Storbritannien och Europa

Economist.coms blogg Certain ideas of Europe presenterar debatten mellan de som tycker Storbritannien skall integrera sig i EU och de som talar om en EU-exit.

Man för fram rösten från Peter Sutherland en Irländare som har varit EU-kommisionär, chef för WTO när den bildades, ordförande i BP och Goldman Sachs International och ekonomisk rådgivare till påven. Sutherland talar för en integrering av Storbritannien i EU medan The Economist menar att Storbritannien i stort är negativa till detta.

En artikel om honom i guardian.co.uk hävdar att han snarare skulle vilja regera Europa:

"The thing I've wanted to run all my life was Europe but I don't think that will happen. It's just such a great idea. Europe for me is the most noble political process in 1,000 years."

En annan helgfråga är om det bästa för den trans-Atlantiska relationen inte är ett strategiskt mer självständigt EU. Detta skulle i så fall, med ovanstående information, skapas av att Storbritannien inte var med, för de har tydligen tidigare arbetat mot politisk-ekonomisk integrering av EU. Gordon Brown verkar ju ty sig till USA i stället och föredra ett EU där bara frihandeln är en dominerande fråga.

Som jag tidigare indikerat finns ju talessättet "Two is company. Three is a crowd" och EU skulle kanske fungera bättre med bara Tyskland och Frankrike som huvudnationer. Frågan är hur Sverige skulle ställa sig till en sådan utveckling? Hänger de på det krigiska Storbritannien eller det pacifistiska Tyskland?

The Economists ledare handlar den här gången om "Club Med", en booster av den så kallade Barcelonaprocessen, där man försöker integrera alla länder runt Medelhavet med EU-länderna. Detta framtida neo-Romarrike kanske trots allt blir en för stor frestelse för det gamla imperialistiska Storbritannien?

"The most noble political process in 1000 years" och USA klagar på att man inte lyssnar till väljarna... som jag hävdar inte finns. Det här börjar bli intressant...