Om det inte finns några belägg för att storleken på hjärnan ger den funktionella skillnad man observerar mellan människan och schimpansen och om det ej heller har visat sig finnas några funktionella skillnader mellan de två hjärnorna, vad tror man då? Man vet till exempel att det inte verkar röra sig om nya gener i en förklaring till varför människans hjärna verkar fungera bättre. Båda arvsmassorna är sekvensade. Man vet hur dom ser ut.
En slutsats man kan dra i detta fall är att skillnaden inte är kroppslig. Det är detta som katolikerna säger när de påstår att själen bildas av Gud och ej av föräldrarna. Vill man då inte ha en andlig förklaring tvingas man att postulera en hittills okänd funktion som på något sätt är associerad med kroppen och som inte syns för ögat.
Det finns några belägg för en dylik funktion. Människans hjärna är tre gånger större än schimpansens. Skulle minnet sitta i synapserna, kopplingarna mellan nervcellerna, vilket många hävdar, kan det mänskliga minnet bara vara tre gånger större. Det är betydligt större än så.
Det går att operera bort halva hjärnan på olika ställen på råttor utan att deras minne för att hitta mat i en labyrint försvinner. Minnet verkar alltså ej vara lokaliserat i hjärnvävnaden även om vävnaden behövs för att skapa minnen och för att komma ihåg någonting.
En del skulle hävda att tankefunktionerna inte åldras på samma sätt som kroppen vilket skulle kunna betyda att det är lokaliserade utanför cellerna, som ju åldras. Åtminstone tyckte Evert Taube detta uttryckt i Calle Schewens vals: "Jag är som en pojke fast farfar jag är".
I paneldebatt på Matdagen 2024
11 timmar sedan
5 kommentarer:
Intressant tankexperiment, dock har du begått några fundamentala misstag.
För det första är det nog ingen som skulle påstå att det är potentielt omöjligt att förklara skillnaden mellan en människas och en chimpans intelligens i fysika termer. Vi kan bara inte göra det ännu.
När du pratar om minnet säger du att en människa bara kan ha tre gånger bättre minne för att hjärnan bara är tre gånger så stor. Dock har genomsnittsneuronen ungefär 1000 synapser, altså kan en människa (enligt ditt sätt att tänka) ha 3000 ggr bättre minne. Dock är minne mycket mera komplex än så.
Det är inte heller sant att minnet inte sitter på något särskilt ställe i hjärnan, jag borde veta eftersom jag forskar på det. De flesta deklarativa minnen sitter utspridda i hjärnbarken, medan klassikt betingade minnen finns i cerebellum (om man tar bort den går det varken att få nya såna minnen, eller uttrycka tidigare minnen).
Det är också fel att påstå att det inte verkar röra sig om några nya gener. Man vet inte vad alla gener gör ännu, så det är förtidigt att uttrycka sig helt enkelt. Det finns skillnader i våra genom, 99% om man räknar baser, mycket mer om man kollar på vilka proteiner vi skapar.
Jag tror att skillnaderna mellan oss och chimpanser ligger i generna, och att de skillnaderna kommer till uttryck i nervsystemet.
Anders!
Det var bra att du ändrade dig och erkände att några skillnader mellan människans och schimpansens hjärnfunktion ej ännu finns visade. Där var nog en del bedrövelse när man ej fann några genskillnader. Du kanske får rätt. Vi får se.
Jag förstår tyvärr inte ditt resonemang med synapserna. Kan du göra detta på ett alternativt sätt?
Hur vet du att deklarativa minnen är utspridda i hjärnbarken. Har du några referenser i PNAS, Nature eller Science för detta påstående?
Jan
Här är en review som diskuterar aktuell kunskap om var minnen är lokaliserade:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov.ludwig.lub.lu.se/entrez/query.fcgi?db=pubmed&cmd=Retrieve&dopt=AbstractPlus&list_uids=11252767&query_hl=1&itool=pubmed_DocSum
Jag har aldrig påstått att det inte finns skillnader mellan människans och chimpansens genom, tvärtom vet jag att det finns. Till exempel finns det en gen som är involverat i språkbruk som är mycket konserverad i hela djurriket men där människor skiljer sig:
http://www.evolutionpages.com/FOXP2_language.htm
Du har tidigare påstått att man inte har hittat några gener som är involverade i språkbruk, men det stämmer helt enkelt inte...
Mitt resonmang angående synapserna är enkelt. Tre gånger fler neuroner betyder inte tre gånger fler synapser utan snarare tretusen gånger mer synapser. Du påstår att minnet sitter i synapserna, så då borde en människa ha 3000 ggr bättre minne, inte tre ggr.
Detta är förståss ett aldeles för enkelt sätt att se det hela och minnen kräver ofta mindre neurala nätverk (det är vad jag tror iaf). Men vad som är säkert är att man inte kan säga att tre gånger större hjärna (relativ storlek) nödvändigtvis betyder tre gånger bättre minne.
Anders!
Jag känner till FOXP2 genen och har kommenterat den tidigare. Vad jag förstått har man slutat att fascineras av densamma på grund av att den finns hos alla djur och att knock-out experiment på möss inte visade sig intressanta.
Vad minnets lokalisation beträffar så har jag förstått att detta inte formellt är känt. Inga konklusiva studier för lokalisation kan göras. Dock tror väl de flesta som du. En nobelpristagar Eccles trodde det inte. Jag såg att din grupp hade kontakter med honom på avstånd men ni delar tydligen inte hans uppfattning.
Jag förstår faktiskt inte ditt turbo resonemang. Jag resonerar bara enkelt på det viset att om minnets storlek är volymberoende så innebär en tre gånger större volym ett tre gånger större minne. Du sade tidigare att schimpanser kunde lära sig 3000 ord och inte tre hundra som jag föreslog eftersom jag hitta siffran på rätt många ställen vid det här laget. Sunt förnuft säger dock att 3000 är fel. Vi skulle nämligen kunna ha väldigt god kontakt med dessa apor om så var fallet och detta skulle vara väldigt väl känt.
Jan
Hej igen,
FOXP2 genen finns hos alla djur, men människan har en annorlunda sekvens som är unik för oss. Man har studerat två familjer vars FOXP2 gen hade muterats, och i båda fallen var det associerat med talproblem.
Anående minnets lokalisation så föreslår jag att du går och tittar i vilken som helst neuroscience textbok. Jag kan inte säga vad alla i min forskargrupp tror men det skulle förvåna mig mycket om de hade en annan åsikt.
Lashleys experiment där han tog bort bitar av hjärnan i taget hade det problemet att han testade motoriska former av minnen, minnen som ofta sitter i lillhjärnan, hjärnstammen, och även ryggraden. Pratar man om deklarativa minnen så finns de i cortex. Hippocampus hjälper till med inlärningen.
Angående apors språkförmåga tror jag att våra olika siffror beror på att den ena är hur många apan förstår och den andra hur många den använder. Kanzi, en känd bonono apa kan förstå cirka 3000 ord men använder bara cirka 300. På samma sätt så kan en människa förstå ungefär 25.000 ord men använder endast cirka 4000.
Skicka en kommentar