Språkets unika humana aspekt är en synnerligen pinsam affär för personer som hävdar att evolutionen är allt som hände efter the Big Bang. Man vill väldigt gärna visa att schimpansen befinner sig på en intermediär position mellan människan och tidigare djur.
Det har gått femtio år sedan den inflytelserika teorin om språkets "djupa strukturer" lades fram av Noam Chomsky. Dr. Chomsky menade att under de olika mänskliga språken finns där en 'mentalese' som är samma hos alla människor. En universell grammatik.
Trots alla framsteg inom genetiken har man inte lyckats finna några gener som styr grammatiken. För några år sedan var där i media en debatt om en språkrelaterad gen FOXP2 som ansågs vara den felande länken i evolutionsteorin om människan. Men denna forskning blev en besvikelse. Det var tillbaka till "square one".
I The Economist, sidan 81, 5 maj 2007 finns en artikel kallad "Gestures of Intent" som belyser problemet: evolutionen av språket. Man argumenterar för att gestikulerandet förkom det talade språket. Schimpanser har normalt ett 30tal gester.
Nu vet man dock att mänskliga teckenspråk är uppbyggda på samma sätt som de talade språken. Så evolutionen av språket som ämne gäller fortfarande ej eftersom man fortfarande inte har löst själva språkmekanismen.
Människor gestikulerar faktiskt fortfarande och troligtvis på ett mycket liknande sätt. Evolutionen av gestikulerandet går därför bra att studera men ej evolutionen av språket. Schimpanser talar inte. Det har femtio år av mycket entusiastiska studier på apor visat. Men det är fortfarande en vetenskaplig trosfråga eftersom evolutionsparadigmet är så starkt. Se diskussionen till Anders Rasmussen inlägg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar