Det går att etablera cellkulturer från mänsklig vävnad och hålla dem levande, dvs i odling med celldelningar, väldigt länge. Oftast produceras sådana kulturer från cancervävnad. Här finner man: 1) Informationsbanken; 2) Celldelningsapparaten; och 3) Metabolismen. Livets treenighet på den cellulära nivån.
De som använder sig av sådana odlingar för forskningsändamål tvekar inte att kasta celler i sophinken. Dödar de mänskligt liv? Det finns inget regelverk mot detta mänskliga beteende.
De så kallade Hela cellerna, tagna från Henrietta Lacks som hade cervixcancer, gick upp i Högsta Domstolen i USA i målet John Moore vs. the Regents of the University of California och vanns av Universitetet.
Etablering av cellinjer och deras kommercialisering är därför möjlig på grund av att material taget under operation tillhör sjukhuset.
Nuförtiden kan man ju sekvensa individuella personers genom och man skulle med andra ord teoretiskt kunna reparera skadorna på t. ex. Hela cellernas kromosomer. Har Hela cellerna, och alla andra etablerade cellinjer, därmed fått potentialen för mänskligt liv? Dess genom skulle kunna användas för att klona Henrietta till liv igen.
Zygoten, den fuserade spermien och ägget, anses ju ha potentialen för mänskligt liv och här diskuteras ju allvarligt huruvida det går att döda dessa eller inte.
Kvinnans kropp godkänner dock ej alla zygoter som bildas. En stor del blir spontanaborter (missfall)--så mycket för den potentialen. Jag har sett siffror så höga som 50%. Är kvinnan en mördare?
Mitt Europa bygger murar
14 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar