Den fjärde skapelsen?

Ett sätt att se på utvecklingen de sista 13.7 miljarder åren är att där funnits 3 skapelser, hittills.

Den första skapelsen var då The Big Bang. Vi tror att universum expanderar från en punkt sen Friedman/Lemaitre, den senare lustigt nog en katolsk präst, föreslagit detta på 1920talet. Förekomsten av en bakgrundstrålning av mikrovågor konfirmerar denna hypotes, något som kunde visas först på 1960talet.

Den första skapelsen medförde att det fanns grundämnen och en planet att bo på sedan 4.5 miljarder år.

Det metaboliska livet, den andra skapelsen, anses sedan ha börjat för c:a 3.5 miljarder år sedan. Det kom alltså relativt snabbt under jordens historia. Det flercelliga livet tros dock endast ha förekommit den senaste miljarden år. Jag tror att det är mera sannolikt med en skapelse av den första cellen än att den bildades på det sätt som man låter påskina på ett typiskt naturhistoriskt museum nära dig--i en tidvattensgöl i solens sken. Att barnavårdsmyndigheten inte blir inkopplad visar hur starkt evolutionsparadigmet är.

Jag har föreslagit att den tredje skapelsen rör tillkomsten av det andliga livet hos människan. Jag vet inte om jag är ensam i världen med denna idé. Troligtvis inte. Idén hänger på att där finns en signifikant skillnad mellan den mentala funktionen av människan och schimpansen. Detta är inte okontroversiellt. En del skulle hävda att det endast rör sig om en gradskillnad.

Den första myllan finns alltså ett tag. Sedan, enligt en ny princip, uppstår en ny mylla--det metaboliska livet--och sedan gror i denna det andliga livet.

Detta induktionslika resonemang leder till frågan om det andliga livet är en mylla för något fjärde? Tar man hjälp av gängse myter finns i bibeln en beskrivning av himmelriket. Kräver detta en fjärde skapelse? Man beskriver ju en slags evolution av tankeprocessen som leder till en ny verklighet. Myter, fantasi och science fiction är ju viktiga för vår möjlighet att gissa oss framåt i tiden. Himmelriket är kanske symbolen för något nytt. En vackrare funktion. Varje steg leder till en objektivt högre skönhetsgrad.

Dock vet man ju att den första myllan inte kunde föreställa sig den andra och så vidare. De kom som en överaskning på varandra med monumentala konsekvenser--en stegvis utveckling.

Jag sjunger den här sången för att jag tror det är användbart med en intermediär position i diskussionen mellan Kreationister och Evolutionister. Sen är det kanske också så att det paranormala från igår är det normala av idag.