Personlig integritet?

Johan Norberg skriver en underhållande artikel i Expressen på kultursidorna kallad "Bakom Masken". Följande citat frestade mig till att göra ett tankeexperiment:

"Inte ett enda av de argument som ministrarna har framfört för FRA-lagen den sista tiden utesluter en fortsättning där den personliga integriteten monteras ned fullständigt."

Nu är det ju så att ett lands underrättelsetjänst och säkerhetspolis sysslar med nya, hemliga tekniker. Allmänheten är helt enkelt inte informerad och kommer aldrig att vara informerad.

Vad händer då när man bland de hemliga teknologierna finner en som kan analysera tänkandet hos en person. Detta skulle kunna vara den fortsättning som Norberg talar om. Den personliga integriteten försvinner totalt. Precis som när radion kom kunde vissa sända meddelanden något som sedan expanderade till allmänheten.

Det blir bara en ny teknologi som förflyttar mänskligheten till en ny position. Din värste fiende kan avlyssna din dator. Varför skulle inte myndigheterna kunna göra det samma? När din värste fiende kan analysera ditt tänkande är det ju bara bra om myndigheterna kan göra detsamma...såvida du inte är en brottsling.

Det mest intressanta är kanske att fråga sig om man är mindre fri när allmänheten kan läsa ens tankar. Det skulle nog bli ganska besvärligt att tänka ett tag...innan man blivit van. Sedan tänker man nog som vanligt. En del kanske undviker allt för många stygga tankar i fortsättningen men frågan är hur mycket denna utveckling egentligen skulle komma att förändra mänsklighetens tänkande.

Intressant nog skulle den hemliga instans som kunnat läsa tankar testa folk med avseende på hur mycket de ljuger. Om de tänker goda tankar eller är allmänt besvärliga. Det kommer dock bara att gå tills teknologin blev allmänt känd. Sedan hade alla samma möjligheter att förställa sig.

Hur går det då med den politiska friheten som Norberg hävdar försvinner i och med FRA-lagen, även om så vitt jag förstått det hela timat tidigare? Problemet är att bara vissa kan se vad du tänker. Så länge detta pågår är friheten inskränkt. Och man behöver inga kablar för att se vad du tänker. När den nya, hemliga teknologin blir allmänt känd försvinner problemet.

Politisk frihet försvinner inte om myndigheterna kan avlyssna din dator utan den försvinnar när din värste fiende, som vanligen verkligen inte är staten, kan läsa dina emejl. Din värste fiende har dock kunnat läsa dina emejl före diskussionen om FRA-lagen.

Icke-anarkistiska personer som vill bilda ett nytt parti i Sverige kan göra detta. Med eller utan FRA-lagen. Problemet med att starta ett nytt parti är att det är väldigt svårt att mönstra den kompetens som skulle regera bättre än nuvarande regeringsdugliga partier.

När börjar vårt mänskliga liv?

Fick anledning att aktualisera en artikel jag skrev i september 2005 som föreslår att livet som sådan börjar en till två månader efter födseln då ett barn normalt börjar le mot sin förälder.

Artikeln var tänkt som ett tankeexperiment där jag använde mig av uttalanden i Bibeln för att stödja hypotesen.

För mig mer detaljerad information om nervsystemets uppkomst gör att en kommentar är intressant.

Nervcellernas existens, utan att de för den skull är uppkopplade optimalt, tillkommer från 7e till 17e veckan i embryonalstadiet. Sedan sker en stor utveckling postnatalt under det första året. Antalet synapser ökar t.ex. c:a fem gånger.

Följaktligen kan man hävda vetenskapligt att det är osannolikt med ett tänkande innan vecka 18 som är gränsen för abort i Sverige. Det är än mer osannolikt med ett liv innan vecka 12 som är en vanlig abortgräns nere i Europa.

Vid tolv veckors gestation är inte ens alla nervceller anlagda utan axoner och dendriter. De senare kommer till efterhand. Ett medvetande är också osannolikt.

Kanske är det första leendet hos barnet, som Bibeln antyder, inte en så oäven definition på livets begynnelse?

Andrew Newbergs teori om andligheten

Efter att ha blivit informerad av Dagen.se om Dr. Andrew Newberg och hans forskning på University of Pennsylvania i Philadelphia kring tillståndet Absolute Unitary Being (AUB) skrev jag en kort introduktion till ett senare inlägg som nu summerar hans bok Why God won't go away, 2002.

Dr. Newbergs allmänna inställning till sin forskning kan exemplifieras med följande citat:

"vetenskap och religion behöver inte vara inkompatibla"

"vi hoppas att vårt arbete kan avancera utrönandet av interfacet mellan vetenskap och religion på ett sätt som gör att perspektiven snarare kan potentiera än förminska varandra"

Ytterligare ett citat redogör för Newbergs teori:

"Verkligheten av AUB är inte ett konlusivt bevis för Guds existens, men det stöder tesen att människans existens står över den nakna materialistiska existensen. Vårt medvetande dras av intuitionen av denna djupare verklighet, denna yttersta känsla av enhet, där lidandet försvinner och allt trånande är stillat. Så länge våra hjärnor är konstruerade som de är, så länge vårt medvetande kan känna denna djupare verklighet, så kommer spiritualiteten att forma den mänskliga erfarenheten, och Gud, hur än vi definierar detta majestätiska och mysteriösa koncept, kommer inte att försvinna."

Newberg intresserar sig för likheten mellan det subjektiva och det objektiva och hävdar till och med att tillståndet Absolute Unitary Being kan var verkligare än det vi ser med våra ögon.

Han har visat att i religioner med mystiska inslag så är tillståndet AUB lika, som det kan analyseras med SPECT, en non-invasiv genomlysningsteknik som mäter lokalt blodföde. Hjärnan på en buddhistisk munk ser t.ex. likadan ut som en franciskaner nunna.

Blodfödes mätningen får dock betraktas som ganska grov eftersom personer som analyserats uppger olika tankar vid analystillfället. Det rör sig alltså om ett neurologiskt grovtillstånd, eller hjärninställning, som induceras av en meditation där olika innehåll förekommer för olika individer. Detta innehåll kan ej ännu analyseras men betraktas som synnerligen variabelt. Det finns med andra ord många vägar att färdas till AUB.

Dalai lama säger t.ex:

"Därför skulle det inte var underligt att det finns många olika religiösa traditioner med olika sätt att tänka och med olika beteende. Och denna variabilitet är ett sätt att få alla nöjda. Om vi bara har bröd, medför detta att risätarna inte får något att äta. Med en massa olika födor, kan vi tillfredställa allas olika smaker och behov. Och folk äter ris för att det växer bäst där de bor, inte för att det är bättre eller sämre än bröd."

Newberg har en teori för hur denna realisation av det spirituella går till neurologiskt. Den del av hjärnbarken som detekteras vara involverad i AUB har som uppgift att organisera oss i rummet. Vad man ser är att meditationen ger en deafferentisering, dvs en blockad av inkommande känselinformation till detta område. Newberg tror därför att detta hjälper till att öka vår upplevelse av vad den främre delen av hjärnbarken ser som reellt. En transfer från det objektiva till det subjektiva.

Ett avslutande citat:

"In the same sense, neurology can reconcile the rift between science and religion, by showing them to be powerful but incomplete pathways to the same utlimate reality".

Tala är att minnas en smula

Man kallar det lexikonet. Orden i minnet som används när vi talar. Där lär finnas c:a 60000 hos en vuxen. Enligt Foundations of Language av Ray Jackendoff från 2002 så borde produktionen av språket vara en speciell typ av minnesåtergivning. Man frestas att tänka sig processen som en Googling.

Några spekulationer är kanske på sin plats.

En färdig mening i arbetsminnet kan ju komma från två olika håll. Från en vilja att säga eller tänka något eller genom acusticusnerven i örat.

Nuförtiden kan man med en dator producera text på en skärm från stimulansen i acusticusnerven men hur beter sig hjärnan när motsvarande sker via arbetsminnet.

f-Mind, eller frekvenssoppan med eventuell påbyggnad, som tar emot acusticusnervens information kan kanske köras baklänges och framlänges eller producerar "Googlingen" samma kod som kommer via acusticusnerven? Det sistnämnda är kanske inte så sannolikt eftersom ljudvågor förmodligen har lite gemensamt med minnesåtergivning.

Koden från örat kanske representerar formatet som dirigerar minnesåtergivningen? Den kanske fungerar som en "beställning"? Samma beställning som intentionen att säga något utövar?

En beställning för något kanske kommer från tankarna men detta stämmer inte med tankarnas och språkets självständighet. Det är lätt att tänka sig en beställning från hörselnerven men varifrån kommer beställningen när man vill säga något? Det är inte speciellt hjälpsamt att tänka sig talet orsakat av en intention att tala.

Lokalisationen på två olika platser i hjärnan för tal och förståelse möjliggör två skilda processer.

Hoppas det klarnar längre fram i boken.

Språkets mentala representation

Har börjat penetrera en bok av Ray Jackendorff, Professor of Philosophy på Tufts University som ligger i en förort till Boston. Den heter Foundations of Language och kom ut 2002.

I andra kapitlet, som heter Language as a Mental Phenomenon, diskuterar författaren hur de språkliga strukturerna kan tänkas representera vad som pågår i tankarna när man talar eller lyssnar.

I det av mig tidigare diskuterade arbetet Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 i Science använder sig författarna av konstruktionen Mind/Brain (från Chomsky). Enligt Jackendoff så betyder detta att det inte materialistiskt anses bara var hjärnan som är involverad utan att man avser tala om den funktionella hjärnan eller f-Mind, som Jackendoff vill kalla den.

Detta f-Mind har varit en av anledningarna till att Chomskyklanen varit emot studier av språkets evolution. Man har t.o.m. talat om en fysikalisk princip som förklaring.

Den av många använda analogin med en dator för hjärnans funktion haltar på grund av att programmeringen saknas eftersom allt inte kan förklaras med genetik utan också med inlärning. Hjärnvävnaden skulle där vara hårdvaran och funktionen programvaran. Jag har diskuterat frågan tidigare medelst en biologisk robot.

f-Mind har dock inte en "executive central processor":

"Rather, it comprises a large number of specialized systems that interacts in parallel to build up our understanding of the world and to control our goals and actions in the world."

Jag förslog tidigare att man i stället skulle kalla det aktiva för en frekvenssoppa.

Den funktionella organisation man dragit slutsatsen finns i hur syntaxen formar meningarna måste enligt Jackendoff förklaras med att den härbärgerar i f-Mind. Den har ingen plats i en hjärna bestående av endast neuron. Man anser att det måste finnas något som vidmakthåller dessa strukturer. Naivt utttryckt som t.ex övertoner till frekvenser.

Själv har jag spekulerat i hur denna organisation är beskaffad i vad jag kallat bionätet och andenätet.

Serotoninreceptorer och andlighet

För fem år sedan fann professorn i psykiatri Lars Farde och hans doktorand Jacqueline Borg att antalet serotonin receptorer i hjärnan korrelerade med andlighet. Mindre intresse ju fler receptorer.

De har nu gjort en studie på betydligt fler individer som diskuteras i en artikel i SvD.se.

Lars Farde är själv religiös medan Jacqueline Borg inte är det.

NCBI-PubMed har ett abstract på originalartikeln. Där finns en gratis fulltext version av artikeln samt en publicerad kommentar för ytterligare belysning.

Det dök upp en relaterad artikel i Dagen.se. Dr. Andrew Newberg, en neuroteolog vid University of Pennsylvania, intervjuas om andlighet och om gudsbegreppet med meningen att ekumenik är viktigt och att människan är på väg åt samma håll.

I en artikel i SvD.se kommenterar Ulf Jonsson en avhandling, Sacred or Neural, av religionsfilosofen Anne Runehov från 10 december 2004 där Newburg data diskuteras. Teologie Doktor Anne Runehov har en hemsida.

Ett intressant teoretiskt problem och ett viktigt praktiskt beslut

När börjar det mänskliga livet eller när får fostret ett människovärde? En artikel i SvD.se, Människovärde först vid födseln, författad av barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz på Astrid Lindgrens barnsjukhus diskuterar frågan.

Dr. Lagercrantz påpekar att det är troligt att själva födseln, med alla dess omställningar, är den tidpunkt då fostrets "själ" eller medvetande bildas. Han anför argumentet att fostret i livmodern är sövt av substanser från placentan eller moderkakan. Underförstått är då kanske att ett något sederat medvetande ändå existerar före den magiska 23 veckorsgränsen.

Det vore ju intressant om det var möjligt att studera medvetandet hos foster samtidigt med moderns medvetande?

Han framhåller vidare att nervbanorna från sinnesorganen kopplas till hjärnbarken vid pass 25 veckor och att detta är nödvändigt för att medvetandet skall fungera.

En rapport från Storbritannien rörande kriterier för neonatalvård, som refereras i artikeln, hävdar att tidpunkten för födseln sammanfaller med en signifikant viabilitets höjning, generellt sett.

Det ovan nämnda får förmodligen påven i Rom samt hans 1 miljard troende att våndas. Enligt den katolska kyrkan tillkommer själen vid fusionen mellan spermie och ägg. Vidare anser man att själen kommer från Gud och inte från föräldrarna. Nu skall man tvingas acceptera en variabel tid, födseln, efter 23 veckor som livets begynnelse.

Påven våndas med all rätt. Den dogm som kräver att spermie möter ägg har ju sedan fåret Dolly 1996 visats vara fel. Kloningen passerar ju detta katolska hinder. Man kanske inte skall säga något innan en människa blivit klonad, officiellt? Människan kanske har en själ som däggdjuren saknar?

Vetenskapliga data talar dock defintivt för att nervsystemet skall ha nått en viss mognad för att medvetandet eller själen, för dem som tror på en sådan, skall kunna existera.

Mentalese--Det Mentala Språket

Steven Pinkers bok The Language Instinct har ett kapitel, How Language Works, där författaren i korta ordalag beskriver Chomskys teori om hur språket fungerar. Jag skall försöka göra en kort version av Pinkers kapitel. Det får göras med förlov sagt.

Barn lär sig mirakulöst språket och det är lättast att få folk att tro att detta beror på ett program iscensatt av genexpression även om detta inte är bevisat. Detta skulle i så fall betyda att evolutionen selekterat fram dessa gener de senaste 4-6m åren.

Programmet verkar ha med ordens inbördes ordning att göra. En schimpans använder sig inte av ordning mellan symboler den tar fram. Ordningen är heller inte viktig i en pidgin.

Det är dock inte ordningen ord för ord som är viktigt utan ordningen av fraser skapade av ordklasselement. Där finns då lexikon som innehåller sådana komponenter som anses kunna permuteras av programmet.

Meningen "Colorless green ideas sleep furiously" visar att en grammatisk mening inte behöver vara meningsfull och att sannolikhetsbedömningar av ordrelationer inte är viktiga. "Colorless green ideas" är en substantivfras och "sleep furiously" är en verbfras.

En mening kan uppdelas i "huvud", "rollspelare", "modifierare" och "specifier". Huvudet är t.ex 'räven' i 'räven har sockor'. Rollspelare är t.ex. 'guvernören' i 'guvernören av California'. En modifierare är t.ex. 'från Illinois' i 'guvernören av California från Illinois'. Specifier är subjektets speciella plats i frasen.

Nu visar det sig att ordningen i substantivfraser och verbfraser är den samma. Substantivet och verbet, dvs huvudet, går före sin rollspelare. Modifierarna går till höger och subjektet går till vänster i frasen. Detta gäller i Engelska. I Japanska är det tvärt om. De olika språken delar upp sig i dessa två varianter.

Informationen som skiljer dem åt kallas 'parameter'. Chomskys teori kallas: The Theory of Principles and Parameters. Chomskys "djupa strukturer" är interfacet mellan de mentala lexikonen och frasstrukturen.

Genexpressionen åstadkommer således, via de nervceller som skapas, att transformationer sker mellan den Universella grammatiken, dvs frasdelarnas inbördes ordningsregler, och det talade språket, samt naturligtvis den Universella grammatiken själv.

Vad som inte framgår är om Det Mentala Språket (the mentalese) består av endast regler eller om där även finns ett lexikon. Det Mentala Språket skall heller inte förväxlas med tankarna. Språk och tankar skiljer sig troligen åt. Vän av ordning frågar sig då om tänkandet ändå inte använder sig av lexikonet? Det är kanske känt när ett barn börjar tänka?

Vad är den strukturella basen för de avancerade funktionerna i hjärnan?

Boken Cognition... har ett kapitel som handlar om nervsystemets utveckling. Två detaljer ger en intressant utblick.

Rakic (1988) lade fram en teori: Specification of cerebral cortical areas, Science, 241, 4862, 170-176, som diskuterar hur cortex hos däggdjur bildas genom att kolonner av celler växer ut från ett proliferativt cell-lager längs en fiber på radiella gliaceller. Det blir c:a 100 celler per kolonn och hela ytan på cortex består av sådana kolonner bredvid varandra.

Arterna skiljer sig nu mellan hur många kolonner som bildas, dvs hur många delningar som cellerna i det proliferativa lagret utför. Det är inte allt för svårt att tänka sig att en mutation kan förändra antalet delningar och därmed ytan på cortex, där tjockleken däremot är ganska konstant.

Den andra detaljen som är intressant är att barn som föds med missbildningar eller skador på vänstra sidans cortex över områdena som processar språket i princip är ikapp i utvecklingen vid c:a fem års ålder även om de missar de vanliga milstolparna i utvecklingen. Detta betyder att andra delar av cortex kan ta över och utföra funktionen nästan lika bra. Detta betyder ju att Brocas och Wernickes ytor inte har genetiskt determinerade celler för språkbruk. Ett problem för Brodmanns klassificering på histologiska kriterier.

Man skulle då kunna dra slutsatsen att en ytförstoring av cortex skulle medföra att densamma genast skulle tas i bruk av de mest initiativrika neuronen, hur de nu är uppkopplade och att drivkraften verkar komma från sinnesorganen--nervus acusticus i detta fall. Frågan är varför hjärnan har den storlek den har idag? Det finns hjärnor på bara 1000cc (1350cc är normalt) från intelligenta personer så den ungefärliga storleken verkar inte ha någon betydelse.

Vad är det då som är viktigt? Uppkopplingen? Där finns få belägg från cortex konstruktion. Kablarna till den prefrontala cortex? Hur mycket skiljer de sig från schimpansens med nästan identisk embryonal utveckling? Miljön är viktig för utvecklingen av nervsystemet med en förstoring av dendritträdet, ökning av synapstätheten och myelinisering men hur mycket skiljer den sig från schimpansens?

Ett mysterium!

Fasseparation?

Om man blandar kloroform, metanol och vatten till en homogen blandning kan man sakta tillföra droppar av vatten tills helt plötsligt två faser uppstår...Man tror att bara naturlagar är involverade i detta skeende.

Nu är frågan om vad som händer i den tidiga embryonala utvecklingen på samma sätt producerar en kropp och en själ från bara en kropp eller om själen introduceras vid fusionen av spermie och ägg. Jag har diskuterat problemet tidigare och här.

Nervsystemets bildande kanske är som att tillsätta vattendroppar--genexpressionen producerar substanser... Plötsligt tänds själen. Detta är förmodligen materialistens position. Är man ännu mer sparsmakad får man Den Biologiska Roboten--utan själ. Det är mindre sannolikt att fasseparationen sker vid befruktningen.

Här finns för mig en konflikt mellan tron och sannolikheten, mellan teologin och vetenskapen. Katolska kyrkan hävdar att själen kommer till zygoten, dvs den fuserade spermien med ägget från Gud och inte från föräldrarna. Själen har alltså inget med generna att göra.

För övrigt läser jag Steven Pinkers The Stuff of Thoughts, 2007. En lärobok mer än en roman. Spännade, Pinker påstår att verbkonstruktionerna beror på ett djupare lager av fenomen--djupa strukturer? Har dock bara kommit halvvägs. Boken lär ska vara en presentation av hur språk och tankar samverkar... eller inte.

Läckrast hittills var en teori där alla orden, precis som antikroppsproducerande B-celler, är genetiskt bestämda...Pinker gillar inte teorin i fråga och försöker argumentera ner den.

Pinker anför av en tillfällighet att NASA planerar för bemannade rymdfärder för att man inte har kunna ersätta människan med maskiner. De är inte nyfikna nog och kommunicerar inte tillräckligt bra med Jorden. Detta kan ju vara en viktig information i debatten om AI forskningen kommer att producera "mänskliga" maskiner eller inte.

The Language of God andas ekumenik

Författaren till boken The Language of God, Francis S. Collins, startade ut i livet som ateist. Vid 26 års ålder blev han troende och en av de stimulanser som åstadkom detta var CS Lewis bok Mere Christianity eller Kan man bli kristen? som den heter på svenska. Lewis blev också kristen från ateismen i vuxen ålder och tillhörde den anglikanska kyrkan.

Mere Christianity betyder egentligen 'ren kristendom'. Lewis har en ekumenisk inställning till kristendomen som kan förstås av följande kommentar i förordet:

"För det första rör de frågor som skiljer de kristna åt ofta subtil teologi eller till och med rent kyrkohistoriska förhållanden, som aldrig borde behandlas annat än av fackmän."

Lewis anser vidare att:

"Kärnan i den kristna tron är att Kristi död på något sätt återsatt oss i det rätta förhållandet till Gud och gjort det möjligt för oss att börja på nytt. De olika lärorna om hur den åstadkom detta är en annan sak."

Boken The Language of God riktar sig bland annat till de unga vetenskapligt intresserade som har funderingar om kristendomen och det religiösa. Guds Språk, dvs informationen i vårt genom, kan säkert för vissa vara en stimulans till tron i sig--som ett bevis på Guds närvaro.

Collins ger i sin bok en kortfattad redogörelse för Lewis uppbyggnad av sin tro via kunskapen om en morallag, om rätt och fel, som vi alla utsätts för--"en verklig lag som ingen av oss har stiftat men vars tryck vi trots detta känner."

Mere Christianity skrevs under Andra Världskriget och numera är det intressant att fråga sig om morallagen är skriven i genomet eller om den är "skriven i vår själ".

Lewis ser i förekomsten av morallagen resultatet av någons eller någots aktivitet och grundar sin tro på denna hypotes. Helt klart är morallagen unikt mänsklig tillsammans med sökandet efter Gud, språket och vissa andra delar av tänkandet och minnet.

Tvillingarnas själ

I sin bok The Language of God berör Francis S. Collins en fråga som var uppe tidigare och som är intressant: nämligen hur tvillingarnas och trillingarnas själ blir till.

Om det är så att livet börjar i och med konceptionen så blir själen till vid fusionen av spermien och ägget. Katolikerna anser att Gud skapar själen vid detta ögonblick.

Eftersom själen inte delar på sig enligt reglerna för biologiska celler blir det problem. Där finns ingen kunskap publicerad om själens öden och äventyr i den vetenskapliga litteraturen så den är ju ett teologiskt problem.

Åtminstone tror Dr. Collins också så (sidan 250). Det gör nog de flesta. Johan (the cosmic swede) ställde frågan om inte själen följde cellerna och vid tvåcellstadiet separerar som embryona till tvillingembryon. Den möjligheten finns naturligtvis.

Frågan är extra intressant för den representerar ett argument mot att "livet" börjar vid konceptionen. Själv tänker jag mig att det behövs ett nervsystem för att själen skall bildas.

Dr. Collins konfirmerar vad jag hade lärt att tidpunkten för bildandet av tvillingembryon är okänd. Han säger att det troligen sker vid tvåcellstadiet. Intressant att det inte är känt eftersom det kanske inte händer vid IVF behandlingarna i så fall. Där passeras ju tvåcellstadiet. Normalt sker fusionen in cognito i äggledaren bortom ögats möjlighet till observation.

Det inre ljuset?

Wilfrid Stinissen säger i sin bok Idag är Guds dag "Om du vill bli seende, så sluta värja dig mot ljuset som vill upplysa dig inifrån" (5 augusti). Temat är inte ovanligt och förekommer på andra ställen i boken.

Att följa en inre röst är kanske en sak men att omedvetet följa sitt undermedvetna är kanske något annat. De senaste årens forskning i psykologi har bringat ljus i frågan.

The New York Times har en artikel kallad Who's miniding the mind som tar upp effekterna av vårt undermedvetna på vårt beteende. Synupplevelser, hörselintryck och lukter kan selektivt aktivera mål och motiv som folk redan har.

Ett exempel är en studie där försökspersoner på väg till laboratoriet stötte emot en person med böcker, papper och pennor samt en kopp is-kaffe eller varmt kaffe. Personen med attiraljerna bad om hjälp att hålla koppen. Efteråt gjorde personen som hållit i koppen med is-kaffe en bedömning av en person som mer kylig, asocial och mer självisk än om kaffet hade varit varmt.

Frågan är om dessa influenser kommer från evolutionärt sett äldre delar av hjärnan eller om de är cortikala, dvs mer 'mänskliga'. Man kan ju undra om "ljuset" kommer från den inre, äldre delen av hjärnan eller från den senare, mänskliga delen? Evolutionism vs. kreativism.

Slutsatsen är väl ändå kanske att dylika diskussioner om inre röster, att höra röster, inre ljus och påverkan från de undermedvetna kommer att bli komplicerade som forskningen gör framsteg. Har vi verkligen kontroll över våra tankar?

En reflexion

Hittade ett intressant föredrag om hur teknikens utveckling ter sig. Det går fort. Om jag kommer ihåg rätt så skulle datorernas beräkningskapacitet nå den mänskliga hjärnans år 2020 enligt Ray Kurzweil. Bill Gates tror att Kurzweil är den personen på vår jord som bäst kan förutspå utvecklingen i Artificiell Intelligens.

Då förstår man varför forskare i Artificiell Intelligens sitter och väntar på att deras skapelser skall bli intelligenta och/eller medvetna. Computational Theory of Mind. Det skulle i så fall bli ganska snart...

Mycket intressant! Den intelligensen kommer försås i så fall att bli ganska olik vår. Det kommer inte att bli mänskligt att fela längre. Ofantliga korrekta minnen kommer att ersätta vår relativa dimsyn. Kurzweil påstod att analytisk "pattern recognition" av datorer kommer att ersätta vårt analytiska tänkande. Han såg seriös ut. De verkade som om han trodde på det själv...Finns inte sådana system redan?

Vad Kurzweil inte sa var om dessa framsteg i beräkningsstyrka kommer att ge fler positiva i Turingtestet. Om man sätter en person framför en vägg med en mikrofon och en högtalare och låter vederbörande konversera med en dator och sedan frågar personen om vederbörande tror det är en människa eller en dator så utför man Turingtestet.

Undra hur datorer kommer att reproducera vårt ologiska tänkande i så fall. Vår kreativitet...Kommer en sådan dator att be till Gud eller blir den andlig på något annat sätt? Det är bråttom, bara 13 år. Vi måste lösa problemet med vad andlighet är först så att vi kan programmera? Det blir ju en chock om datorn löser problemet först.

En annan chock blir det ju om datorerna inte är elaka/onda. Ett etiskt problem.

Kurzweil säger att hjärnan kommer att definieras med "reverse-engineering". Det lät som ett hot och det låter mekaniskt. Det mänskliga genomet definierades nyligen genom att alla basparen utröntes. Det var också mekaniskt. Finns dock inte många geniala slutsatser från detta projekt i läroböckerna. Antigen gömmer man resultaten för pöbeln eller så var det en relativ besvikelse. Det var ju så få gener.

Teknik är bra. Teknik löser många problem. Men vissa problem som de psykologiska låter sig inte reduceras till fysikens värld. Inte ännu i alla fall...

Men vad är det vi är rädda för? Descartes med sin ande i denna maskin är inte död än...Vi håller oss fast vi detta icke reducerbara psykologiska som om det vore vårt liv. Vårt mentala liv...

Katolsk-materialistisk dissonans

I ärlighetens namn fordrar paragraf 366 i katolska kyrkans katekes ytterligare en kommentar även om den stämmer i det essensiella med min hypotes.

Det etablerade vetenskapliga materialistiska paradigmet lär förmodligen att livet, dvs, både det kroppsliga och del själsliga, börjar i och med befruktelsen och att det har sitt ursprung i informationen i generna som kommer från båda föräldrarna. Själen kommer alltså helt från föräldrarna och Gud är inte inblandad. Själen har då sin plats i hjärnvävnaden och är på så sätt inte odödlig.

Dr. Rupert Sheldrake intar en intermediär postion med sin hypotes om 'morphic resonans', dvs, att information till den embryonala utvecklingen även finns i etern, inte bara i generna.

Jag frestas också att yttra mig om agapes relation till treenigheten även om jag inte på något sätt vill låta påskina att jag är en teolog. Fadern, sonen och den helige anden är ju de tre personlighets-karaktärerna som räddar kristendomens monoteistiska valör genom att vara olika uttryck av en och samma essens. Om Gud är agape finns där ju en dissonans mellan begreppet personlighet och den karaktär som agape innehar, en slags energi. Är agape själva essensen eller rör det sig om en fyrenighet?

Det kan tyckas ogudaktigt att försöka söka Gud/agape med vetenskapliga metoder men det rör sig om ett ärligt försök att utveckla 'interfacet' mellan teologin och naturvetenskapen.

Själen skapas av agape?

Idag regnar det och jag njuter av att sitta inomhus med intressanta problemställningar. Den katolska kyrkans katekes informerar i paragraf 366 att: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna". Denna dogm är för en biolog väldigt intressant därför att den säger att föräldrarnas gener inte är involverade i produktionen av fostrets själ. För det första finns där då ingen nödvändighet i att själen skulle produceras samtidigt med zygoten--den fuserade spermien och ägget--om inte ordet "omedelbart" skulle betyda detta. Det är mera rimligt att själen etablerats när det kroppsliga substratet för dess funktion, bio-nätet, är redo vid c:a 10 veckor. Det är också sannolikt att själen är icke-cellulär och min hypotes med ett ande-nät, skillnaden mellan människa och djur, verkar stämma väl överens med denna paragraf som också stimpulerar att själen är odödlig--celler dör ju. Vidare, är Gud involverad i skapelsen så är agape det också. Kan man tänka sig agape som en själslig livsenergi som flödar genom kroppen genom livet? I så fall är den mänskliga själen beroende av agape för sin existens. En experimentell approach för att studera andligheten, dvs, mottagligheten av agape skulle då kunna involvera en blockad av agapes flöde till själen (ande-nätet)? Utan ande-nätets funktion skulle människan bli djurlik. Detta vore ett framsteg i studiet av andligheten hos människan. Man saknar ju annars en 'bioassay' för agapes effekt på individen. Kristna studenter på universitet klarar sig lika bra som icke-kristna, ej bättre, och framgångsteologi är ett fult ord, dvs, att man skulle ha individuella fördelar av att vara kristen. Kristen är man bland likasinnade och det kanske gruppen som sådan mår bättre av. Att blockera agapes flöde kan bli svårt. Den verkar passera det mesta och finns till och med i rymden. Hursomhelst, för tre tusen år sedan trodde man att regnet kom från Gud. Idag tror vi att agape kommer från Gud.

Besjälandet av fostret

Enligt den katolska kyrkan besjälas fostret vid konceptionen och detta ger upphov till problem med aborter och med stamcellsforskning. Att spermie-ägg fusionen är den tidpunkt då livet uppstår är dock en relativt sen idé. Det var i slutet på 1800 talet som detta blev en dogm. Innan dess hade Thomas av Aquinos idéer om att själen introducerades vid formationen av fostret varit de förhärskande sedan 1200 talet och S:t Thomas fick dessa idéer från Aristoteles och Hippocratus. Den vanligaste abort tiden är vid maximalt 12 veckor numera och detta återspeglar den ungefärliga tiden for fostrets kompletta uppsättning av organ och lemmar. Vetenskapligt sett kan åtminstone två argument nämnas som stödjer en besjälning vid formationen. Vid bildandet av identiska tvillingar skulle själen delas i två delar om besjälningen skedde vid spermie-ägg fusionen. Det finns ej något fungerande nervsystem förrän vid formationen. Det är rimligt att detta är nödvändigt för en fungerande själ. Bio-nätet är ej bildat före organens färdigställande och detta ger ett liknande argument eftersom ande-nätet är beroende på ett fungerande bio-nät. Det är sedan upp till var och en att bestämma sig för om själen endast kommer från det genetiska materialet eller om Gud skapar själen vid formationen. Det är lättare att tro på den katolska skapelsen vid livets början än på dess bestämmning av själva tidpunkten. Mer problematiskt, men fullt möjligt, är att tänka sig att barnet besjälas vid c:a 1-2 månaders ålder då det ler för första gången mot sin förälder. Den emotionella kontakten skulle då vara livets början. En intressant bok som belyser problemet är The Soul of the Embryo av David Albert Jones, ISBN 0-8264-6296-0.