En biologisk miljö som propageras

I skolan lär man sig att livet representeras av en lokal entropisänkning. På vilket sätt är man sanningen närmare om man kallar livet detta i stället för en biologisk miljö som propageras?

Lokala entropisänkningar skulle vara en ökad ordning på det molekylära planet. Det verkar röra sig om en förflyttning av problemet till den molekylära nivån.

Enligt läroboken finns där då beskrivningar av denna molekylära ordning dvs fotosyntesen och glycolys/citronsyrecykeln med den oxidativa fosforyleringen som genererar ATP för cellens energibehov och upprätthållandet av den lokala entropisänkningen.

Mekanismen för denna ordning verkar vara väldigt stabil och varje beboelig niche på vår Jord är utnyttjad för någon form av detta liv.

Använder man ett första cell koncept från kreationister kan man säga att evolutionen har verkat på denna cell så att en adaptation har skett till olika habitat. Man kan kanske alternativt tänka sig att denna ordning är något som uppstår här och var av någon anledning, enligt naturlagar som ännu är okända, i analogi med växter som kommer upp ur frön.

Data baserat på jämförelsen av högt konserverade ribosomala RNA sekvenser talar dock för ett enkelt ursprung som sedan grenar sig i Archebacteria, Bacteria och Eukaryota något som beskrivs med ett så kallat fylogenetiskt träd. Det fylogenetiska trädet stämmer bra med ett första cell koncept.

Det går naturligtvis att också tänka sig att en första cell uppstod enligt naturlagar. Att detta representerar en osannolik händelse och att det bara hände en gång.

När denna händelse är så osannolik hur kan den vara så stabil? Z driver en diskussion om en fysikalisk förklaring till livet. Hon kanske har svaret?