20080731

Kadima: i den magiska centern

"It's a disenchantment with two utopias: with the left-wing utopia of peace and harmony, and with the right-wing utopia of greater Israel by blood and fire," says Yaron Ezrahi, a political science professor at Hebrew University.

Kadima partiet, där ordet betyder "framåt", som blev det största partiet i Knesset 2006 med 29 av 120 platser, grundades av Ariel Sharon som en förutsättning för att Israel skulle förbli en Judisk stat och en Demokrati. Shimon Peres, från Labour, gick dock med i partiet och blev President.

Ehud Olmert, premiärminstern i Kadima, har nu aviserat att han ämnar avgå vilket skulle ske i september om det inte blir nyval eftersom Likuds Netanyahu hävdar att det inte bara är Olmert som är korrupt utan hela Kadima. Likud är mest trolig efterföljare enligt sonderingar.

Höger-centerpartierna har ju blivit populära i Europa också. Det är kanske här man finner flest anhängare nuförtiden. Därför vore det ju allvarligt om Kadima förlorade regeringsmakten vid ett nyval som skulle ske i början på 2009.

Den mest spännande efterföljaren på premiärministerpositionen är "Mrs Clean", Tzipi Livni, tidigare Mossad-agent och advokat, som inför förhandlingarna med Palestinierna hävdar att:

"In order for us to be a democratic and a Jewish state, in the long run, we'll have to give away some of the land,"

Både Gordon Brown och Nicolas Sarkozy poängterade vikten av detta vid sina besök nyligen.

Ja Olmert hade tydligen rekordet i låga opinionssiffror, ensiffriga, så det är inte bara Gordon Brown och Labourpartiet och George W. Bush som är impopulära. Enligt EU-barometern är det bara 15% av Storbritanniens medborgare som har tillit till politiska partier. Om regeringen i Israel ombildas skall det bli intressant att se vad för siffror Tzipi Livni eller Shaul Mofaz får. Folk är griniga av någon anledning.

20080730

McCain sätter tummen på kärnproblemet

För att NATO skall vara meningsfullt innebär detta att ansvarsfulla medlemmar deltager på samma villkor. Angela Merkel sade till Obama att Tyskland inte skulle skicka fler trupper till Afghanistan. Obamas tal, trots att det skulle ha varit i "tough love" anda, innehöll inte detta krav. Det hade jag förväntat mig. Tydligen skiljer sig McCain från Obama i detta avseende. Det skulle vara en mycket stor policyförändring om Republikanerna inte hade detta krav.

Jag har inte följt diskussionen om McCainomics och Obamanomics speciellt noga men enligt en rapport så funderar McCain på ett frihandelsavtal med Europa, som ett tillägg till det Nordamerikanska NAFTA. Obama har ju varit negativ till frihandel och detta har varit kanske den viktigaste skillnaden mellan de två kandidaterna.

Ett frihandelsavtal med EU samtidigt som strategiska relationer förekommer mellan USA och huvudaktörerna är kanske en realitet som skulle kunna innebära början till en Trans-Atlantisk Union. Kanske är detta kontra den utveckling som den typiska européen vill se, om man får tro EU-barometern. EU är för denne stort nog. Så länge som det är mer som förenar USA och EU än som skiljer dem åt kanske en framtida union inte är omöjlig. En union där man bygger vidare på det bästa från båda världar?

20080729

The trans-Atlantic relation

The Week in Thought på bigthink.com

What should Americans know about how Europeans think?

Susan Neiman, Director, The Einstein Forum, Potsdam, Germany

"I wish they knew that they viewed it as absolutely barbaric not to have maternity and paternity leave. I wish they knew that they viewed it as barbaric not to have health insurance, not just as strange, but barbaric. I wish they knew that they consider all of these things to be rights and not privileges or benefits as they get called in salary packages."

Jag håller med Dr. Neiman, som är född och uppväxt i USA, om detta med sjukförsäkringen. Det gränsar till barbari. Ulf Bjereld har tidigare tagit upp det barbariska dödsstraffet. Det finns dock bara i 36 av de 50 staterna. Jag kommenterade att aborterna i det mer sekulära Europa anses ofta som barbariska i USA. Kommer den trans-Atlantiska relationen att överleva det faktum att ena halvan anser den andra halvan barbarisk?

Robert Kagan kallar USA "Dangerous Nation". De lever farligare där än i Europa på senare tid. Men är det barbari? Är det snarare en följd av att USA står upp för förtryckta nationer i världen? En kostnad helt enkelt. En kostnad också för en utomordentligt framgångsrik forskning?

Om man betraktar Obamamanian i Europa så betyder den kanske att Europa vill att USA skall bli mer lik Europa medan USA vill att Europa skall bli mer lik USA. Ingen kommer att vinna den bataljen men förhoppningsvis kommer de att fortsätta utvecklas tillsammans. Ingen slår den kombinationen i världen inom de närmaste 50 åren enligt min bedömning. Det gäller att höja blicken och betrakta paret.

Bill Emmott, tidigare editor på The Economist, skrev nyligen en artikel på timesonline.co.uk kallad Europe's for Whips. Tough guys go East. Jag håller inte med. Framtiden är duon USA och EU.

FRA-frågan: kampen mellan liberaler och siloviker?

Jag diskuterade möjligheten till kontamination från den Ryska politiken till den Svenska och tanken slog mig om debatten i FRA-frågan skulle kunna vara liknande den maktkamp som finns i Ryssland mellan liberaler och så kallade siloviker. Vad jag förstår så ligger liberalerna under i denna kamp.

Nyfiken som jag är så undrar jag vad uttrycket "partipiskan" betyder? Detta som fick vissa riksdagsledamöter att ändra sig.

Liberalerna i FRA-frågan har ju presenterat sig rätt tydligt men finns det siloviker också i Sverige? Ordet stammar från Ryskans ord för kraft. En artikel i The Economist, The Making of a neo-KGB State, beskriver hur de uppstått i Ryssland. Tydligen finns det inga nuförtiden som säger nej till silovikerna, det är folk från säkerhetstjänsterna ledda av Putin.

Detta att det inte skulle gå att säga nej till silovikerna är speciellt olycksbådande eftersom det betyder användande av våld eller hot om våld. Fascism är ju något som de Svenske ser ner på.

Silovikerna enligt Wikipedia vill ju ha en stark stat. Kanske som socialisterna i Sverige? Det skall dock sägas att de också nämnde FBI, som just fyllt 100 år, som en silovikliknande organisation. Dvs de hade haft för mycket inflytande för sin representation under Edgar Hoover.

Frågan är vilken effekt det skulle få på debatten om det blev känt att diskussionen om FRA gällde just en kamp mellan liberaler och siloviker? Blir det en supression från silovikernas skrämsel eller en kraftigare reaktion än den som nu timade?

Det är också intressant att fråga sig om Obamamanians hopp, denna lite svårförklarande effekt i Europa, kan tänkas ha att göra med mindre inflytande från siloviker. En slags FRA-debatt i Tyskland?

Ligger skilladen i demokrati mellan Sverige och Ryssland i toleransen hos silovikerna?

20080728

Och nu är det dags att skapa européer

Bronislaw Geremek dog onödigt tidigt i en trafikolycka vid 76 års ålder. Många har skrivit dösrunor för denne begåvade man. Så även The Economist, July 26th 2008 sidan 86.

Ursprungligen en akademiker, en historiker, blev han politiker för att han valde att kämpa, en "fighter". Han insisterade att "den intellektuella måste vara engagerad". "Vi kämpar för rätten att tänka".

Det är fascinerande att läsa om hans kamp. Han fick spendera tid i fängelse innan järnridån föll. Sedermera kunde han utbrista då Polen blivit en medlem i EU att "Vi har skapat ett Europa", "nu måste vi skapa européer".

Jag talar av egen erfarenhet och jag skulle vilja betona vikten av att kämpa för rätten att tänka. Jag skulle vilja höra FRA-lags motståndarnas avgrundsbröl om det visade sig att det gick att förhindra att folk kan tänka. En virtuell giljotin på 2000talet.

Prodi-kommissionen publicerade i Le Monde, två gånger, om chockerande data som jämförde EU med USA och Japan. Antalet forskare per tusen arbetare. EU hade 5 medan USA och Japan hade 8 respektive 9. Prodi kallade detta en katastrof i sin artikel.

Det går inte att nog betona vikten av att när man nu försöker "skapa" européer att de också blir fria i tanken.

Frankrikes ekonomi reformeras

Den annars mot Nicolas Sarkozy så stygga The Economist har en ledarartikel i July 26th numret uttalat sig positivt där man drar slutsatsen att presidenten reformerar sitt land med en beslutsamhet som förvånar många.

Man tror att detta beror på tre faktorer: 1) Det finns egentligen inget alternativ för Frankrike; 2) oppositionen via socialistpartiet forsätter också att försvagas; och 3) den viktigaste faktorn, och den mest förvånande, är att Sarkozy lyckas tämja de notoriskt bolsjevikiska fackföreningarna.

Bland reformerna märks ett skattereduktionspaket och reformer som skall förhindra vilda strejker. Sarkozy har också drivit igenom att han bara kan sitta två perioder om han blir omvald, dvs till 2017.

Man ger också lite kritik genom att påstå att Sarkozy visar prov på två personligheter. Den goda, liberaliserande politikern som talar om en rupture med det forna Frankrike och en populistisk nationalist som talar om att skydda Frankrike mot globaliseriningen.

Det som sker gör Sarkozy till en viktig politiker i EU eftersom liberaliseringen är blockerad i Tyskland på grund av koalitionspolitiken. Frankrike kan ta ledningen i en anglo-saxonifiering av euro-områdets ekonomiska politik.

20080726

En konstitution för Europa


Enligt Philip Bobbitt har det funnits många konstitutioner eller fördrag för Europa. Ett av de första var det vid Augsburg 1555. Man hävdade "cuius regio eius religio" eller "han som regerar, hans är religionen".

Den Westphaliska freden med dess konstitution 1648 innebar att kommunen av kristna stater ersattes med stater med lagen överordnad kyrkan och påven fördömde konstitutionen med en bulla. Den Grotiska synpunkten var att det var den enskilda statens intresse att arbeta för kommunen av stater.

Fördragen i Utrecht 1713. Nytt var att "rättigheter" ersattes med "intressen". Det ansågs inte vara comme il faut med att utöka kungariket med land utan man såg i stället barriärer mellan staterna. Ordet stat kom att betyda arealen inte folket. Man ansåg också att maktbalansen var det viktigaste. Stabilitet för företagsamhetens skull. Vattel som refererades i The Federalist Papers menade att de som regerar är representanter för det suveräna folket.

Lissabonfördraget verkar alltså vara ett steg tillbaka från 1713. Eurokratin börjar ersätta det suveräna folket och de som regerar enligt EU-barometern tycks inte vara de som folk har förtroende för. När skall denna gåta förklaras?

20080721

Obama och EU

En diskussion om hur folk bör ta ställning till EU relativt USA dyker upp titt och tätt på de internationella sidorna, nu senast på timesonlines.co.uk av Lord William Rees-Mogg kallad "The Europhiles are not the future, Mr Obama".

Rees-Mogg säger att Obama på sin resa i Europa inte kommer att möta många euroskeptiker, mer än David Cameron och Gordon Brown som röstade ner EMU som finansminister.

Själv har jag beslutat mig för att stå bakom ett EU som skall integreras vidare till ett Europas Förenta Stater. EU har sin lösning på problemen och blir kommissionen oredlig kan den röstas ned via EU parlamentet. Indirektare än så är inte EUs demokrati.

Rees-Mogg påstår att det generellt är så att amerikanska presidenter och amerikaner är för vidare EU integrering. Han tror dock att de med tiden kommer att inse att ett sådant EU inte blir speciellt pålitligt.

Det intressanta är kanske att ett strategiskt självständigt EU blir mest pålitligt bland de maktcetra som uppstår för närvarande och att detta är ett mycket viktigt faktum. EU blir inte på allvar förrän strategin kommer med i bilden.

20080719

Solana vs. Jalili

På Rapport idag klockan sex sades det att Iran, via Saeed Jalili, kommer inte att sluta upparbeta uran. Det verkar med andra ord som om mötet i Genève mellan G5+1 plus Javier Solana för EU inte kommer att ge något.

Tre ting har dock skett innan mötet som totalt förändrar situationen.

Nicolas Sarkozy har varit i Israel och lovat Israelerna stöd om en konflikt skulle inträffa med Iran. Detta innebär att en Europeisk stormakt förenar sig med Israel och USA mot Iran.

Club Med har bildats och en förstärkning av arabnationernas kopplingar till Europa har skett, och potentiellt mot Perserna, som ju de varit emot traditionellt. Frankrikes position har stärkts och Sarkozy är nu mer av en "player" i Mellan Östern.

USA har börjat tala om att sätta upp en beskickning i Teheran något som skulle förhindra möjligheten att anfalla Iran. Denna gest borde ju om något lugna Iranierna. Ett "break" efter 29 år av isolering.

Jag får en känsla av att USA kommer att kunna visa att det inte lönar sig att diskutera med Iran och att den striktare hållning som de haft är minst lika bra. Alternativt kommer Iran att börja flirta med EU och Club Med för att vinna poäng mot USA som inte publicerade något i media om Club Med mötet annat än bilder på Olmert och Abbas. Det ligger ju i Irans intresse, precis som för Ryssland, att orsaka split mellan EU och USA.

20080717

En delikat förhandling med Iran?

Iran fick en portfölj med "incentives" för att lägga ner sin anrikning av uran. Javier Solana från EU har varit nyckelpersonen och skulle mötas med sin Iranske kollega i Genève på lördag.

Plötsligt började rykten cirkulera om att amerikanarna skulle närvara och att man funderar på att sätta upp en beskickning i Teheran.

Den Israeliska siten Haaretz säger dock:

"The source said the Americans considered the talks "feelers" to test whether it should be speaking with Iran.

The U.S. also claims it is sending an envoy to the talks because it "doesn't trust" the reports from EU foreign policy chief Javier Solana, the liaison with the Iranians. The Americans said Solana "pulls the wool over our eyes," according to the source in Jerusalem."

Detta borde visa hur seriösa Israelerna med att anfalla Iran?

Framtida selektion av ledare?

Som en uppföljning av mitt tankeexperiment där det var möjligt att utan kablar se vad folk tänker är det möjligt att spekulera i om det då skulle vara möjligt att selektera ledare baserat på vederbörandes tankeverksamhet.

Skulle man kunna får en bättre värld än den vi lever i om "sundhet" i tankarna var ett nytt kriterium för våra ledare? Man skulle öppna ett nytt forskningsfält.

Det skulle i så fall innebära att det är svårt att bilda sig en uppfattning om en persons moral genom att prata med vederbörande och observera vilka gärningar som utförs. Är det lätt att säga att tankeanalys 100% av tiden skulle leda till att man verkligen bättre fick reda på karaktären hos en person?

För det första är det ju ett ganska resurskrävande arbete. Det krävs ju minst ett treskift av personer som arbetar med den framtida ledaren och dessa personer måste ju rimligtvis vara på den framtida ledarens nivå.

Med andra ord hur viktig kommer en sådan dyr verksamhet att vara för att finslipa selektionen som rimligtvis måste inledas med att man på vanligt maner utröner om en person har ledaregenskaper eller inte.

Hur goda är egentligen de "härskardjur" som våra ledare idag kanske representerar? Det kan ju vara så att vi har fel slags ledare idag och att mänskligheten skulle nå en ny nivå om en godare, eller åtminstone bättre typ, av ledare kunde genereras.

Normalt sett skulle en analys av beteendet hos bra ledare "in action" vara på sin plats. Det är kanske där man får börja. Vilken information använder sig en bra ledare av när vederbörande gör något bra och när de gör något dåligt. Ett incitament för utbildningen i allmänhet. Hur tänker dom...eller reagerar de bara?

Behaviorismen vs. Kognitiv vetenskap och socialpsykologi? Storfräsare eller kommunikatörer?

Någonting säger mig att om en teknologi som läser tankar blev uppfunnen skulle ett forskningsfält approximativt enligt ovan initieras. Kognitiv vetenskap började ersätta behaviorismen under 1970talet vilket innebär att psykologin är redo.

Vad tror Ni? Blir det bra eller dåligt? Kanske som Anders Rasmussen diskuterar i sitt inlägg om Platos Republiken. Man väljer tidigt om en person skall bli politiker eller läkare.

Statsbyggnad

Baserat på erfarenhet från Irak och Afghanistan har State Department i USA nu skapat en ny institution--Civilian Stabilization Initiative med den så kallade Civilian Response Corps.

Engagemang i så kallade "Failing nations", nationer som brutit samman, kommer att vara något som USA måste ha i framtiden, vare sig de vill eller inte, som Condoleezza Rice uttryckte sig. Det behövs en institution som tar över efter armén har gjort sitt huvudarbete eller som en direkt hjälp till en nation i kris.

USA har haft med den neokonservativa idéologin en vilja att engagera sig och frigöra folk som har det väldigt svårt. Dylik intervention i en stats egna angelägenheter är något som skiljer de fria demokratierna från auktoritära stater som Ryssland och Kina som nu senast t.ex. lade in sina veton i FNs säkerhetsråd för att stoppa sanktioner mot Robert Mugabe i Zimbabwe.

Civilian Response corps agerar enligt tre principer:

1. En aktiv komponent bestående av 250 experter som kan mobiliseras snabbt för att förhindra att kaos utbryter.

2. Man vill också träna upp till 2000 "stand-by"-personer. Detta skulle vara läkare, advokater, ingenjörer och agronomer samt polismän och administratörer. Dessa personer är vitala för stabilisering och rekonstruktion.

3. Man vill också skapa en reserv-corps för projektet.

President Bush har gjort en förfrågan till Kongressen på $249m i 2009 års budget för projektet.

20080715

Personlig integritet?

Johan Norberg skriver en underhållande artikel i Expressen på kultursidorna kallad "Bakom Masken". Följande citat frestade mig till att göra ett tankeexperiment:

"Inte ett enda av de argument som ministrarna har framfört för FRA-lagen den sista tiden utesluter en fortsättning där den personliga integriteten monteras ned fullständigt."

Nu är det ju så att ett lands underrättelsetjänst och säkerhetspolis sysslar med nya, hemliga tekniker. Allmänheten är helt enkelt inte informerad och kommer aldrig att vara informerad.

Vad händer då när man bland de hemliga teknologierna finner en som kan analysera tänkandet hos en person. Detta skulle kunna vara den fortsättning som Norberg talar om. Den personliga integriteten försvinner totalt. Precis som när radion kom kunde vissa sända meddelanden något som sedan expanderade till allmänheten.

Det blir bara en ny teknologi som förflyttar mänskligheten till en ny position. Din värste fiende kan avlyssna din dator. Varför skulle inte myndigheterna kunna göra det samma? När din värste fiende kan analysera ditt tänkande är det ju bara bra om myndigheterna kan göra detsamma...såvida du inte är en brottsling.

Det mest intressanta är kanske att fråga sig om man är mindre fri när allmänheten kan läsa ens tankar. Det skulle nog bli ganska besvärligt att tänka ett tag...innan man blivit van. Sedan tänker man nog som vanligt. En del kanske undviker allt för många stygga tankar i fortsättningen men frågan är hur mycket denna utveckling egentligen skulle komma att förändra mänsklighetens tänkande.

Intressant nog skulle den hemliga instans som kunnat läsa tankar testa folk med avseende på hur mycket de ljuger. Om de tänker goda tankar eller är allmänt besvärliga. Det kommer dock bara att gå tills teknologin blev allmänt känd. Sedan hade alla samma möjligheter att förställa sig.

Hur går det då med den politiska friheten som Norberg hävdar försvinner i och med FRA-lagen, även om så vitt jag förstått det hela timat tidigare? Problemet är att bara vissa kan se vad du tänker. Så länge detta pågår är friheten inskränkt. Och man behöver inga kablar för att se vad du tänker. När den nya, hemliga teknologin blir allmänt känd försvinner problemet.

Politisk frihet försvinner inte om myndigheterna kan avlyssna din dator utan den försvinnar när din värste fiende, som vanligen verkligen inte är staten, kan läsa dina emejl. Din värste fiende har dock kunnat läsa dina emejl före diskussionen om FRA-lagen.

Icke-anarkistiska personer som vill bilda ett nytt parti i Sverige kan göra detta. Med eller utan FRA-lagen. Problemet med att starta ett nytt parti är att det är väldigt svårt att mönstra den kompetens som skulle regera bättre än nuvarande regeringsdugliga partier.

20080714

Varför skulle personval vara bättre än partival?

Jag ser partilinjen som ett extrakt av ett flertal initierade åsikter som dessutom går att använda för att få majoritet i riksdagen för att kunna driva en politik för landet.

Det viktigaste med FRA-debatten är förmodligen att man diskuterar hur personvalda riksdagsledamöter relateras till partiets linje. En person som Federley har ju t.ex. kritiserats för att ha svikit sina kryss till förmån för den så kallade partipiskans diktat. Det är ju dock så att om man inte håller ihop så kan man inte få igenom sin politik.

Fann nyligen, vilket enligt vissa tål att upprepas, i EU barometern att svenskarna till bara 25% visar tilltro till politiska partier. Jag har också hört att nyrekryteringen till partiernas ungdomsförbund har fallit med 80% och att partiledare som Mona Sahlin klagar på att hennes parti kommer att försvinna om 15år om medlemsantlet fortsätter att krympa som det gör idag.

Partiet brukade ju vara en resurs med brett kunnande vilket idag för en personvald kan tänkas kompenseras av tillgången på tankesmedjor och liknade expertis. Men varför skulle detta vara bättre än det gamla systemet? En professionalisering där folkets vilja blir mindre betydelsefull.

Det är naturligtvis enklare för en väljare att betämma sig för att vederbörande gillar en person snarare en en komplicerad partilinje. Partiledaren är ju dock en person så detta borde göra att den fördelen utjämnas? Annars skulle man ju kunna se personval som en räddningsplanka för demokratin. Man väljer vem man tycker verkar vara en kompetent person.

Irlands folkomröstning är ju också ett argument i denna debatt. Många säger att det är bättre med indirekt demokrati, dvs att mer kompetenta personer hanterar utredningen av ett förslag snarare än att folkets röst hörs. EU verkar ju ha det problemet att tvisten inte går att lösa med införande av ett personval. Hela EUs framtid står ju och faller på denna problematik.

Som sagt, varför litar folk inte på partierna utan på armén, allt enligt EU barometern? Vad är det för förtroende som partierna har bränt? Vad är det för oro som skapats? Jag tror det här är ett globalt problem och frågan är vad som händer när partierna förlorar de flesta medlemmarna. Att antalet röstande inte har gått ner beror förmodligen på att partiledarna är personvalskandidater redan nu.

Uppdatering:

Fann ett för diskussionen intressant inlägg av den moderate riksdagsledamöten Karl Sigfrid. Han säger bl.a.:

"Utan de praktiska invändningarna mot folkomröstningar är det omöjligt att försvara att all makt mellan valen koncentreras till riksdagen och regeringen. Försvaret av den representativa demokratin är detsamma som försvaret av forna tiders elitstyren – en liten grupp i samhället anser sig särskilt lämpad att fatta de stora, komplicerade besluten. Det är en uppfattning utan förankring i verkligheten. Studier har visat att länder med starkare inslag av direktdemokrati har lägre utgifter, mindre budgetunderskott och högre produktivitet."

Sigfrid definierar två populationer i samhället. En som vill bli representerad och en mer informerad som vill delta i besluten. Min fråga är om inte det är ganska få relativt sett som hinner med att vara med och besluta i många frågor? EU har 491m medborgare.

20080712

Storbritannien och Europa

Economist.coms blogg Certain ideas of Europe presenterar debatten mellan de som tycker Storbritannien skall integrera sig i EU och de som talar om en EU-exit.

Man för fram rösten från Peter Sutherland en Irländare som har varit EU-kommisionär, chef för WTO när den bildades, ordförande i BP och Goldman Sachs International och ekonomisk rådgivare till påven. Sutherland talar för en integrering av Storbritannien i EU medan The Economist menar att Storbritannien i stort är negativa till detta.

En artikel om honom i guardian.co.uk hävdar att han snarare skulle vilja regera Europa:

"The thing I've wanted to run all my life was Europe but I don't think that will happen. It's just such a great idea. Europe for me is the most noble political process in 1,000 years."

En annan helgfråga är om det bästa för den trans-Atlantiska relationen inte är ett strategiskt mer självständigt EU. Detta skulle i så fall, med ovanstående information, skapas av att Storbritannien inte var med, för de har tydligen tidigare arbetat mot politisk-ekonomisk integrering av EU. Gordon Brown verkar ju ty sig till USA i stället och föredra ett EU där bara frihandeln är en dominerande fråga.

Som jag tidigare indikerat finns ju talessättet "Two is company. Three is a crowd" och EU skulle kanske fungera bättre med bara Tyskland och Frankrike som huvudnationer. Frågan är hur Sverige skulle ställa sig till en sådan utveckling? Hänger de på det krigiska Storbritannien eller det pacifistiska Tyskland?

The Economists ledare handlar den här gången om "Club Med", en booster av den så kallade Barcelonaprocessen, där man försöker integrera alla länder runt Medelhavet med EU-länderna. Detta framtida neo-Romarrike kanske trots allt blir en för stor frestelse för det gamla imperialistiska Storbritannien?

"The most noble political process in 1000 years" och USA klagar på att man inte lyssnar till väljarna... som jag hävdar inte finns. Det här börjar bli intressant...

20080711

Finns det några väljare...egentligen?

John R. Bolton på AEI.org skriver en för mig väldigt intressant artikel där han är EU kritisk för att man inte lyssnar på väljarna utan, så att säga, smyger vidare med vad han kallar "EU projektet".

Han tycker Irlands nej var tydligt nog och påpekar att man försöker undvika att fråga väljarna i andra länder.

Han säger vid ett tillfälle att om EUs ledare vill försvara sig själv så kan det mycket väl hända att de får det. Han gör därmed en nedvärdering av NATO. Det verkar som om han är emot att EU själv skulle skaffa sig strategisk makt.

Nyckelfrågan i Boltons argumentation är att väljarna skall konsulteras. Som helgens funderare skulle jag vilja ställa frågan om det verkligen finns väljare i EUs länder eftersom EU barometern säger att förtroendet för politiska partier i EU27 är 18%.

Jag tvilar för närvarande på att så är fallet och detta är en ny situation för mig. Ländernas demokratier verkar ha tynat bort och vad vi har kvar är EUs demokrati? I de länder som litar minst på sina partier så litar man mer på EU, enligt EU barometern!

Bush och Kyoto protokollet

wsj.com har idag en ledare där man poängterar att George W. Bush framstår som den som har haft rätt sedan 2002.

Artikeln börjar med det här kaxiga uttalandet:

"One of the mysteries of the universe is why President Bush bothers to charge the fixed bayonets of the global warming theocracy. On the other hand, his Administration's supposed "cowboy diplomacy" is succeeding in changing the way the world addresses climate change. Which is to say, he has forced the world to pay at least some attention to reality."

Nyheten var att G-8 för första gången erkände att Kina och Indien måste vara med för att nedskärningar skulle bli effektiva. Man sade också att verklig framgång beror på teknologiska framsteg och att påstådda fördelar måste balanseras av ökningen av kostnaderna.

Man påstår också att USA kom på andra plats bland de 17 mest netto växthusgasutsöndrande nationerna med sin 3% sänkning mellan 2000 och 2006. Bara Frankrike var bättre.

Detta betyder faktiskt att årets G-8 utspel är resultatet av Bushs ledarsskap i frågan. Med tanke på hur mycket klagomål jag har hört om USAs icke-deltagande i Kyotoprotokollet är detta glädjande.

20080710

Invandring i Sverige relativt USA

Dick Erixon för en intressant diskussion på sin blogg som heter "Liberalism kräver assimilering" om begreppen integration/assimilering och vad som bör gälla i Sverige. Håkan Holmberg på Uppsala Nya Tidning har kommenterat Erixons tidigare inlägg och säger t.ex.:

"Kritisk förnuftstro - Karl Poppers term för en liberal intellektuell hållning - ersätts av tron att en persons bakgrund är viktigare än åsikter och argument. Striden mot sådana föreställningar måste liberaler alltid vara beredda att ta."

Jag tror det är en viktig distinktion att hävda att en persons åsikter och argument är viktigare än personens bakgrund.

Jag får inte riktigt klart för mig hur begreppen assimilering och integration definieras men jag har inga problem att definiera hur jag tror man bör göra i Sverige och hur jag har erfarenhet av att det går till i USA. Jag arbetade i Philadelphia i nästan tio år.

En person som kommer till ett land kommer alltid att behålla en del av sin ursprungliga kultur. Det går inte att kräva att vederbörande helt skall totalt "assimileras" om detta nu är en definition. Invandraren kan ett språk och har andra kulturella beteenden men måste naturligtvis lära sig det Svenska språket och följa de Svenska lagarna. Men därutöver kan invandraren berika Sverige med kulturella inslag som kan tänkas falla svenskarna i smaken. Därvidlag krävs ett intresse från svenskarna som jag såg efterfrågades i definitionen för integrering. De borde orka med ett sådant intresse för den tjänst invandrarna gör dem genom att komma hit och arbeta. EUs motto är ju förövrigt att vi är förenade i mångfalden.

Den Amerikanska smältdegeln är nog inte så totalt assimilerad som Erixon tror. Jag har själv erfarenhet från den 8m starka polska kommunen i USA. Chicago är Polens andra stad med 800000 polacker. De flesta av dessa polacker talar både Polska och Engelska men äter traditionell polsk mat, åtminstone inslag av densamma, och är ofta katoliker. Denna diaspora har också kontakt med folk i Polen.

Det finns naturligtvis personer som väljer att undertrycka sitt ursprung, inte tala sitt språk och anta alla seder och bruk som värdnationen har och som kan tänkas assimileras fortare men jag tror det är orimligt att kräva att alla skall gå den vägen.

Folks integrering i EU borde betyda samma sak. Att invandrare lär sig landets språk plus lär sig engelska för konsolidering av länderna och för möjliggörande av val av EU president. Jag tror det är viktigt att en dylik talar samma språk som väljarna.

Med tanke på hur mycket Irakier som kommit till Sverige får man hoppas att de inte bara är mottagna för att kunna säga att Sverige tagit emot fler flyktingar än USA, något som antyddes i samband med Irakkonferensen nyligen, utan att man i stället med USA satsar på att få fram ett Irak som kan bli en bundsförvant i framtiden med hjälp av den svenska Irakiska diasporan. Sådana tankegångar skulle ju befrämja den Svensk-Amerikanska relationen som behöver all hjälp den kan få efter många svåra år med Palme-dynastin.

Svenskarnas intresse för EU och USA?



Vad betyder det, som EU barometern påstår, att svenskarna till 86% vill se en utrikespolitik som skiljer sig från den USA för? Det är väl kanske det här med USAs krig?

Grafen ovan från knuff.se visar på ett naivt sett en trend där USAs presidentkandidater är mer populära i svenska bloggar än Sarkozy och Barroso. EU är mindre populärt än USA och detta betyder kanske att frågan om man vill ha en utrikespolitik som skiljer sig från USA bara flaggar krig framför ögonen på den som får frågan och därmed blockerar tänkandet för konsekvenserna som innebär att något alternativ egentligen inte finns...ännu.

Det är ju inte bara svenskarna som tänker på detta sätt. Tyskarna väljer ju t.ex. en självständig utrikespolitik i 91% av fallen. Tjeckien får ju med NATO samarbetet, missilskölden, en möjlighet till att potentiera sin R&D på universitet och i näringslivet något som är klart för ledningen av landet men inte kanske väljarkåren.

Två olika världar har uppstått som beror på olika tillgång till information. Den globala världen med dess problem håller på att glida ifrån de typiskt nationella medborgarna. FRA-frågan är väl ett tydligt exempel på en tillitskonflikt mellan de politiska ledarna och populasen. Just därför behövs EU och Lissabonfördraget.

Men vem skall man lita på om man inte kan lita på politikerna? Jag drar mig till minnes att de politiska partierna i Sverige bara åtnjuter ett 25% förtroende enligt EU barometern.

Man kan lita på sig själv i libertariansk anda. Men är det inte så att vi också behöver en stat och en interaktion med densamma? Jag tror staten bidrar med frihet till en viss del. Politisk stabilitet medelst FRA-lagen tror jag är bra. Vi lever i en sådan värld nu sen problemet uppstod med internationell terrorism. Vi har fått offra vissa medborgarrättsliga friheter, så kallad integritet, för friheten av en ny säkerhetsnivå. Jag litar på regeringen och riksdagen.

20080709

Vill EU försvara sig?

Det vill dom nog... men frågan är om de vill låta USA vara med. Enligt EU barometern vill 78% av européerna (EU27) inte att man skall dela utrikespolitiken med USA. I Tyskland är siffran hela 91% och i Tjeckien 82%. Tjeckiens premiärminister Mirek Topolanek menade dock att man inte skulle göra om misstaget att inte acceptera Marshallhjälpen.

Det skall bli intressant att se om den nyvunna insikten att FRA spanar på Rysslands internettrafik i Sverige kommer att potentiera missnöjet mot lagen? I Sverige vill 86% av befolkningen att utrikespolitiken skall skilja sig från den i USA.

Därför kan man läsa ut att det finns en viss misstro till att bygga en missilsköld...nästan samma dag som Iran testskjuter sina missiler som kan nå åtminstone till Israel. Det börjar närma sig Saddams stil. Han sköt ju SCUD missiler på Israel.

Ryssland är ju emot systemet i Tjeckien de säger:

“We will be forced to react not with diplomatic, but with military-technical methods,” the Russian Foreign Ministry said in a statement.

Kanske går det att relatera höjningar oljepriset till aggressiva uttalanden i Västpressen och det är därför Ryssarna hotar oss på detta vis. I vilket fall är det otrevligt. Det är viktigt att komma ihåg att Putin för inte så länge sedan, på deras minnesdag för vinsten över nazisterna, Segerns Dag den 9 maj, insinuerade att man skulle behöva vinna igen!? I år började man paradera med sina fallossymboler på Röda Torget igen.

Källor:
Russia threatens military response to US missile defens deal.
Iran says it testfired missiles.
US and Czech Republic sign agreement on missile shield.
USA: Ryssland vill skrämma européer.

20080707

Europeisk patriotism?

När jag hade författat inlägget Etnonationalism eller fotbollsnationalism? var jag inte nöjd. Jag säger i ett andetag att etnonationalism är inte bra. Det kan leda till krig. I nästa andetag säger jag att den Amerikanska nationalismen är bra och förhoppningsvis skall en europeisk EU-nationalism också vara bra.

Naturligtvis behöver jag förklara varför storleken på nationen kan vara betydelsefull eller om andra faktorer är viktiga.

Jag tror storleken på nationen kan vara av betydelse för om nationalism gror eller ej. En grupp människor på ett geografiskt område måste vara relevant historiskt för att en nationalism skall infinna sig. EU har en sådan dignitet att den "platsar" internationellt som en enhet i den multipolära värld som växer fram just nu.

Om jag får tro en artikel av Walter Berns på AEIs hemsida så är det Amerikanska begreppet patriotism relevant och Berns frågar sig om folket i EU kommer att älska det samma och dö för det i krig. En patriot dör för idén av sin nation, idén av dess betydelse.

Jag läste EU-barometern 68 från hösten 2007 idag och de finns inga tvivel i min mening att EU sakta men säkert konsolideras och frågan är snarare när än om den europeiska motsvarigheten till patriot måste definieras. Dvs när får man läsa om detta i svensk press?

2003 var EU inte redo att strida i Irak enligt den Amerikanska definitionen. För idén av life, liberty and the pursuit of happiness. Det skall bli intressant att se hur man kommer att utföra definitionen i Europa. Vilka skeenden som timar. Vid vilken konflikt? För vilka värden? Det finns ju redan soldater i EU uniform som riskerar sina liv men jag har fått en känsla av att detta nästan sker i skymundan. Behövs verkligen en annan definition än den USA och NATO använder sig av?

När Nordic Battle Group, en av arton EU Battle Groups, diskuterades nyligen i svensk press var man irriterade av att den inte hade använts. Pengarna ansågs varit spenderade i onödan. En sådan attityd är ju närmast infantil eftersom det samma skulle kunna sägas om det svenska försvaret genom tiderna. Det visar dock hur långt bort svenska media är från att diskutera ett EU-partiotbegrepp.

Vad kan man lita på i EU?

Eurobarometern 68 förvånar mig och avslöjar en aberration i det sätt folk relaterar sig till myndigheterna. Vad som är mest slående är varför inte media basunerar ut denna synnerligen viktiga information?

I EU litar folk genomsnittligt mest på militären (71%) följt av konsumentrådgivnings-organisationer (65%), polisen (64%), FN (53%), nationella legala systemet (47%), religiösa institutioner (46%), fackföreningar (39%), det nationella parlamentet (35%), och politiska partier (18%!).

Föraktet för parlament och regeringar är störst längs Ryska gränsen och dessa länder litar i stället på EU som myndighet enligt Eubarometern.

I Sverige litar (41%) på regeringen, (57%) på riksdagen, (63%) på det legala systemet, (25%) på politiska partier. (75%) litar på konsumentrådgivnings-organisationer och (71%) litar på FN vilket är mer än vad som är vanligt nere på kontinenten.

I Tyskland respektive England är samma siffror: regeringen (40%) och (30%), parlamentet (41%) och (34%), det legala systemet (59%) och (49%), och politiska partier (18%) och (15%).

Vad som är intressant att notera är att Englands regering, parlament och politiska partier är signifikant mindre betrodda än sina motsvarigheter i Sverige, med Tyskland på en intermediär position.

Jag har förstått att det finns ett politikerförakt från media i Sverige men jag trodde inte detta var så utbrett. Min slutsats måste bli att något har ersatt denna funktion i samhället. Folk organiserar sig på andra sätt. Knappast tyr de sig allihop till Håkan Syrén?

Med dessa siffror i tankarna är inte USAs låga presidentstöd och stöd för kongressen så märkvärdiga.

EU som en förenade kraft

I EU barometern 68 (hösten 2007) finns belägg för att EU medborgarna tror att EU har en enande kraft.

Om EU tror 40% att saker och ting blir bättre, 23% att det blir sämre, 21% varken bättre eller sämre och 16% vet inte.

Om det egna landet tror 34% att saker och ting blir bättre, 41% tror det blir sämre, 20% varken bättre eller sämre och 5% vet inte.

Det verkar med andra ord som om medborgarna har en positiv framtidstro på utvecklingen av överstatligheten.

Europeiskheten?

Ett sätt att förstå bättre vad europeiskheten innebär är att ställa frågan: Tycker du att beslut skall fattas på EU nivå snarare än av nationella myndigheter?

Då svarar i % på EU nivå, när det gäller Vetenskaplig och teknologisk forskning (71%), Skydda miljön (71%) och intressant nog Försvar och utrikespolitik (64%). Detta enligt EU barometern 69.

När det gäller Hälsovård, Utbildning, Socialtjänst, Skatter och Pensioner så tycker bara mellan 25-35% att besluten skall fattas på EU nivå.

Att 64% vill ha en EU nivå Utrikespolitik och försvar tyder ju på att Lissabonfördraget egentligen är föredraget. Man vill sätta ett ansikte på EU med en president och en "utrikesminister".

Majoriteten har ju också den rätta inställningen för att göra EU kompetitivt i världen vad avser forskningen. Ekonomin anser dock bara 47% skall beslutas på EU nivå så här saknas en global kompetitivitets uppfattning. Man kan undra varför det skiljer sig mellan utrikespolitik och forskning relativt ekonomi?

Det är väl också anmärkningsvärt att Utbildningen anses vara lokal när den egentligen är starkt knuten till forskningen och den globala kompetitiviteten. Kan det vara så att den är förankrad i det nationella språket och att den halkar efter på detta sätt?

20080706

Emily vs. Theresa

There is a solitude of space
A solitude of sea
A solitude of death, but these
Society shall be
Compared with that profounder site
That polar privacy
A soul admitted to itself —
Finite infinity.

Det är intressant att jämföra dikt nummer 1695 (av 1775) There is solitude of space, av Emily Dickinson med Theresa av Avilas bok Interior Castle.

Theresa är ett av katolicismens helgon och tillika "Doctor of the Church". En djupt religiös människa. Emily däremot kom aldrig riktigt överens med kristendomen men funderade mycket över relationen med evigheten. Hon verkade tro på ett liv efter döden.

I sitt inre slott ser sig Theresa komma allt närmare Gud för att förenas (union), ej bli ett (unity), med vederbörande. Emily tycks i stället se en oändlig men samtidigt begränsad själ. Det tycks vara en ödslig plats där man svårligen möter Gud...men med ett fundamentalt djup. Eller är detta synsätt en typ av Gudsbild?

20080705

Ryssland attackerar

Två artiklar i iht.com från Medvedev och från Gorbatjov angriper USA och flirtar med det anti-Amerikanska EU.

Medvedev hävdar i princip att USA skall vara tyst. De har inget att säga i den nuvarande ekonomin. Kaxigt men kanske väl inopportunt. Han verkar ganska lik Putin när allt kommer omkring?

Gorbatjov lägger ut sin artikel på 4:e juli, USAs nationaldag, och frågar om de vill förbli en demokrati eller om de skall bli ett "empire". Han hävdar, mot Condoleezza Rice, att USA spenderar mer på sin militär än under det Kalla Kriget.

Gorbatjov talar om det som var ett problem när han regerade Sovjetunionen medan Medvedev talar om det nya kriget--att vara vassast på marknaden och på så vis imponera här i världen.

För att få makt i Europa gäller det för Ryssarna att försvaga den trans-Atlantiska relationen.

20080704

Havels syn på konstitutionen

FT.com publicerar en intervju med Václav Havel på 4:e juli kanske därför han är en stor vän av USA. Hans syn på EU är tankeväckande:

"We turn to Europe. Havel, a passionate pro-European, is keen that the European Union’s constitutional treaty should be kept alive despite its rejection in the recent Irish referendum. He is convinced the EU will muddle through, and, ignoring President Klaus’s misgivings, says the Czech Republic should press on with ratification. Only then, he believes, should the EU consider a simpler treaty: “It would be best now to quietly select some three or four people who could create a beautiful, simple constitution that children could learn about at school."

Jag får uppfattningen att Havel har ett generationsperspektiv på EUs utveckling. Kagans Paradis en stund till... om inte ormen givit oss vår frukt, som skulle kunna vara Rysslands naturgas.

Bushs Legacy

Mitt Romney har positiva saker att säga om George W. Bush i en video på bigthink.com.

Mr Romney är en företagsperson som också har varit guvernör i Massachusetts och som kandiderade för republikanerna till presidentposten nu senast.

4th of July

Life, Liberty and the Pursuit of Happiness. Man förde med sig det biologiska, det psykologiska. Det kommer alltid att vara synnerligen imponerande. 1776 var tidigt. Den första liberala demokratin.

Skrev igår om nationalism. Det är förmodligen så att USA nationalism, en nationalism som rör en så stor grupp personer, och som har en definitiv betydelse på jorden, är en god nationalism.

De Europeiska nationalismerna kan därför diskuteras och personligen önskar jag att de kunde ersättas med en Europeisk nationalism. Jag tror att den storleken ligger i tiden.

Det vore ju märkligt att man inte skulle kunna åstadkomma en dylik så många år senare? Är EU en smartare konstruktion än många tror.

Låt oss hoppas det men samtidigt hylla Amerikanarna på deras stora dag.

20080703

Etnonationalism eller fotbollsnationalism?

Det brukade anses att nationalismen var orsaken till de båda världskrigen i Europa och att man därför skulle tona ned densamma och detta har ju bl.a. resulterat i EU, detta politiska mirakel.

EM i fotboll väcker nationalistiska känslor men jag har just lärt mig i diskussionen efter EM och festligheterna i Spanien att det finns fotbollsnationalism och etnonationalism.

En analys av sammansättningen av de europeiska fotbollslagen visade att de ofta har en sammansättning som är multietnisk. Det lustiga i denna kråksång är då att detta tycks inte bekymra de nationella åskådarna. Det rör sig förmodligen då av en omvänd form av fotbollsnationalism än den som Arthur Koestler talade om. Folk identifierar sig helt enkelt med ena parten för att maximera tillfredsställelsen av äventyret. Man rannsakar sitt minne efter orsaker till att hålla på ett av lagen. Kanske rör detta dyrkande av multietniska lag sig om en begynnande europeiskhet?

Men är detta hela sanningen? Ian Buruma bestämmer sig inte riktigt i sin artikel men menar att nationalismen, som vid Spaniens vinst, känns fräschare än vanligt nuförtiden. "Den är inte uteslutande utan skapar gemenskap". Detta till trots hävdar Dr. Muller att etnonationalismen är här för att stanna vilket borde betyda problem för möjligheterna av en vidare politisk-ekonomisk integrering av EU. Så vida att EU inte lyckas opinionsbilda i riktningen av ett europeiskt medborgarskap likt den vilja att integrera sig som finns i USA bland immigranter.

Dagens ledare på DN.se idag fick mig dock att tappa hakan. Den heter "Lär av Amerika". Så enkelt! Ledaren på DN.se brukar ofta vara ganska tyken mot USA men nu måste det verkligen vara kris. Anne Applebaum, från USA, säger dock ned med Eurokraterna och satsa på trion Tyskland/Frankrike/Storbritannien i stället. Ja det skall bli intressant att se vem som vinner. De som tror på ett förenat Europa eller skeptikerna. I USA debatterar man om vem som skall bli president i Europa debatterar man om det skall bli en president. Det är en mycket viktig debatt. Vill européerna vara med i världspolitiken eller inte i en framtid?

Det bästa vore kanske om Storbritannien och Irland kunde vara den 51:a staten i USA och Tyskland och Frankrike leder EU. "Two is Company. Three is a Crowd." Storbritannien är inte med i EMU. De är inte med i Schengenzonen. De verkar inte, åtminstone om man får tro på The Economist, trivas på Continenten. Den trans-Atlantiska relationen kanske skulle fungera bättre ihop på detta vis?

Myndigheternas våld på medborgarna

När jag diskuterade dödsstraffet påmindes jag av en tabell med information i min lärobok i politisk vetenskap, Understanding the Political World, 2007, sidan 329, som beskriver hur många som dödats av myndigheter under 1900talet.

Våld via etablissemanget, totalt 262m, 86% av totala antalet
Via kommunistiska regeringar 153m, 50% av totala antalet
Via totalitära regeringar 28m, 9% av totala antalet
Via auktoritära regeringar 79m, 26% av totala antalet
Via demokratiska regeringar 2m, 1% av totala antalet
Via krig 41m, 14% av totala antalet
Totalt 303m individer

Mao Zedongs regim i Kina dödade 77m mellan 1923 och 1976. Joseph Stalins regim dödade 43m mellan 1929 och 1953. Man förstår Johannes Paulus IIs term en "dödskultur".

Det är väl den här typen av information som Forum för Levande Historia skulle kunna förmedla till Sveriges ungodomar. Kan inte påminna mig att man tog upp densamma under min skoltid. Det talas ju vitt och brett om hur vedervärdigt krig är men faktum är att krig har inte varit det största problemet.

I en artikel på DN.se för ett år sedan upplystes om den bristfälliga kunskapen hos ungdomen om kommunismens brott. Av någon anledning har man lyckats informera om nazismens brott men glömt kommunismens.

Det är väl ingen tillfällighet att Kina och Ryssland pekas ut som auktoritära länder av personer som Robert Kagan där regimerna inte ser öga mot öga mot den demokratiska världen. Å andra sidan kan man ju hoppas på att ett sådant förflutet manar till bättring.

20080702

Dödsstraffet?

Ulf Bjereld diskuterar vad han kallar det barbariska dödsstraffet i ett inlägg häromdagen. Frågan är alltså om EU har en poäng på USA genom att det är mer civiliserat utan dödsstraffet?

Själv är jag emot dödstraffet efter att ha tagit mig en funderare på saken härom året. Konsulterar man Wikipedia anges följande orsaker mot dödsstraffet:

"Opponents of capital punishment argue that it has led to the execution of wrongfully convicted, that it discriminates against minorities and the poor, that it does not deter criminals more than life imprisonment, that it encourages a "culture of violence", that it is more expensive than life imprisonment, and that it violates human rights."

Påven Johannes Paulus II hävdade att vi lever i en "dödskultur". Det är väl framför allt aborterna som sticker katolikerna i ögonen men även eutanasin. Jag är emot eutanasin men acccepterar aborter, eftersom jag inte tror att livet börjar vid befruktningen, men det är jag relativt ensam om.

Talar man om det barbariska dödsstraffet säger Benedictus XVI förmodligen att svenskarna är barbariska nog med sitt aborterande. Bjereld menade att Reinfeldt skulle tala med Bush om dödsstraffet då han blir EU-president men då kan ju Bush kontra med att han är emot abort.

Bush skulle förmodligen t.o.m trumfa situationen med att säga att han är emot dödande av "innocent life". Dödsstraffet är ju bara för mördare.

Frankrike vill dra igång Europeisk rymdforskning

Jag efterfrågade i samband med Fuglesangs bejublade rymdäventyr liknande stimulanser för Europas folk.

Sarkozy föreslår nu att politiker och inte byråkrater skall ta över ESA (European Space Agency) enligt BBC för en revolution i rymden.

Här finns även strategiska undertoner:

"The French say that if Europe fails to change its approach to space, it will fall behind Japan, China and India."

I USA är man inte dogmatisk om religion

Tabellen är hämtad ur en Pew Forum artikel. Data visar att det bara är Mormoner och Jehovas vittnen som tror deras Gud är unik. Muslimerna är 50/50.

Detta borde betyda att Amerikanarna är benägna att vara synnerligen ekumeniska med avseende på Guds existens. Min bedömning är också att det bara finns en Gud.

Eventuellt medlemskap för Turkiet i EU

Turkiet söker ju medlemskap i EU men detta är ett kontroversiellt ämne eftersom ett medlemskap skulle signifikant förändra EUs sammansättning när 70m sunnimuslimer blir medlemmar. Detta skulle kulturellt och socialt vara en för stor belastning. Jag diskuterade detta i ett tidigare inlägg.

Nu har Turkiets chefsåklagare agerat mot AK partiet och man riskerar att partiet kommer att läggas ned. Ett av huvudargumenten är att kvinnor inte skall få bära schal på huvudet på universitetet.

"I tisdags grep polisen 21 personer som ett led i en utredning av ett skugglikt, ultranationalistiskt och sekulärt nätverk." DN.se har denna information som för mig verkar mycket olik den kommande från en stat som skulle kunna vara en del av Europa.

EU har förfasats över att något dylikt kan hända ett parti som har stöd av 47% av folket och vad detta visar är att Turkiet är långt ifrån en situation där de kan gå med i EU inom tio år som det talats om.

Ett annat argument mot Turkiskt medlemskap är den kontroversiella Artikel 301 i Turkiets brottsbalk där man förbjuder folk att förolämpa turkiskheten. För att bli mer EU-vänlig modifierades paragrafen nyligen men frågan är hur effektivt detta kommer att bli. Denna arkaiska paragraf togs ju inte bort... utan modifierades.

Den 30 april 2008 gjorde det Turkiska parlamentet följande ändringar:

1. i frasen "förolämpa turkiskheten" ändrades 'turkiskhet' till 'den Turkiska Nationen'
2. man kräver nu tillåtelse från justitieministern för att starta en process
3. maximistraffet togs ned från 3 till 2 år

Källor:
DN.se
timesonline.co.uk
timesonline.co.uk

Kissinger om Ryssland

Henry A. Kissinger skriver på iht.com om slutsatser från en resa nyligen. Som en kommentar till vad Amerikanska och Europeiska kommentarer om Rysslands "demokrati" åstadkommer säger Kissinger:

"The policy of assertive intrusion into what Russians consider their own sense of self runs the risk of thwarting both geopolitical as well as moral goals. There are undoubtedly groups and individuals in Russia who look to America for accelerating a democratic evolution. But almost all observers agree that the vast majority of Russians consider America as presumptuous and determined to stunt Russia's recovery. Such an environment is more likely to encourage a nationalist and confrontational response than a democratic evolution."

På frågan om den viktiga situationen i Ukraina säger Kissinger:

"The issue of relations with Ukraine goes to the heart of both sides' perceptions of the nature of international affairs. Genuine independence for Ukraine is essential for a peaceful international system and must be unambiguously supported by the U.S. But the movement of the Western security system from the Elbe River to the approaches to Moscow brings home Russia's decline in a way bound to generate a Russian emotion that will inhibit the solution of all other issues. It should be kept on the table without forcing the issue to determine the possibilities of making progress on other issues."

Det verkar som om Kissingers bedömning av Ryssland är den av en sårad och skadeskjuten björn med vilken det kommer att finnas tydliga problem med att förhandla strategiska avtal. Från januari 2009 kommer det finnas nya administrationer på båda sidorna och mycket är osäkert om hur den nya balansen kommer att se ut.

En annan slutsats är kanske att om det kommer att vara svårt för USA att förhandla så blir det inte lättare för EU.

20080701

EUs förhandlingsposition?

FT.com delger i en artikel från 21 juni 2008 att Irlands "No" är "bad for business".

Har tidigare diskuterat USAs intresse av ett starkt EU för att en tung vänskaplig förhandlingspartner skall finnas globalt i stället för de enskilda länderna i EU. Problematik som den i Zimbabwe kan på detta sätt enklare få lösningar.

Europas storföretagschefer har liknande önskemål. I artikeln intervjuas cheferna för Österikes OMV ett energiföretag, Siemens och Adidas.

Jag har inte funnit att denna viktiga aspekt tas upp i debatten i Sverige. I artikeln finner man bl.a.:

"Companies are worried that in the scramble for natural resources, particularly oil, Europe risks being in a weaker position compared with the negotiating power of China or the US."

Wolfgang Ruttenstorfer, VD på OMV, säger t.ex.:

“It’s not good if the Germans and the French and the Italians handle [energy] questions directly with the Russians, with the Kazakhs, with other countries. It is better if there is a European position and a European relationship with these countries.”

Frågan är hur man med hjälp av opinionsbildning förmedlar denna aspekt till gemene man i Sverige. Tiden verkar mogen för ett mer samspelt och effektivt EU.

EUs Politiska Position?


Fascineras lite av det resultat som man ger som exempel på frågebankens resultat i Political Compass. Med viss försiktighet, vet ej hur vederhäftigt testen är, vill jag spekulera lite.
Innan jag såg det här resultatet hade jag spekulerat om huruvida det inte var så att människan har börjat använda sig av vad som är politiskt korrekt biologiskt. Detta skulle ju kunna förklara varför ländernas regeringar ligger så tätt inpå varandra i denna graf?
Borta är kommunismen och vänstern. Marx förförde så många men hade ju fel. En idélogi.
Själv hamnade jag under strecket, tydligen på en plats där gröna partier ofta hamnar, och detta känns på sätt och vis tryggt eftersom de nordiska länderna samlas där. Kanske därför man har intensifierat samarbetet dem emellan?
Vad som inte är så bra är väl kanske att man närmat sig fascismen på den vertikala axeln. Vad detta nu beror på? Det verkar inte vara något EU-specifikt eftersom USAs presidentkandidater samlas på samma plats. Har världen blivit hårdare?

Sveriges Politiska Position?


Jag frågade mig var alliansens väljare och socialdemokraterna befinner sig på gradienterna av klassisk liberalism och socialdemokrati och ritade ovanstående naiva figur. Med andra ord, vilken politik vill man se omkring sig?
Det är förmodligen rimligt att tro att Alliansens väljare uppskattar en politik som befinner sig till vänster i bilden och att de representerar den vänstra delen av normalfördelningskurvan med heldragen linje.
Kanske skall man använda populationskurvan med streckad linje i stället för Sveriges befolkning? Den stämmer bättre med den kritik som Alliansen har fått att de tycks föra en rätt så socialdemokratisk politik. På Political Compass sajten ligger Sveriges Regering 2008 i origo, dvs längst till vänster av de européiska regeringarna.
En figur som ovan skulle i så fall förklara det storslagna slagsmålet om de så kallade mittenväljarna. De två populationerna delas ju i så fall där det är flest väljare.
Ett annat sätt att se på problemet är att den heldragna populationen är "alliansarna" och den streckade "sossarna". I detta fall skulle det finnas ett mindre antal väljare som kan tänka sig att rösta i båda lägren.
Är det någon som vet hur homogen Sveriges befolkning är med avseende på politiska åsikter?
Den "borgerliga själ" som Kaffepaus efterfrågar borde representeras av den lilla del av populationssvansen som når ut till vänsterkanten av figuren, dvs 100% Klassisk Liberalism. Med andra ord så existerar personer med detta önskemål knappt i Sverige.