Gemensam nämnare--behovet av information

Finns det tre existenser skall där vara en skillnad mellan dessa. Om det finns något system i galenskapen bör där finnas gemensamma nämnare mellan den första och den andra brytpunkten.

Med risk för att verka aningen ockult vill jag påstå att i båda fallen, dvs tillblivelsen av Den Första Cellen och skapandet av Ande-nätet, det som skiljer oss från schimpansen, finner man en förvånansvärd bonussituation.

Ser man krasst på skillnaden mellan en cell och dess beståndsdelar, som vi känner dem, så undrar åtminstone jag hur mycket som kan skapas av så lite. Det rör sig om några grundämnen av alla som finns och lite vatten. En cell är ju magnifikt komplicerad både funktionellt och strukturellt. Hur kan så mycket skapas av så lite. Var finns manualen?

I fallet med Ande-nätet, är vi mycket lika schimpansen i hjärnan både genetiskt och fysiologiskt. Ändå ser jag att vi skapar konst, musik, vi dansar estetiskt, har abstrakta tankar, vi har ett betydligt större minne och vi har språket samt intresse för andliga frågor. Allt detta får vi för tre gånger storleken på hjärnan och på en liten skillnad i hjärnans gener med avseende på microRNA. Detta på 6 miljoner år!

Gårdagens redovisning av en modul i hjärnan som fungerar autonomt i perceptionen av djur tycks mig indikera att om mutationer krävs måste dessa troligtvis ske i många olika system för att skapa den nämnda potentialen. På så kort tid är detta omöjligt! Det anses ju att det inte går att förklara språkets uppkomst på detta vis och detta är ju bara en de observerade skillnaderna.

Dessa oförklarbara skillnader sopas under mattan i det så kallade evolutionsparadigmet. Jag föreslår i stället att det krävs att information tillförs i dessa två steg såväl som i det första steget, där sannolikheten för vår skapelse i The Big Bang är mycket liten.

Vad är då detta för information? Dr. Sheldrake tror t.ex. att det finns så kallade morfogena fält som bidrar med eterisk information. Han tror till exempel inte att embryogenesen kan ske utan sådan information.

Sheldrake säger t.ex. "The resonance of a brain with its own past states also helps to explain the memories of individual animals and humans. There is no need for all memories to be “stored” inside the brain."

Enligt Sheldrakes hypotes om ett evolverande universum skulle man kunna anta att informationen för cellens tillblivande finns där ute som näringen i ett frö.

En del vill säkert hävda att det finns tillräckliga genetiska skillnader mellan oss och schimpansen för att förklara de observerade olikheterna. Det kommer med all sannolikhet att visa sig inom en inte alltför lång framtid vem som har rätt. Jag tvivlar på att paradigmet med mutationer som skillnad kommer att hålla. Det är för kort tid.

För en tid sedan fanns där i nytimes.com en artikel som demonstrerade det "hål" i existensen av fossiler av humanoider till en period från 3 miljoner år sedan till 2 miljoner år. Många hävdar att det inte finns några belägg t.ex. för vår konstnärlighet, sedd som grottmålningar, från senare än 40000 år. Vad var det egentligen som hände?

Positivt tänkande

Vad tänker man då när ateistiska vindar blåser, snåla och penetrerande, och det verkar som pelare efter pelare rämnar i templet? Någon är där och rensar ogräs i Guds trädgård? Går det att ta bort, bör det nog tas bort.

Francis Collins berättelse om hur han blev kristen visar att han gav ett gudomligt status till morallagen. Dvs den känsla vi har om rätt och fel. Vad händer nu när det verkar visa sig att det är evolutionen som har disssekerat fram moralen?

Vi har lagt till ett lager, en ny formalism, som förklaring. Gud skrev morallagen i sitt språk, dvs i vårt DNA.

I boken The Language of God skriver Collins (min översättning):

"För den troende som tidigare har tagit ett design-argument som en tydlig demonstration på Guds roll i skapelsen av livet kan detta kapitel vara besvärande. Tveklöst har många läsare själva tänkt, eller blivit lärda i skilda religiösa sammanhang, att den förbluffande skönheten av en blomma eller örnens storslagna flykt endast skulle kunna härröra från en övernaturlig intelligens som innebar komplexitet, diversitet och skönhet. Men nu när molekylära mekanismer, genetiska flöden och den naturliga selektionen förs fram som en förklaring till allt detta, kan det vara frestande att brista ut i ett: Nog! Era naturalistiska förklaringar förtar den gudomliga mystiken från världen!"

Collins svarar: "Frukta inte, det finns mängder av mystik kvar."

Som jag antydde finns där ett nytt lager av förklaringar under den konventionella religiösa nomenklaturen och det kan kanske tyckas att dessa verkar finala i sin karaktär, men så är ej fallet.

Ta till exempel detta med den så kallade Stora Smällen. Läser man boken Kosmos av Stephen Hawking, en fysiker som bemödat sig om att försöka nå allmänheten med denna kunskap, blottas bristerna i densamma med önskvärd ärlighet. Sannolikheten talar här för ett gudomligt ingripande.

Likaså talar sannolikheten för gudomlig intervention i tillblivelsen av Den Första Cellen. Varken Collins, eller någon annan, har en godtagbar förklaring på hur livet uppstod. Se förtretet över detta kunskapsgap i detta inlägg.

Argument om Uppkomsten av Den Första Cellen

Jag föll för frestelsen att publicera ett antal typiska kommentarer rörande svårigheten att förklara uppkomsten av den första cellen som ett argument för existensen av Gud som dess skapare. Nu är det naturligtvis fortfarande så att det är intressant att försöka förklara hur Gud bar sig åt. Hur långt bort finns svaret?

“Biology is the study of complicated things that give the appearance of having been designed for a purpose. ... We have seen that living things are too improbable and too beautifully ‘designed’ to have come into existence by chance.” Dawkins, The Blind Watchmaker, pp. 1, 43.

"Yet, after such acknowledgments, Dawkins, an avowed atheist and perhaps the world’s leading Darwinian, tries to show that life came about by chance without intelligent design. Dawkins fails to grasp the complexity in life."

“The complexity of the simplest known type of cell is so great that it is impossible to accept that such an object could have been thrown together suddenly by some kind of freakish, vastly improbable, event. Such an occurrence would be indistinguishable from a miracle.” Denton, p. 264.

“Is it really credible that random processes could have constructed a reality, the smallest element of which—a functional protein or gene—is complex beyond our own creative capacities, a reality which is the very antithesis of chance, which excels in every sense anything produced by the intelligence of man? Alongside the level of ingenuity and complexity exhibited by the molecular machinery of life, even our most advanced artefacts appear clumsy. We feel humbled, as neolithic man would in the presence of twentieth-century technology. It would be an illusion to think that what we are aware of at present is any more than a fraction of the full extent of biological design. In practically every field of fundamental biological research ever-increasing levels of design and complexity are being revealed at an ever-accelerating rate.” Ibid., p. 342.

“We have seen that self-replicating systems capable of Darwinian evolution appear too complex to have arisen suddenly from a prebiotic soup. This conclusion applies both to nucleic acid systems and to hypothetical protein-based genetic systems.” Shapiro, p. 207.

“We do not understand how this gap in organization was closed, and this remains the most crucial unsolved problem concerning the origin of life.” Ibid., p. 299.

“More than 30 years of experimentation on the origin of life in the fields of chemical and molecular evolution have led to a better perception of the immensity of the problem of the origin of life on Earth rather than to its solution. At present all discussions on principal theories and experiments in the field either end in stalemate or in a confession of ignorance.” Klaus Dose, “The Origin of Life: More Questions Than Answers,” Interdisciplinary Science Reviews, Vol. 13, No. 4, 1988, p. 348.

“The events that gave rise to that first primordial cell are totally unknown, matters for guesswork and a standing challenge to scientific imagination.” Lewis Thomas, foreword to The Incredible Machine, editor Robert M. Pool (Washington, D.C.: National Geographic Book Service, 1986), p. 7.

“No experimental system yet devised has provided the slightest clue as to how biologically meaningful sequences of subunits might have originated in prebiotic polynucleotides or polypeptides.” Kenyon, p. A-20.

“If we can indeed come to understand how a living organism arises from the nonliving, we should be able to construct one—only of the simplest description, to be sure, but still recognizably alive. This is so remote a possibility now that one scarcely dares to acknowledge it; but it is there nevertheless.” George Wald, “The Origin of Life,” p. 45.

Experts in this field hardly ever discuss publicly how the first cell could have evolved. However, the world’s leading evolutionists know the problem exists. For example, on 27 July 1979, Luther D. Sunderland taped an interview with Dr. David Raup, Dean of the Field Museum of Natural History in Chicago. This interview was later transcribed and authenticated by both parties. Sunderland told Raup, “Neither Dr. Patterson [of the British Museum (Natural History)] nor Dr. Eldredge [of the American Museum of Natural History] could give me any explanation of the origination of the first cell.” Dr. Raup replied, “I can’t either.”

“However, the macromolecule-to-cell transition is a jump of fantastic dimensions, which lies beyond the range of testable hypothesis. In this area all is conjecture. The available facts do not provide a basis for postulating that cells arose on this planet.” David E. Green and Robert F. Goldberger, Molecular Insights Into the Living Process (New York: Academic Press, 1967), pp. 406–407.

“Every time I write a paper on the origins of life I swear I will never write another one, because there is too much speculation running after too few facts, though I must confess that in spite of this, the subject is so fascinating that I never seem to stick to my resolve.” Crick, p. 153.

(Från: http://www.creationscience.com/onlinebook/ReferencesandNotes29.html#wp1013398)

Fler stora tal

Dr. Owen Gingerich har skrivit en trevlig liten bok som heter God's Universe från 2006. Den får tjäna som motvikt till den mörka Breaking the Spell.

Jag anskaffade boken för att jag letade efter argument för kristendomen som skulle kunna påverka debatten med de ominösa ateisterna Richard Dawkins, Daniel C. Dennett, Christoffer Hitchens och Sam Harris.

Dr. Gingerich leverade bland annat en åsikt som är intressant ur det tidigare perspektiv som diskuterats på bloggen Z, Z igen och på denna blogg:

"I would go still further and asssert that stellar evolution is child's play by comparison with the complexity of DNA in grass or mice".

Bevisen för design i naturen är fantastiska tyckte även poeten Walt Whitman:

The tree toad is a chef-d'oeuvre for the highest,
And the running blackberry would adorn the parlors of heaven,
And the narrowest hinge in my hand puts to scorn all machinery,
And the cow crunching with depress'd head surpasses any statue,
And a mouse is miracle enough to stagger sextillions of infidels.

Strofen får mig att tänka på problemet med den första cellen och vi diskuterade tidigare att sannolikheten för att denna form av liv skulle uppstå var i storleksordningen en på tio upphöjt till åttio. Detta tal är stort. Lika stort som antalet atomer i Universum enligt Stephen Hawking i sin bok Kosmos.

I diskussionens hetta anfördes felaktigt att katalys inte var diskonterat och det är därför intressant att betrakta det tal som Lecomte du Noüy räknade ut för ett halvsekel sedan där sannolikheten för att ett två tusen atomer stort protein skulle slumpvis bildas var ett på tio upphöjt till 321. Denna sannolikhet är absurt låg.

Vidare fås ett tentativt gudsbevis från ett annat stort tal som Dr. Gingerich poängterar. Det är tydligen så att felmarginalen på beräkningen av the Big Bang, dvs på balansen mellan expansionen och gravitationen, är en på tio upphöjt till femtionio.

Sannolikheten för att Universum inte skulle ha fallit tillbaka på sig självt innan elementen bildats eller att gravitationen skulle ha försvunnit så snabbt att galaxer ej formats är alltså väldigt liten.

Att Universum verkar vara "tuned in" på detta vis brukar kallas för den antropiska principen. Som Francis Collins påpekar i sin bok The Language of God så är detta tentativa gudsbevis aningen cirkulärt eftersom vi inte skulle kunna kommentera affären om vi inte funnits till men det är ändå i mina ögon påtagligt underligt att vår planet bildades överhuvud taget såvida Gud inte existerar.

Som jag skrivit tidigare ligger dessa sannolikheter bakom mitt argument med tre olika existenser skapade av Gud. Universum, Den Första Cellen och Vårt Mentala Liv. Somlliga anser att dessa existenser inte går att reducera på varandra. Med andra ord skulle inte biologin kunna beskrivas med fysikaliska termer.

Vad sannolikheterna beträffar så är 10^59 "child's play" jämfört med 10^80.

The Language of God

Har just läst boken The Language of God av Francis S. Collins som kom ut 2006. Dr. Collins gjorde karriär först som kemist, PhD, men sadlade sedan om till läkare med medicinsk genetik som specialitet. Han var med i konstellationen som tog fram genen för cystisk fibros, CFTR, och ärvde sedan chefskapet för The Human Genome Project, 1993, efter James Watson.

Först skulle jag vilja referera till en artikel i dn.se från 21 mars 2007 av Dr. Jörgen Sjöström där en diskussion av boken återfinns tillsammans med en del andra relevanta kommentarer. Ett citat ur artikeln är belysande:

"Religiösa forskare hamnar ofta i en delikat situation eftersom deras tro av de flesta kolleger och chefer ses som ren vidskepelse. De känner sig heller sällan hemma hos bokstavstroende religiösa samfund, som förkastar väletablerade vetenskapliga teoribyggen som att kosmos bildats för många miljarder år sedan genom Big Bang och att allt liv styrs av evolutionsteorins lagar. Man har därför valt att ligga lågt."

Det jag vill föra fram ur boken är till vem den riktar sig. Naturligtvis är den av intresse som motvikt till Richard Dawkins skriverier men det är också intressant att Collins talar till de så kallade YECs, Young Earth Creationists. En vädjan att acceptera vetenskapens rön. Orsaken till detta är det följande.

2004 var 45% av amerikanerna YECs dvs de tror att Gud skapade människan i sitt nuvarande format för mindre än 10000 år sedan. Det tror på mikroevolution men ej på makroevolution. 38% tror att Gud skapade människan från mindre avancerade livsformer under miljoner år. 13% tror att människan skapades från mindre avancerade livsformer under miljoner år utan Guds inblandning. Detta förhållande har varit konstant under de senaste 20 åren.

Initialt vill jag sedan göra en lång historia kort genom att redogöra för Collins förslag till harmonisk lösning på problemet tro och vetenskap. Ett slags recept på hur man kan tänka som religiös forskare. Collins kallar det "Theistic evolution" (min översättning):

1. Universum bildades ur ingenting för c:a 14 miljarder år sedan.

2. Trots mycket liten sannolikhet tycks egenskaperna av Universum varit inställda för liv.

3. Mekanismen för livets uppkomst är ej känd, men när det väl bildats åstadkom evolutionen med den naturliga selektionen utvecklingen av den biologiska mångfalden över lång tid.

4. När väl evolutionen kommit igång krävdes ingen övernaturlig intervention.

5. Människorna är en del av evolutionen och delar en anfader med de stora aporna.

6. Människan är också unik på ett sätt som evolutionen ej förklarar vilket pekar på vår spirituella natur. Detta inkluderar existensen av en Moral Lag (kunskapen om rätt och fel) och sökandet efter Gud som karakteriserar alla mänskliga kulturer genom tiderna.

Collins anser att detta synsätt ger skydd mot att i framtiden behöva dra tillbaka yttranden av så kallat "God-of-the-gap" slag. Detta är när man enligt ovan t.ex. skulle säga att Gud skapade livet på Jorden. Collins Gud är utanför det materialistiska systemet. Kommentarer följer.

Grad av weirdness

Livet skapas på en biologisk yta i cellen. Är denna yta strukturellt fraktal som kärlträdets eller luftvägarna?

Det kan vara så att denna yta är mindre "weird", mer förfinad, i mammala celler än den var för 3 miljarder år sedan.

Kan detta vara orsaken till att de mentala processerna startade i den nuvarande vävnaden?

Med andra ord, kan denna biologiska livsyta på något sett vara relaterad med det mentala livet?

Deuterium och liv

Det slog mig att jag hade arbetat med studier som gav lite information i riktningen hur mammala celler tål en deuterium miljö i försök där produktionen av isotopinnehållande monoklonala antikroppar för NMR experiment studerades.

Deuterium, eller tungt väte, är en väteatom med en neutron och en proton till skillnad från vanligt väte som bara har en proton.

Deuterium (D) beter sig kemiskt likt väte, men ej identiskt, vilket försök där en muscellinje odlas i olika proportioner av tungt vatten, D20, visar. Det visade sig att de cellinjer jag studerade bara tålde odlingsmedium upp emot 50% D20 i H20.

Livet slocknar alltså så sakta med denna förändring i molekylära interaktioner. Denna "weirdification" av livet. Funktionen av de molekylära vävnaderna förändras.

Det finns dock blågröna alger (lever med fotosyntes) som växer i kyltankarna på kärnkraftverk som tål högre procenttal D20. Använde mig av hydrolysat från dylika som källa till deuterarade aminosyror för andra experiment.

Man kan kanske hävda att den mammala cellen lever ett mindre "weird" liv än de fylogenetiskt äldre blågröna algerna.

Solnedgång

Idag var det vackert väder igen. Utsikten är som vackrast när det skymmer.

Molekylära vävnader kan kanske sägas representera ordningen som definierar livet. Detta skulle implicera molekylära interaktioner som nödvändiga för liv. En viss typ och en viss mängd ger liv. En dylik definition skulle kanske kunna inkorporera även "weird life".

Artificiellt Liv

Skapelsen kan förväntas ha ägt rum i tre diskreta steg. 1) The Big Bang skapar materian; 2) Den första cellen bildas; och 3) Ande-nätet bildas, dvs vårt tänkande etc begynner. På samma sätt som man kan diskutera Artificiell Intelligens och det fungerande tänkandet kan man tala om Artificiellt liv och minimalt liv.

Minimalt liv verkar kunna definieras som en samling av essentiella gener i bakteriella system där antalet gener är så litet som c:a 300. Sådana celler kan leva och fortplanta sig under normala odlingsbetingelser i laboratoriet.

När det mista antalet gener fastställts vill man försöka se om de går att härleda dem till de fylogenetiskt äldsta generna så att man kan postulera att det rör sig om ursprungsgener. Orsaken är att man vill postulera den potentiella förekomsten av en organism med ett RNA-genom och i så fall är det ju gott om RNA generna definierar samma protein/RNA som DNA generna i det minimala genomet.

Sedan upptäckten av så kallade ribozym, RNA bitar som verkar katalytiskt på RNA, på 1980talet har entusiasmen varit stor för att evolutionen startat i en RNA-värld. Problemet med denna hypotes är att större RNA är synnerligen labila och det är svårt att tänka sig att de uppstått i en icke-cellulär miljö.

Artificiellt liv däremot, kan definieras som själv-replikerande system på nano-nivån, dvs tusen ggr så små som en bakterie. Dansken Steen Rasmussen arbetar med dylika system i Los Alamos USA. Sådana system, om de kommer att fungera, har inga molekyler som liknar de som finns i de minimala livet.

Detta är viktigt att inse eftersom "the explanatory gap" forfarande finns kvar, dvs det saknas en förklaring till hur alla dessa stora fina biologiska molekyler har skapats.

Theistic evolution

Dr Francis Collins, chefen för det humana genom-projektet i USA, det federala projekt som sekvensade den genetiska koden, har skrivit en bok som heter: The Language of God: A Scientist Presents Evidence for Belief, Free Press, Simon & Schuster.

Dr Collins är både en vetenskapsman och kristen. Han tror Jesus var Guds son och ber regelbundet. Gud tror han är av en typ som inte interfererar i händelseförloppen.

Jag har inte läst boken själv men reviewern i The Economist, 2 juni 2007, sidan 79, säger att han skriver bra om hur hans tro och känsla av förundran växte allt eftersom resultaten kom fram.

Dr Collins menar att kunskap om hur livet uppstod saknas men evolutionen rullade på utan gudomlig interferens när den väl kommit igång. Han kallar sin kreativism "theistic evolution".

För närvarande verkar det som om den katolska kyrkan, till exempel, är splittrad mellan Intelligent Design och Theistic Evolution. Kanske med tyngden på design av något slag.

Det cellulära livet jämfört med materien

Jag drog slutsatsen att det finns tre existenser. Det mentala livet, det cellulära livet och materien. Kan man dra någon användbar slutsats från en jämförelse av cellen och materien på skillnaden på det mentala livet och det cellulära livet? Med andra ord, verkar det vara något system i bildandet av nya existenser?

Det enklaste man kan säga om skillnaden är att cellen representerar en högre form av ordning än materien. Eftersom tingen oordnas spontant, kräver cellen ett lokalt uppehållande av ordning. Det är som med spinnande trissa. Den faller efter ett tag om man inte tillför energi. Den kräver dessutom information för att gå igång. Man måste snurra till den på ett speciellt sätt.

En fördel med denna approach är att det finns mer data om skillnaden mellan cell och materia än det finns om skillnaden mellan cellen och det mentala. En lärobok i essentiell cellbiologi säger idag att alla celler ser ungefär likadana ut inuti. De har samma funktion.

Denna funktion, det metaboliska livet innebär: 1) hög organisation; 2) uppehållande av en konstant miljö; 3) förmågan att reproducera sig; 4) ta upp energi och omvandla den; och 5) svara på stimuli och adaptera sig.

Läroboken säger vidare att vi härstammar, via evolutionen, från en ursprunglig cell. Den lär ha dykt upp för c:a 3.5 till 3.8 miljarder år sedan. Det krävdes alltså en massa information för att denna cell skulle komma igång.

En annan skillnad mellan cell och materia är att inte alla grundämnen används för att driva det metaboliska livet. Bara c:a 20% av grundämnena krävs. Kol, väte, syre, kväve, natrium, kalium, klorid, kalcium, svavel och fosfor är de i särklass vanligaste.

Två dataset hålls fram som viktiga för att den första cellen skall bildas. Ett experiment av Miller och Urey, 1953 där de visar att enkla organiska molekyler kan bildas i en flaska medelst elekriska urladdningar. Och förekomsten av så kallade ribozymer från 1980talet. Ribozymer är RNA med katalytisk effekt på RNA. Detta innebär att informationen inte behöver flöda från DNA till RNA till protein, som det vanligen sker i en cell, utan att proteinet kan bildas direkt från RNA.

(Ett förslag om hur den första cellen kom till har publicerats av Carl Woese. Artikeln 'On the evolution of cells' står att läsa i PNAS (2002) 99, 8742-8747. Dr Woese har dock kommunicerat artikeln själv. Den är alltså ej kritiserad av andra innan publiceringen. Som medlem i the National Academy of Sciences in the USA har han rätt att göra detta en gång per år. Själv tror jag inte att det fungerar som Dr Woese vill göra gällande, utan att informationen som krävs i stället kom från Gud.)

Punkt 4) är den centrala i det metaboliska livet. Socker tas upp och omvandlas till molekylen ATP som sedan kan användas till alla möjliga energikrävande operationer som till exempel celldelningen.

Läroboken i cellbiologi ger ett intryck av att cellen är en liten maskin. En icke mekanisk maskin som på förklaringsnivån och molekylmodellerna börjar likna en mekanisk maskin. Det talas dock inte om en ande i denna maskin. Andebegreppet hör till den multicellulära kroppen.

Givet alla molekyler som ingår i en cell skulle man alltså också behöva placera dem i rummet för att de skulle kunna börja fungera. Denna information plus en funktionell knuff är nödvändig för funktion.

Eftersom de förekommer kemiska reaktioner i materievärlden så behövs det alltså en del speciella reaktioner i en speciell miljö mellan livets grundämnen för cellulär funktion. Kan det mentala livet då representeras av en del speciella operationer av neuron i en speciell miljö involverande vissa celler?

Detta låter inte alltför långsökt. Man frågar sig då vad den speciella miljön innebär? Detta verkar vara den okända faktorn. Anden i maskinen? Den bör i så fall vara av en högre organisationsgrad. En finare struktur? Subatomära dimensioner?

Kreationismen?

Det är en väldigt massa människor som tror att Gud skapade världen. Detta diskuterades igår på bloggen Under lagerbladet. Halva befolkningen i USA tror tydligen att det skett enligt vad som står i bibelns 1a mosebok.

Det skulle vara intressant med tillförlitliga data på vad folk tycker i denna fråga men det är besvärligt på grund av splittringen i olika faktioner. Eugenie C. Scott bidrog 1997 i Annu. Rev. Anthropol., 26, 263-89, med en lista av olika ståndpunkter:

Flat Earth Creationism
Geocentrism
Young Earth Creationism
Day-Age Creationism
Progressive Creationism
Intelligent Design
Theistic Evolutionism
Materialist Evolutionism

De första två talar väl för sig själva. Ganska extrema ståndpunkter. Den tredje hävdar att skapelsen ägde rum för 5000-6000 år sedan. De flesta kreationister befinner sig i Progressiv Kreationism. Successiva skapelser introducerar olika arter på vår jord. Man tror ej generellt att vi härstammar från den första cellen.

Intelligent Design är en kreationism då man tror att vissa väldigt komplicerade formationer är skapade. Till skillnad från den Progressiva Kreationismen diskuteras den ofta av vetenskapsmän. Medlemmarna i de katolska och de flesta protestantiska kyrkorna sägs vara Teistiska Evolutionister. Där finns till exempel 1.1 miljarder katoliker just nu. Gud skapade firmamentet och sedan höll han ett öga på utvecklingen.

Ateisterna är Materialistiska Evolutionister.

Det är med andra ord ganska stor skillnad på kreationister. Jag förstår dock de flesta kreationisterna. De har förmodligen inte så mycket detaljkunskaper i vetenskap och är sedan del av en församling där alla andra tror på detta vis. Varför skulle de avvika?

Som ateist kan man förstås vara sur på att folk tror på en skapelse, för den går inte att förklara vetenskapligt, men det är kanske mer intressant att fråga sig varför vetenskapen inte är tillräckligt vass för att övertyga alla om dess förträfflighet och på detta vis reducera behovet av tron. En ledtråd är väl då kanske att det finns många religösa vetenskapsmän. Det räcker inte med att vara en hängiven forskare och att ha en gedigen utbildning för att 'bli av med' tron. Orsaken är förmodligen att tron som sådan är en medfödd egenskap. Skulle den inte vara det är det förmodligen ännu mer intressant.

Den största gruppen är troligtvis de teistiska evolutionisterna. En blandning av vetenskapsmän och präster. Enligt Svenska Kyrkans hemsida svarar vetenskapsmännen på frågan hur kom skapelsen till medan prästerna försöker svara på varför skapelsen ägde rum.

Själv är jag väldigt intresserad i varför ande-nätet, och därmed människan, kom till. Det gör mig till präst... Hur det kom till löstes av skapelsen men det går ju att fundera på hur Gud bar sig åt.

Det är förstås lika intressant att fråga sig varför den första cellen blev skapad. Men lite mer neutralt. En vacker design. En höjning av entropin...mera ordning. Skönhet eller entropi, det är frågan?

Den fjärde skapelsen?

Ett sätt att se på utvecklingen de sista 13.7 miljarder åren är att där funnits 3 skapelser, hittills.

Den första skapelsen var då The Big Bang. Vi tror att universum expanderar från en punkt sen Friedman/Lemaitre, den senare lustigt nog en katolsk präst, föreslagit detta på 1920talet. Förekomsten av en bakgrundstrålning av mikrovågor konfirmerar denna hypotes, något som kunde visas först på 1960talet.

Den första skapelsen medförde att det fanns grundämnen och en planet att bo på sedan 4.5 miljarder år.

Det metaboliska livet, den andra skapelsen, anses sedan ha börjat för c:a 3.5 miljarder år sedan. Det kom alltså relativt snabbt under jordens historia. Det flercelliga livet tros dock endast ha förekommit den senaste miljarden år. Jag tror att det är mera sannolikt med en skapelse av den första cellen än att den bildades på det sätt som man låter påskina på ett typiskt naturhistoriskt museum nära dig--i en tidvattensgöl i solens sken. Att barnavårdsmyndigheten inte blir inkopplad visar hur starkt evolutionsparadigmet är.

Jag har föreslagit att den tredje skapelsen rör tillkomsten av det andliga livet hos människan. Jag vet inte om jag är ensam i världen med denna idé. Troligtvis inte. Idén hänger på att där finns en signifikant skillnad mellan den mentala funktionen av människan och schimpansen. Detta är inte okontroversiellt. En del skulle hävda att det endast rör sig om en gradskillnad.

Den första myllan finns alltså ett tag. Sedan, enligt en ny princip, uppstår en ny mylla--det metaboliska livet--och sedan gror i denna det andliga livet.

Detta induktionslika resonemang leder till frågan om det andliga livet är en mylla för något fjärde? Tar man hjälp av gängse myter finns i bibeln en beskrivning av himmelriket. Kräver detta en fjärde skapelse? Man beskriver ju en slags evolution av tankeprocessen som leder till en ny verklighet. Myter, fantasi och science fiction är ju viktiga för vår möjlighet att gissa oss framåt i tiden. Himmelriket är kanske symbolen för något nytt. En vackrare funktion. Varje steg leder till en objektivt högre skönhetsgrad.

Dock vet man ju att den första myllan inte kunde föreställa sig den andra och så vidare. De kom som en överaskning på varandra med monumentala konsekvenser--en stegvis utveckling.

Jag sjunger den här sången för att jag tror det är användbart med en intermediär position i diskussionen mellan Kreationister och Evolutionister. Sen är det kanske också så att det paranormala från igår är det normala av idag.

Sammanfattningsvis

Lagom till Kristi himmelsfärdshelgen kommer så en sammanfattning av de tidigare inläggen.

Enligt ett kristet perspektiv sker hela tiden skapelser vid födseln av en ny individ. Fostrets själ bildas som en tanke av Gud. Individen är älskad och nödvändig. Allt enligt paragraf 366 i den katolska katekesen: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna".

Det är uppenbart att Gud finns på grund av närvaron av all skönhet och design i världen.

Detta är troligtvis då samma händelse som skapade den första människan en tid tillbaka i kroppen av en hominid. En kropp som kom från evolutionen från den första cellen. En miljon år sedan, kanske kortare. Det vill säga när språket, det betydligt större minnet och tankarna kom till. Det är detta som skiljer oss från djuren--ande-nätet. Informationen för dessa skulle alltså ej finnas i arvsmassan.

Jag har kallat detta för den tredje skapelsen. Den andra skapelsen är tillkomsten av den första cellen och den första skapelsen är The Big Bang.

Enligt det rent materialistiska paradigmet sker inga skapelser. Gud existerar ej. I stället sker av någon anledning, non ultra descriptus, The Big Bang, och sedan rullar det på enligt regler man kallar naturlagarna. Dessa regler är ej gudomliga även om man helgar dem.

Det bör också förtydligas att arvsmassan i detta fall måste innehålla information till att driva tankar och att minnas. Jag tillägger också att det på inga vis finns vetenskapliga förklaringar till alla steg i denna evolution.

En fråga är: vilket verkar mest meningsfullt?

Den första veckan

Har ej bloggat på svenska förut så jag tog tillfället i akt och presenterade ett koncentrat av ett arbete jag utfört på min dagbok som är skriven på franska eller vad det nu kan tänkas kallas. Jag övar mig nämligen på att skriva på franska. Det debatteras väldigt mycket nuförtiden om evolutionen och om kreationism. Vad jag har saknat i den diskussionen är en precisering av begreppet evolution. Det verkar oftast som om det används om allt som händer efter the Big Bang. Ur det materialistiska paradigmets synvinkel finns där då två forskningsområden som är mycket heta: 1) hur den första cellen kom till; och 2) hur vårt språk, tänkande och minne utvecklades. Ur mitt eget paradigms utveckling så betraktar jag snarare dessa utvecklingsteg som omöjliga att förklara. Jag ser därför det nödvändigt att betrakta dem som skapelser. Dvs jag tror sannolikheten för skapelse är större än för en 'naturlig' förklaring. Det hindrar ju inte att man kan fundera över hur det har gått till ändå. Evolutionen blir dock den tid som äger rum mellan skapelsen av den första cellen och skapelsen av människan som vi känner henne idag. Temat för dagens gudstjänst på TV var att Gud är vägen, sanningen och livet (Jn 14:6). Sökandet efter Gud går bland annat via vetenskapen. Jag betraktar skapelseberättelser som vetenskapliga hypoteser.