelning avser att råda bot på den kinkiga diskussion som uppkommer då man skall försöka se om där är en gradvis övergång till språket via primater eller en mer stegivs övergång. Det är hjärnans språkfunktion som avses. Ej gestikulerande och dylikt.
FLN är en fridissektion av det lingvistiska abstrakta beräkningssystem som representerar den Universella grammatiken. Det nämns inte i artikeln men jag tolkar det som att FOXP2 genen inte påverkar FLN. Ett biologiskt korrelat saknas alltså för FLN.
FLB är FLN plus åtminstone två andra system som de kallar "sensory-motor" och "conceptual-intentional". 'Sensory-motor' systemet är perceptionen och talet i princip och 'conceptual-intentional' systemet är de tankar, concept, som försegår utanför språket som till exempel hierakiska resonemang hos däggdjur.
En tanke är att FLN binder tillsammans 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen hos människa. FLN anses unik för människa medan de andra två finns hos däggdjur och följer andra evolutionära vägar.
Evolutionärt sett skulle man då kunna påstå att ur de givna 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen deriverades ett beräkningsystem som konstruerar en oändlig array av interna uttryck from de begränsade resurserna av det 'conceptual-intentional' systemet och som skapar medlen att externalisera och tolka dem på 'sensory-motor' sidan.
Det unika beräkningsystemet anses fungera rekursivt. Vad det är i hjärnan som gör detta är inte känt. Jag citerar: "However, little progress has been made in identifying the specific capabilities that are lacking in other animals". Man får det att låta som om någon satt in ett datachips. Brocas och Wernickes områden är dock inte nödvändiga. Är de skadade vid födseln får man fram en hyfsad språkfunktion, lite sent, vid fem års ålder, där andra områden tagit vid.
Man påpekar också att ordförådet och dess snabba inlärning hos ett barn jämfört med schimpansen får betraktas så unikt att det kan tänkas vara frågan om en evolutionär förändring även i minnesfunktionen.
Ett sätt att komma ifrån ett starkt argument för design, att den naturliga selektionen skulle ha verkat via en kommunikations förbättring, är att rekursionkapabiliteten, som på senare tid inte anses vara så komplicerad, skulle kunnat komma ur existerande hjärnvävnad genom adaptation där selektionen verkar via något annat än kommunikation individer emellan. Jag ställde den frågan härom inlägget: vad var det som gjorde att hjärnan ökade i storlek?
Jag saknar fortfarande information om hur minnet fungerar med de nämnda funktionerna speciellt som det anses vara tänkbart att en kraftig förändring skett även här. Författarna använder alltså ett modultänkande. Om detta stämmer bör det kunna detekteras med de non-invasiva teknikerna, t.ex. fMRI, som presenterades in läroboken Cognition... från 2007. Där gavs dock ingen heureka! upplevelse. Detta talar i så fall för en diffus representation över hjärnvävnaden...eller ett fenomen som sker utanför hjärnvävnaden?
Artikeln avser att sammanfatta forskningsfälten och kommer med ett arbetsförslag till ökat förståelse mellan fälten Biologi och Lingvistik. Man anser även att fälten Psykologi och Antropologi är involverade i frågeställningarna.
Det har utvecklats ett konsensus på senare tid där man anser att en substansiell evolutionär remodellering har ägt rum de senaste 6m åren sedan vår gemensamma anfader med schimpansen levde.
Författarna gör en viktig uppdelning i Faculty of Language--broad sense (FLB) och Faculty of Language--narrow sense (FLN). Denna uppdelning avser att råda bot på den kinkiga diskussion som uppkommer då man skall försöka se om där är en gradvis övergång till språket via primater eller en mer stegivs övergång. Det är hjärnans språkfunktion som avses. Ej gestikulerande och dylikt.
FLN är en fridissektion av det lingvistiska abstrakta beräkningssystem som representerar den Universella grammatiken. Det nämns inte i artikeln men jag tolkar det som att FOXP2 genen inte påverkar FLN. Ett biologiskt korrelat saknas alltså för FLN.
FLB är FLN plus åtminstone två andra system som de kallar "sensory-motor" och "conceptual-intentional". 'Sensory-motor' systemet är perceptionen och talet i princip och 'conceptual-intentional' systemet är de tankar, concept, som försegår utanför språket som till exempel hierakiska resonemang hos däggdjur.
En tanke är att FLN binder tillsammans 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen hos människa. FLN anses unik för människa medan de andra två finns hos däggdjur och följer andra evolutionära vägar.
Evolutionärt sett skulle man då kunna påstå att ur de givna 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen deriverades ett beräkningsystem som konstruerar en oändlig array av interna uttryck from de begränsade resurserna av det 'conceptual-intentional' systemet och som skapar medlen att externalisera och tolka dem på 'sensory-motor' sidan.
Det unika beräkningsystemet anses fungera rekursivt. Vad det är i hjärnan som gör detta är inte känt. Jag citerar: "However, little progress has been made in identifying the specific capabilities that are lacking in other animals". Man får det att låta som om någon satt in ett datachips. Brocas och Wernickes områden är dock inte nödvändiga. Är de skadade vid födseln får man fram en hyfsad språkfunktion, lite sent, vid fem års ålder, där andra områden tagit vid.
Man påpekar också att ordförådet och dess snabba inlärning hos ett barn jämfört med schimpansen får betraktas så unikt att det kan tänkas vara frågan om en evolutionär förändring även i minnesfunktionen.
Ett sätt att komma ifrån ett starkt argument för design, att den naturliga selektionen skulle ha verkat via en kommunikations förbättring, är att rekursionkapabiliteten, som på senare tid inte anses vara så komplicerad, skulle kunnat komma ur existerande hjärnvävnad genom adaptation där selektionen verkar via något annat än kommunikation individer emellan. Jag ställde den frågan härom inlägget: vad var det som gjorde att hjärnan ökade i storlek?
Jag saknar fortfarande information om hur minnet fungerar med de nämnda funktionerna speciellt som det anses vara tänkbart att en kraftig förändring skett även här. Författarna använder alltså ett modultänkande. Om detta stämmer bör det kunna detekteras med de non-invasiva teknikerna, t.ex. fMRI, som presenterades in läroboken Cognition... från 2007. Där gavs dock ingen heureka! upplevelse. Detta talar i så fall för en diffus representation över hjärnvävnaden...eller ett fenomen som sker utanför hjärnvävnaden?
20071123
Det känns underligt
Dagen.se skriver om Caroli kyrka i Malmö där skolavslutningen firas utan präst. Lokalen, dvs kyrkorummet, ansågs vara "stämningsfullt".
Denna något materialistiska syn är kanske en utveckling som är i antågande. Svarar den mot de psykologiska behov som kyrkan ansvarat för? Eller är detta andlighet? Man planerade att spela "stämmningsfull sång och musik".
Har prästens funktion huvudsakligen och för de flesta varit att skapa en stämningsfull atmosfär? Med den skillnaden att man nu för tiden störs av "det där religiösa".
Karin Långström-Vinge skrev ett inlägg, Kyrkan och dess tröskel, där hon poängterade folkets kärlek till kyrkorummet. När jag läste detta föreställde jag mig detsamma med prästen. I Malmö har kyrkobesöket tydligen blivit endast en "kulturhistorisk upplevelse".
Betyder detta början till kyrkans upplösning i samhället? Kanske är det bara ett praktiskt sätt för en församling att få ekonomin att gå ihop?
Denna något materialistiska syn är kanske en utveckling som är i antågande. Svarar den mot de psykologiska behov som kyrkan ansvarat för? Eller är detta andlighet? Man planerade att spela "stämmningsfull sång och musik".
Har prästens funktion huvudsakligen och för de flesta varit att skapa en stämningsfull atmosfär? Med den skillnaden att man nu för tiden störs av "det där religiösa".
Karin Långström-Vinge skrev ett inlägg, Kyrkan och dess tröskel, där hon poängterade folkets kärlek till kyrkorummet. När jag läste detta föreställde jag mig detsamma med prästen. I Malmö har kyrkobesöket tydligen blivit endast en "kulturhistorisk upplevelse".
Betyder detta början till kyrkans upplösning i samhället? Kanske är det bara ett praktiskt sätt för en församling att få ekonomin att gå ihop?
20071115
Språket och tankarna
Steven Pinker tar upp en intressant teori om hur språket fungerar relativt tankarna i sin bok The Language Instinct från 1994. På sidan 48 säger han:
"there is no scientific evidence that languages dramatically shape their speakers' ways of thinking"
Detta påstående är då i överenstämmande med Noam Chomskys "deep structures". Pinker kallar detta djupare språk för "mentalese". I sin senaste bok, The Stuff of Thought, 2007, föreslår Pinker en potentiell koppling mellan det talade språket och mentalesen men den gäller bara i Engelskan.
En av argumenten för påståendet ovan är att avancerat tänkande oftast involverar mentala bilder. Idéer kommer ej till en person i form av språket. En slags tänkande måste ju också förekomma hos primater som kan hålla ordning på sina inbördes hierarkier utan att ha tillgång till människans språkförmåga.
Ett annat argument är de så kallade "chatterbox" syndromen. Dvs skador på hjärnan som ger låg intelligens men intakt språkförmåga. Hydrocefala barn (barn med vattenskalle) råkar ofta ut för detta syndrom utan att man förstår varför. Det är lite förvånande att språket selektivt sparas.
Ett annat exempel är Williams syndrom som är en gen-defekt på kromosom 11 som ger en mental retardation till IQ 50 utan att språket påverkas.
Hur kan då dessa fenomen förklaras? De är mycket märkliga. Pinker har föreslagit att språket representeras av en mental modul men varför skadas inte denna i dessa två fall?
Det är ju extra intressant i detta sammanhang med de barn som föds med skador över Brocas och Wernickes områdena men som vid fem års ålder kommit ikapp språkligen. Andra områden tar vid.
1994 säger Pinker på sidan 34 att:
"No one has yet located a language organ or a grammar gene, but the search is on."
Man har visserligen funnit FOXP2 genen sedan dess men den verkar som bekant mest röra talet. Pinker kände till K familjen som gav upphov till genen när han skrev boken.
Jag vet inte vad ni säger men jag fascineras av det faktum att en solid biologisk grund ej ännu kunnat fastställas för språk och grammatik. Det är också anmärkningsvärt att ett så komplicerat system kan ha uppkommit så snabbt evolutionärt sett.
Trots detta finns starka belägg för att förmågan till språkinlärning är medfödd i barns skapande av en creole av en pidgin, dvs införande av grammatiska regler hos ett barn som ej kan komma från de pidgintalande föräldrarna genom imitation.
"there is no scientific evidence that languages dramatically shape their speakers' ways of thinking"
Detta påstående är då i överenstämmande med Noam Chomskys "deep structures". Pinker kallar detta djupare språk för "mentalese". I sin senaste bok, The Stuff of Thought, 2007, föreslår Pinker en potentiell koppling mellan det talade språket och mentalesen men den gäller bara i Engelskan.
En av argumenten för påståendet ovan är att avancerat tänkande oftast involverar mentala bilder. Idéer kommer ej till en person i form av språket. En slags tänkande måste ju också förekomma hos primater som kan hålla ordning på sina inbördes hierarkier utan att ha tillgång till människans språkförmåga.
Ett annat argument är de så kallade "chatterbox" syndromen. Dvs skador på hjärnan som ger låg intelligens men intakt språkförmåga. Hydrocefala barn (barn med vattenskalle) råkar ofta ut för detta syndrom utan att man förstår varför. Det är lite förvånande att språket selektivt sparas.
Ett annat exempel är Williams syndrom som är en gen-defekt på kromosom 11 som ger en mental retardation till IQ 50 utan att språket påverkas.
Hur kan då dessa fenomen förklaras? De är mycket märkliga. Pinker har föreslagit att språket representeras av en mental modul men varför skadas inte denna i dessa två fall?
Det är ju extra intressant i detta sammanhang med de barn som föds med skador över Brocas och Wernickes områdena men som vid fem års ålder kommit ikapp språkligen. Andra områden tar vid.
1994 säger Pinker på sidan 34 att:
"No one has yet located a language organ or a grammar gene, but the search is on."
Man har visserligen funnit FOXP2 genen sedan dess men den verkar som bekant mest röra talet. Pinker kände till K familjen som gav upphov till genen när han skrev boken.
Jag vet inte vad ni säger men jag fascineras av det faktum att en solid biologisk grund ej ännu kunnat fastställas för språk och grammatik. Det är också anmärkningsvärt att ett så komplicerat system kan ha uppkommit så snabbt evolutionärt sett.
Trots detta finns starka belägg för att förmågan till språkinlärning är medfödd i barns skapande av en creole av en pidgin, dvs införande av grammatiska regler hos ett barn som ej kan komma från de pidgintalande föräldrarna genom imitation.
20071114
Tankens frihet
Gao Xingjian, Nobelpristagaren i Litteratur 2000, var idag på TV där han läste en dikt i Paris på de Fängslade författarnas dag.
Hur fri är tanken idag?
Gao Xingjian sade, insiktsfullt, att världen skulle bli en mycket dyster plats utan de intellektuellas fritänkande.
Tankens flykt. Som en liten fågel lyfter tanken när det kommer en vindpust. Eller något snarlikt sade Gao Xingjian.
Om inte...
Hur fri är tanken idag?
Gao Xingjian sade, insiktsfullt, att världen skulle bli en mycket dyster plats utan de intellektuellas fritänkande.
Tankens flykt. Som en liten fågel lyfter tanken när det kommer en vindpust. Eller något snarlikt sade Gao Xingjian.
Om inte...
20071101
Jag är kristen--en vanföreställning?
Stefan Gustavsson skriver en appell i Dagen.se, "Biologen Richard Dawkins är en teologisk amatör". Det rör sig om en apologetik mot den nya ateismen och mot böcker som Dawkins Illusionen om Gud. Boken har dock sålts i över en miljon exemplar.
Varför den svenska översättningen till Dawkins The God Delusion kallas Illusionen om Gud vet jag inte men Dawkins använder ordet "delusion", dvs vanföreställning. Med andra ord så tar han i ordentligt. Vanföreställningar är ju kardinalsymptomet vid psykoser.
Någon har sagt att om en person har en vanföreställning så kallas det sjukdom men om många personer lider av en vanföreställning så är det fråga om en religion.
Dawkins är ju av åsikten att religiösa personer skall bort ur sammanhangen. Humanisterna i Sverige anser ju samma sak.
Är spiritualitet en sjukdom så är den i vart fall troligtvis genetisk. Francis S. Collins, chefen för det humana genomprojektet på NIH, kommenterar i sin bok The Language of God data som talar för en genetik av andlighet. Han summerar sitt inlägg:
"There is an inescapable component of heritability to many human behavioral traits. For virtually none of them is heridity ever close to predictive. Environment, particularly childhood experiences, and the prominent role of individual free will choices have a profound effect on us. Scientists will discover an increasing level of molecular detail about the inherited factors that undergird our personalities, but that should not lead us to overestimate their qualitiative contribution."
Rent praktiskt betyder detta, vetenskapligt sett, att man inte kan göra sig av med religiösa människor. Att betrakta omvärlden andligen, något som skiljer oss från djuren, ligger i våra gener. Detta intresserar många människor och boken The God Gene av Dean Hamer hamnade på framsidan av TIME Magazine. Collins slutsats ovan innefattar en recension av boken.
Där är dock ett intressant samband mellan Dean Hamers erfarenhet när han skrev sin bok och med vad Stefan Gustavsson påpekar när han anser att de kristna ej tagit ett tillräckligt ansvar för att följa den intellektuella debatten.
Många kristna får tydligen en ångest av kunskapen att andlighet är genetiskt betingat. I nästa andetag fruktar man kanske att det då ej finns någon Gud. Det är tydligen mycket svårt att utföra forskning av den typ som Dean Hamer gjorde i stort sett på sin fritid.
Med andra ord, trots att en genetisk andlighet förstör argument som ateisterna för fram så verkar den ändå spela dem i händerna. Frågan är om detta motsatsförhållande kan elimineras genom en öppnare diskussion?
Varför den svenska översättningen till Dawkins The God Delusion kallas Illusionen om Gud vet jag inte men Dawkins använder ordet "delusion", dvs vanföreställning. Med andra ord så tar han i ordentligt. Vanföreställningar är ju kardinalsymptomet vid psykoser.
Någon har sagt att om en person har en vanföreställning så kallas det sjukdom men om många personer lider av en vanföreställning så är det fråga om en religion.
Dawkins är ju av åsikten att religiösa personer skall bort ur sammanhangen. Humanisterna i Sverige anser ju samma sak.
Är spiritualitet en sjukdom så är den i vart fall troligtvis genetisk. Francis S. Collins, chefen för det humana genomprojektet på NIH, kommenterar i sin bok The Language of God data som talar för en genetik av andlighet. Han summerar sitt inlägg:
"There is an inescapable component of heritability to many human behavioral traits. For virtually none of them is heridity ever close to predictive. Environment, particularly childhood experiences, and the prominent role of individual free will choices have a profound effect on us. Scientists will discover an increasing level of molecular detail about the inherited factors that undergird our personalities, but that should not lead us to overestimate their qualitiative contribution."
Rent praktiskt betyder detta, vetenskapligt sett, att man inte kan göra sig av med religiösa människor. Att betrakta omvärlden andligen, något som skiljer oss från djuren, ligger i våra gener. Detta intresserar många människor och boken The God Gene av Dean Hamer hamnade på framsidan av TIME Magazine. Collins slutsats ovan innefattar en recension av boken.
Där är dock ett intressant samband mellan Dean Hamers erfarenhet när han skrev sin bok och med vad Stefan Gustavsson påpekar när han anser att de kristna ej tagit ett tillräckligt ansvar för att följa den intellektuella debatten.
Många kristna får tydligen en ångest av kunskapen att andlighet är genetiskt betingat. I nästa andetag fruktar man kanske att det då ej finns någon Gud. Det är tydligen mycket svårt att utföra forskning av den typ som Dean Hamer gjorde i stort sett på sin fritid.
Med andra ord, trots att en genetisk andlighet förstör argument som ateisterna för fram så verkar den ändå spela dem i händerna. Frågan är om detta motsatsförhållande kan elimineras genom en öppnare diskussion?
20071003
Gemensam nämnare--behovet av information
Finns det tre existenser skall där vara en skillnad mellan dessa. Om det finns något system i galenskapen bör där finnas gemensamma nämnare mellan den första och den andra brytpunkten.
Med risk för att verka aningen ockult vill jag påstå att i båda fallen, dvs tillblivelsen av Den Första Cellen och skapandet av Ande-nätet, det som skiljer oss från schimpansen, finner man en förvånansvärd bonussituation.
Ser man krasst på skillnaden mellan en cell och dess beståndsdelar, som vi känner dem, så undrar åtminstone jag hur mycket som kan skapas av så lite. Det rör sig om några grundämnen av alla som finns och lite vatten. En cell är ju magnifikt komplicerad både funktionellt och strukturellt. Hur kan så mycket skapas av så lite. Var finns manualen?
I fallet med Ande-nätet, är vi mycket lika schimpansen i hjärnan både genetiskt och fysiologiskt. Ändå ser jag att vi skapar konst, musik, vi dansar estetiskt, har abstrakta tankar, vi har ett betydligt större minne och vi har språket samt intresse för andliga frågor. Allt detta får vi för tre gånger storleken på hjärnan och på en liten skillnad i hjärnans gener med avseende på microRNA. Detta på 6 miljoner år!
Gårdagens redovisning av en modul i hjärnan som fungerar autonomt i perceptionen av djur tycks mig indikera att om mutationer krävs måste dessa troligtvis ske i många olika system för att skapa den nämnda potentialen. På så kort tid är detta omöjligt! Det anses ju att det inte går att förklara språkets uppkomst på detta vis och detta är ju bara en de observerade skillnaderna.
Dessa oförklarbara skillnader sopas under mattan i det så kallade evolutionsparadigmet. Jag föreslår i stället att det krävs att information tillförs i dessa två steg såväl som i det första steget, där sannolikheten för vår skapelse i The Big Bang är mycket liten.
Vad är då detta för information? Dr. Sheldrake tror t.ex. att det finns så kallade morfogena fält som bidrar med eterisk information. Han tror till exempel inte att embryogenesen kan ske utan sådan information.
Sheldrake säger t.ex. "The resonance of a brain with its own past states also helps to explain the memories of individual animals and humans. There is no need for all memories to be “stored” inside the brain."
Enligt Sheldrakes hypotes om ett evolverande universum skulle man kunna anta att informationen för cellens tillblivande finns där ute som näringen i ett frö.
En del vill säkert hävda att det finns tillräckliga genetiska skillnader mellan oss och schimpansen för att förklara de observerade olikheterna. Det kommer med all sannolikhet att visa sig inom en inte alltför lång framtid vem som har rätt. Jag tvivlar på att paradigmet med mutationer som skillnad kommer att hålla. Det är för kort tid.
För en tid sedan fanns där i nytimes.com en artikel som demonstrerade det "hål" i existensen av fossiler av humanoider till en period från 3 miljoner år sedan till 2 miljoner år. Många hävdar att det inte finns några belägg t.ex. för vår konstnärlighet, sedd som grottmålningar, från senare än 40000 år. Vad var det egentligen som hände?
Med risk för att verka aningen ockult vill jag påstå att i båda fallen, dvs tillblivelsen av Den Första Cellen och skapandet av Ande-nätet, det som skiljer oss från schimpansen, finner man en förvånansvärd bonussituation.
Ser man krasst på skillnaden mellan en cell och dess beståndsdelar, som vi känner dem, så undrar åtminstone jag hur mycket som kan skapas av så lite. Det rör sig om några grundämnen av alla som finns och lite vatten. En cell är ju magnifikt komplicerad både funktionellt och strukturellt. Hur kan så mycket skapas av så lite. Var finns manualen?
I fallet med Ande-nätet, är vi mycket lika schimpansen i hjärnan både genetiskt och fysiologiskt. Ändå ser jag att vi skapar konst, musik, vi dansar estetiskt, har abstrakta tankar, vi har ett betydligt större minne och vi har språket samt intresse för andliga frågor. Allt detta får vi för tre gånger storleken på hjärnan och på en liten skillnad i hjärnans gener med avseende på microRNA. Detta på 6 miljoner år!
Gårdagens redovisning av en modul i hjärnan som fungerar autonomt i perceptionen av djur tycks mig indikera att om mutationer krävs måste dessa troligtvis ske i många olika system för att skapa den nämnda potentialen. På så kort tid är detta omöjligt! Det anses ju att det inte går att förklara språkets uppkomst på detta vis och detta är ju bara en de observerade skillnaderna.
Dessa oförklarbara skillnader sopas under mattan i det så kallade evolutionsparadigmet. Jag föreslår i stället att det krävs att information tillförs i dessa två steg såväl som i det första steget, där sannolikheten för vår skapelse i The Big Bang är mycket liten.
Vad är då detta för information? Dr. Sheldrake tror t.ex. att det finns så kallade morfogena fält som bidrar med eterisk information. Han tror till exempel inte att embryogenesen kan ske utan sådan information.
Sheldrake säger t.ex. "The resonance of a brain with its own past states also helps to explain the memories of individual animals and humans. There is no need for all memories to be “stored” inside the brain."
Enligt Sheldrakes hypotes om ett evolverande universum skulle man kunna anta att informationen för cellens tillblivande finns där ute som näringen i ett frö.
En del vill säkert hävda att det finns tillräckliga genetiska skillnader mellan oss och schimpansen för att förklara de observerade olikheterna. Det kommer med all sannolikhet att visa sig inom en inte alltför lång framtid vem som har rätt. Jag tvivlar på att paradigmet med mutationer som skillnad kommer att hålla. Det är för kort tid.
För en tid sedan fanns där i nytimes.com en artikel som demonstrerade det "hål" i existensen av fossiler av humanoider till en period från 3 miljoner år sedan till 2 miljoner år. Många hävdar att det inte finns några belägg t.ex. för vår konstnärlighet, sedd som grottmålningar, från senare än 40000 år. Vad var det egentligen som hände?
20071002
Det går att ta människan ur savannen men inte savannen ur människan
The Economist Sep 29, 2007, sidan 82, refererar till en artikel av Joshua New i The Proceedings of the National Academy of USA i ämnet evolutionspsykologi.
Dr New samarbetade tidigare med Dr. Leda Cosmides och Dr. John Tooby som var bland de första att lämna idén att hjärnan utvecklats till en generell problemlösningsmaskin. De föreslog snarare att vissa uppgifter var så betydelsefulla att man skulle kunna finna speciella "moduler" i hjärnan skapade att lösa dessa.
Cosmides och Tooby har funnit att dylika moduler finns för problemet att uppfatta rättvisa situationer. New har arbetat på ett liknande problem men i ett annat fält.
Det har tidigare visats att det finns naturliga mentala kategorier av objekt (djur, växter, personer, verktyg och topografier) som representeras olika i hjärnan. Frågan var om perceptionen av dessa också skilde sig åt.
Det visade sig då att 100% av försökspersonerna såg en elefant som rörde sig i den Afrikanska bushen medan bara 72% detekterade en röd minivan som rörde sig i samma bush.
Detta talar för att en djur-rörelse modul finns nedärvd hos oss människor.
Thérèse av Lisieux hävdade att hon befann sig med Gud strax innan hon dog av tuberculos i unga år. Detta skulle i så fall kunna röra sig om en annan nedärvd perception som det ej finns kända receptorer för.
Det har dock talats om en "God-module" som skulle vara lokaliserad runt temporalloben i människans cortex. Karmelitnunnors cortex demonstrerar dock en annan modul under en mediation när de lär skall vara i union med Gud.
Ludwig Feuerbach (1804-1872) uttalade sig redan på 1800talet om "perceptionen" av Gud:
"Thus God is nothing else than man: he is, so to speak, the outward projection of man's inward nature."
Den ännu obesvarade frågan är därför om vi som andliga individer kan intala oss att vi har kontakt med Gud eller om det rör sig om en ej ännu identifierad perception. Frågan är om objektet Gud har en naturlig mental karaktär enligt ovan som kan födas av perception.
Dr New samarbetade tidigare med Dr. Leda Cosmides och Dr. John Tooby som var bland de första att lämna idén att hjärnan utvecklats till en generell problemlösningsmaskin. De föreslog snarare att vissa uppgifter var så betydelsefulla att man skulle kunna finna speciella "moduler" i hjärnan skapade att lösa dessa.
Cosmides och Tooby har funnit att dylika moduler finns för problemet att uppfatta rättvisa situationer. New har arbetat på ett liknande problem men i ett annat fält.
Det har tidigare visats att det finns naturliga mentala kategorier av objekt (djur, växter, personer, verktyg och topografier) som representeras olika i hjärnan. Frågan var om perceptionen av dessa också skilde sig åt.
Det visade sig då att 100% av försökspersonerna såg en elefant som rörde sig i den Afrikanska bushen medan bara 72% detekterade en röd minivan som rörde sig i samma bush.
Detta talar för att en djur-rörelse modul finns nedärvd hos oss människor.
Thérèse av Lisieux hävdade att hon befann sig med Gud strax innan hon dog av tuberculos i unga år. Detta skulle i så fall kunna röra sig om en annan nedärvd perception som det ej finns kända receptorer för.
Det har dock talats om en "God-module" som skulle vara lokaliserad runt temporalloben i människans cortex. Karmelitnunnors cortex demonstrerar dock en annan modul under en mediation när de lär skall vara i union med Gud.
Ludwig Feuerbach (1804-1872) uttalade sig redan på 1800talet om "perceptionen" av Gud:
"Thus God is nothing else than man: he is, so to speak, the outward projection of man's inward nature."
Den ännu obesvarade frågan är därför om vi som andliga individer kan intala oss att vi har kontakt med Gud eller om det rör sig om en ej ännu identifierad perception. Frågan är om objektet Gud har en naturlig mental karaktär enligt ovan som kan födas av perception.
20071001
Tre existenser--en summering
Det är dags att föra samman informationen i de inlägg som bearbetar problematiken med tre existenser, dvs de till synes olika organisationssystem som innefattar de geologiska, biologiska och mentala sfärerna.
Första omnämnandet den 23/4 2007 är Skapelser och Evolutionen.
Den 4/5 2007 diskuterar jag den tid det skulle ta att åstadkomma den tredje existensen. Språkets evolution har inte haft mycket tid på sig. Enligt studier på papegojan Alex så har talets utveckling pågått i fåglar sen 300m år då vi hade en gemensam förfader med dem. Vad som inte är känt är dock hur lång tid utvecklingen tog. Papegojan kunde kanske prata innan vi människor kunde det, av andra orsaker.
Den 11/5 2007 diskuterade jag hur den tredje existensen bildades enligt katolska kyrkans katekes i inlägget Själen skapas av agape?
Den 15/5 2007 diskuterade jag den emotionella skillnaden mellan den andra och den tredje existensen i inlägget Optimist eller Pessimist?
Den 16/5 2007 gjorde jag en liten sammanfattning.
Den 18/5 diskutera jag i Ett Tankeexperiment om skillnaden mellan den andra och tredje existensen. Anders Rasmussen tar upp Kanzi som skulle förstå 3000 ord men bara använda sig av 400. Kanzi verkar dock vara ett undantag och många tror inte på dessa data.
I paragraf 366-en betraktelse diskuterar jag vidare skillnaden mellan andra och tredje existensen (21/5 2007).
I Tre Existenser från den 24/5 2007 tar jag upp frågan om icke-reducerbarheten av den tredje existensen på den första, och kanske på den andra.
Den 29/5 skriver jag om Det cellulära livet jämfört med materien. En exposé mellan den första och den andra existensen.
Den 9/6 2007 skrev jag om Livets Ursprung. Jag refererar till Godwins bok.
Den 18/6 2007 diskuterade jag microRNA. Det finns gener som kodar för RNA och som verkar skilja sig lite mellan människa och schimpans i nervsystemet.
Den 21/6 2007 skrev jag om Artificiellt Liv. Om de minimala krav som finns på den levande cellen.
Den 7/7 2007 skrev jag om Weird Life. NASAs beteckning på liv byggt annorlunda än vårt liv på Jorden.
Den 9/7 2007 skrev jag om En biologisk miljö som propageras. Stabiliteten av livet kontra dess sällsynthet. Varför uppstod inte livet många gånger eller hela tiden?
Den 11/7 2007 skrev jag inlägget Vad är mänskligt liv? Kort diskussion om tredje existensen.
Den 12/7 2007 skrev jag Mot allt högre ordning. Meningen med varje existens.
Den 24/7 2007 skrev jag Min Kosmologi. Diskuterar tio upphöjt till åttio.
Den 27/7 2007 skrev jag Deuterium och Liv. Blågröna alger mindre specialiserade i livet än moderna mammala celler?
Den 19/8 2007 skrev jag Språket--hur unikt är det? Christine Kenneallys bok The First Word.
Den 22/8 2007 skrev jag FOXP2 genen. Med hjälp av Kenneallys bok diskuterar jag hårdheten i fenomenet den tredje existensen.
Den 23/8 2007 skrev jag BioLogos II. En referens till hur altruismen ligger genetiskt i hjärnan.
Den 2/9 2007 skrev jag Djurens himmelrike? Diskuterar skillnaden mellan den andra och den tredje existensen.
Den 17/9 2007 skrev jag Fler stora tal. Diskuterar tio upphöjt till 59 och åttio. Skrev också Argument om uppkomsten av Den Första Cellen.
Första omnämnandet den 23/4 2007 är Skapelser och Evolutionen.
Den 4/5 2007 diskuterar jag den tid det skulle ta att åstadkomma den tredje existensen. Språkets evolution har inte haft mycket tid på sig. Enligt studier på papegojan Alex så har talets utveckling pågått i fåglar sen 300m år då vi hade en gemensam förfader med dem. Vad som inte är känt är dock hur lång tid utvecklingen tog. Papegojan kunde kanske prata innan vi människor kunde det, av andra orsaker.
Den 11/5 2007 diskuterade jag hur den tredje existensen bildades enligt katolska kyrkans katekes i inlägget Själen skapas av agape?
Den 15/5 2007 diskuterade jag den emotionella skillnaden mellan den andra och den tredje existensen i inlägget Optimist eller Pessimist?
Den 16/5 2007 gjorde jag en liten sammanfattning.
Den 18/5 diskutera jag i Ett Tankeexperiment om skillnaden mellan den andra och tredje existensen. Anders Rasmussen tar upp Kanzi som skulle förstå 3000 ord men bara använda sig av 400. Kanzi verkar dock vara ett undantag och många tror inte på dessa data.
I paragraf 366-en betraktelse diskuterar jag vidare skillnaden mellan andra och tredje existensen (21/5 2007).
I Tre Existenser från den 24/5 2007 tar jag upp frågan om icke-reducerbarheten av den tredje existensen på den första, och kanske på den andra.
Den 29/5 skriver jag om Det cellulära livet jämfört med materien. En exposé mellan den första och den andra existensen.
Den 9/6 2007 skrev jag om Livets Ursprung. Jag refererar till Godwins bok.
Den 18/6 2007 diskuterade jag microRNA. Det finns gener som kodar för RNA och som verkar skilja sig lite mellan människa och schimpans i nervsystemet.
Den 21/6 2007 skrev jag om Artificiellt Liv. Om de minimala krav som finns på den levande cellen.
Den 7/7 2007 skrev jag om Weird Life. NASAs beteckning på liv byggt annorlunda än vårt liv på Jorden.
Den 9/7 2007 skrev jag om En biologisk miljö som propageras. Stabiliteten av livet kontra dess sällsynthet. Varför uppstod inte livet många gånger eller hela tiden?
Den 11/7 2007 skrev jag inlägget Vad är mänskligt liv? Kort diskussion om tredje existensen.
Den 12/7 2007 skrev jag Mot allt högre ordning. Meningen med varje existens.
Den 24/7 2007 skrev jag Min Kosmologi. Diskuterar tio upphöjt till åttio.
Den 27/7 2007 skrev jag Deuterium och Liv. Blågröna alger mindre specialiserade i livet än moderna mammala celler?
Den 19/8 2007 skrev jag Språket--hur unikt är det? Christine Kenneallys bok The First Word.
Den 22/8 2007 skrev jag FOXP2 genen. Med hjälp av Kenneallys bok diskuterar jag hårdheten i fenomenet den tredje existensen.
Den 23/8 2007 skrev jag BioLogos II. En referens till hur altruismen ligger genetiskt i hjärnan.
Den 2/9 2007 skrev jag Djurens himmelrike? Diskuterar skillnaden mellan den andra och den tredje existensen.
Den 17/9 2007 skrev jag Fler stora tal. Diskuterar tio upphöjt till 59 och åttio. Skrev också Argument om uppkomsten av Den Första Cellen.
20070923
Djävulens Advokat
Frågan var alltså: Har teologin ensamrätt på sökandet efter Gud? Förutsättningarna är enkla:
1) vem som helst (med talang?) kan bli religiös och att möta Gud, det är ett trosbaserat skeende som inte förutsätter kunskap eller intelligens. Där finns ingen forskningsfront. Jag vill vara riktigt provokativ genom att säga att om forskningsfronter blir synliga så är de troligen naturvetenskapliga i karaktären.
2) för att nå längre inom naturvetenskapen anses det nödvändigt att disputera eller på annat sätt skaffa sig nödvändiga kunskaper för att nå forskningsfronten. Den vetenskapliga metoden är så bra att en teolog som Alister McGrath vill införa den i sin Vetenskapliga Teologi.
Med andra ord vad är teologins mål? Vän av ordning säger: sökandet efter Gud är inte endast teologins mål. Nå, då så. Då har de väl lite att syssla med.
Hur långt räcker Bibeln? Det är bara ett enda dokument. Vi lever i en tid av en explosiv kunskapsutveckling där analysen av Naturen producerar så mycket kunskap att man kan börja undra om inte det är dags att föreslå att naturvetenskapen kan försöka hjälpa teologin lite på traven. Där den inte redan har gjort det i form av radioisotopbestämningar av ålder och dylikt.
Där verkar dock finnas en attityd bland teologer som talar emot detta. Alister E. McGrath påstår i sin bok The Science of God att teologin är som ett skepp där naturvetenskapliga teorier, som den Kopernikanska världsbilden, är som drivved som plockats upp och med vilken reparationer har genomförts. Det skall nämnas i sammanhanget att McGrath ändå är en teolog som verkar för en integrering av naturvetenskap och teologi.
Den heliocentriska världsbilden var dock en ganska revolutionerande förändring som påverkade teologin kanske mer än vad McGrath vill låta påskina. Vissa forskare skulle dock nog anse detta.
Tesen att teologerna arbetar med frågan om varför och naturvetenskapsmännen med frågan om hur är död. En del forskare letar efter livets mening i det stora, bland stjärnorna, medan andra letar efter det i människans själ, i det lilla. Kanske kan man kalla dessa för det teologiska forskningsfronterna inom naturvetenskapen.
1) vem som helst (med talang?) kan bli religiös och att möta Gud, det är ett trosbaserat skeende som inte förutsätter kunskap eller intelligens. Där finns ingen forskningsfront. Jag vill vara riktigt provokativ genom att säga att om forskningsfronter blir synliga så är de troligen naturvetenskapliga i karaktären.
2) för att nå längre inom naturvetenskapen anses det nödvändigt att disputera eller på annat sätt skaffa sig nödvändiga kunskaper för att nå forskningsfronten. Den vetenskapliga metoden är så bra att en teolog som Alister McGrath vill införa den i sin Vetenskapliga Teologi.
Med andra ord vad är teologins mål? Vän av ordning säger: sökandet efter Gud är inte endast teologins mål. Nå, då så. Då har de väl lite att syssla med.
Hur långt räcker Bibeln? Det är bara ett enda dokument. Vi lever i en tid av en explosiv kunskapsutveckling där analysen av Naturen producerar så mycket kunskap att man kan börja undra om inte det är dags att föreslå att naturvetenskapen kan försöka hjälpa teologin lite på traven. Där den inte redan har gjort det i form av radioisotopbestämningar av ålder och dylikt.
Där verkar dock finnas en attityd bland teologer som talar emot detta. Alister E. McGrath påstår i sin bok The Science of God att teologin är som ett skepp där naturvetenskapliga teorier, som den Kopernikanska världsbilden, är som drivved som plockats upp och med vilken reparationer har genomförts. Det skall nämnas i sammanhanget att McGrath ändå är en teolog som verkar för en integrering av naturvetenskap och teologi.
Den heliocentriska världsbilden var dock en ganska revolutionerande förändring som påverkade teologin kanske mer än vad McGrath vill låta påskina. Vissa forskare skulle dock nog anse detta.
Tesen att teologerna arbetar med frågan om varför och naturvetenskapsmännen med frågan om hur är död. En del forskare letar efter livets mening i det stora, bland stjärnorna, medan andra letar efter det i människans själ, i det lilla. Kanske kan man kalla dessa för det teologiska forskningsfronterna inom naturvetenskapen.
20070921
Vetenskaplig teologi II?
René Descartes (1596-1650) och Baruch Spinoza (1632-1677) har båda lämnat spår som påverkar nutidens tänkare.
Descartes stipulerande av den moderna formen av kropp/själ-problematik har fortfarande en bäring på Philosophy of Mind fältet. Det flesta lär ska tro att tänkandet inte går att reducera på fysiken, kanske till och med på fysiken och biologin.
Spinoza definierade en gudsbild Deus sive Natura som idag mirakulöst går att förena med kristendomen. Hans determinism lär inte gå till historien på grund av osäkerhetsrelationen.
Descartes hade lite samma idéer om bokkunskap som Ralph Waldo Emerson (1803-1882), när han tyckte att det får inte bli för mycket--se framåt i stället. Orkestreringen är mindre viktig än kreativiteten.
Descartes var också imponerad av teologin, som dock begränsas genom att vägen till himlen står lika öppen för de okunnigaste som för de mest lärda--hävdar Svante Nordin i sin bok Filosofins Historia. Fortfarande anser katolikerna att själen kommer till oss vid befruktningen och befäster därmed Descartes uppdelning av kropp och själ. Själen verkar då vara närmare Gud än kroppen.
Men varför bemöda sig att studera teologi, och dessutom på ett naturvetenskapligt vis, när en person kan nå Gud utan någon rekvisita? Får man tro Spinoza så är studier av Naturen studier av Gud. Djävulens advokat skulle säga att teologin har spelat ut sin roll.
Kan någon ge mig ett argument som talar för teologin som den bästa vägen mot Gud, förutom att naturvetenskapen skulle vara underordnad teologin, som Alister McGraths skepp-modell föreslår?
Descartes stipulerande av den moderna formen av kropp/själ-problematik har fortfarande en bäring på Philosophy of Mind fältet. Det flesta lär ska tro att tänkandet inte går att reducera på fysiken, kanske till och med på fysiken och biologin.
Spinoza definierade en gudsbild Deus sive Natura som idag mirakulöst går att förena med kristendomen. Hans determinism lär inte gå till historien på grund av osäkerhetsrelationen.
Descartes hade lite samma idéer om bokkunskap som Ralph Waldo Emerson (1803-1882), när han tyckte att det får inte bli för mycket--se framåt i stället. Orkestreringen är mindre viktig än kreativiteten.
Descartes var också imponerad av teologin, som dock begränsas genom att vägen till himlen står lika öppen för de okunnigaste som för de mest lärda--hävdar Svante Nordin i sin bok Filosofins Historia. Fortfarande anser katolikerna att själen kommer till oss vid befruktningen och befäster därmed Descartes uppdelning av kropp och själ. Själen verkar då vara närmare Gud än kroppen.
Men varför bemöda sig att studera teologi, och dessutom på ett naturvetenskapligt vis, när en person kan nå Gud utan någon rekvisita? Får man tro Spinoza så är studier av Naturen studier av Gud. Djävulens advokat skulle säga att teologin har spelat ut sin roll.
Kan någon ge mig ett argument som talar för teologin som den bästa vägen mot Gud, förutom att naturvetenskapen skulle vara underordnad teologin, som Alister McGraths skepp-modell föreslår?
20070918
Baruch Spinoza--en anomali?
Baruch Spinoza (1632-1677) var en av 1600talets mest berömda filosofer. Född sefardisk jude i Portugal flydde han med sina föräldrar till det liberala Nederländerna och en judisk församling. Som 24 åring blev han dock utstött ur sin församling på grund av sitt fritänkande, sin gudsbild.
Samtiden dömde ut honom som ateist men idag går hans tankar att förena med kristendomen, något som jag själv delvis har gjort med hjälp av kunskap om 2000talets vetenskap.
Spinoza hävdade att det bara finns en substans, nämligen Gud. Deus sive natura--Gud eller Naturen. Både ande och materia finns i substansen. Somliga har kallat honom för panteist. Denna gudssyn framgår av Spinozas huvudarbete Ethica ordine geometrico demonstrata som publicerades efter hans död, då det omgående blev förbjudet.
Själv har jag argumenterat för att anden kommer att kunna beskrivas i materiella termer, givet tid för forskningens framväxt. Det är därför onödigt att hävda dess självständighet. Detta gäller såväl för Den Helige Ande som för vår själ. Kropp och själ är två olika aspekter av samma förlopp.
Detta sätt att tänka kan tyckas ovanligt för dem som föredrar att ha en så kallad övernaturlig ande i Guds skepnad. Mitt sätt att tänka är dock förenligt med kristendomen samtidigt som den borde tillfredställa röster inom vetenskapen som är kritiska mot ande/materia uppdelningen. Det skapar också mindre problem för tänkandet i vetenskapen.
Det intressanta är att jag inte behöver byta ut den kristna nomenklaturen för att beskriva min gudsbild men att det på ett djupare plan skiljer sig fundamentalt. Jag får lite problem med skaparen i Trosbekännelsen eftersom Gud eller Naturen alltid funnits men det är inte mer problem än vad t.ex. Hawking har med the Big Bang som anammats av Katolicismen.
Samtiden dömde ut honom som ateist men idag går hans tankar att förena med kristendomen, något som jag själv delvis har gjort med hjälp av kunskap om 2000talets vetenskap.
Spinoza hävdade att det bara finns en substans, nämligen Gud. Deus sive natura--Gud eller Naturen. Både ande och materia finns i substansen. Somliga har kallat honom för panteist. Denna gudssyn framgår av Spinozas huvudarbete Ethica ordine geometrico demonstrata som publicerades efter hans död, då det omgående blev förbjudet.
Själv har jag argumenterat för att anden kommer att kunna beskrivas i materiella termer, givet tid för forskningens framväxt. Det är därför onödigt att hävda dess självständighet. Detta gäller såväl för Den Helige Ande som för vår själ. Kropp och själ är två olika aspekter av samma förlopp.
Detta sätt att tänka kan tyckas ovanligt för dem som föredrar att ha en så kallad övernaturlig ande i Guds skepnad. Mitt sätt att tänka är dock förenligt med kristendomen samtidigt som den borde tillfredställa röster inom vetenskapen som är kritiska mot ande/materia uppdelningen. Det skapar också mindre problem för tänkandet i vetenskapen.
Det intressanta är att jag inte behöver byta ut den kristna nomenklaturen för att beskriva min gudsbild men att det på ett djupare plan skiljer sig fundamentalt. Jag får lite problem med skaparen i Trosbekännelsen eftersom Gud eller Naturen alltid funnits men det är inte mer problem än vad t.ex. Hawking har med the Big Bang som anammats av Katolicismen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
