När börjar minnet fungera?

En hittills okänd tidpunkt är när människan får sitt medvetande. Födseln är kanske inte den mest sannolika tidpunkten. Detta är en viktig fråga för debatten om abort och eutanasi.

De flesta organ är ju anlagda efter den första trimestern, c:a 10-12 veckor, och fungerar normalt. Hjärnan däremot kan ej tänkas fungera vid denna tidpunkt.

En del av medvetandet är minnesfunktionen. Dess tillkomst är svår att studera innan ett barn kan tala och svara på frågor.

Det finns dock tester som bygger på att intresset för en ny bild är större än för en tidigare känd bild.

Bildminnet tillkommer under första året efter födseln medan hörselminnet fungerar vid födseln. Ett barn kan känna igen en sång som modern har sjungit under fostertiden.

Ett reflexlikt minne tillkommer efter c:a 2 månader medan det vuxna bildminnet först tillkommer efter 6-12 månader. Detta beror sannolikt på att synen utvecklas snabbt under det första halva året. Arbetsminnet utvecklas också mellan 6-12 månader.

Hur viktigt är då minnet för medvetandefunktionen? Vad betyder det för medvetandets uppkomst att vi inte har något bildminne förrän efter två månader?

Källa: Brain Development and Cognition, 2002, 2nd ed., eds: Mark H. Johnson, Yuko Munakata, and Rick O. Gilmore. s151-178, Charles A. Nelson, The Ontogeny of Human Memory: A Cognitive Neuroscience Perspective.

När börjar vårt mänskliga liv?

Fick anledning att aktualisera en artikel jag skrev i september 2005 som föreslår att livet som sådan börjar en till två månader efter födseln då ett barn normalt börjar le mot sin förälder.

Artikeln var tänkt som ett tankeexperiment där jag använde mig av uttalanden i Bibeln för att stödja hypotesen.

För mig mer detaljerad information om nervsystemets uppkomst gör att en kommentar är intressant.

Nervcellernas existens, utan att de för den skull är uppkopplade optimalt, tillkommer från 7e till 17e veckan i embryonalstadiet. Sedan sker en stor utveckling postnatalt under det första året. Antalet synapser ökar t.ex. c:a fem gånger.

Följaktligen kan man hävda vetenskapligt att det är osannolikt med ett tänkande innan vecka 18 som är gränsen för abort i Sverige. Det är än mer osannolikt med ett liv innan vecka 12 som är en vanlig abortgräns nere i Europa.

Vid tolv veckors gestation är inte ens alla nervceller anlagda utan axoner och dendriter. De senare kommer till efterhand. Ett medvetande är också osannolikt.

Kanske är det första leendet hos barnet, som Bibeln antyder, inte en så oäven definition på livets begynnelse?

Embryogenesen av den prefrontala hjärnbarken

Jag har i tre tidigare inlägg behandlat frågeställningen om hur förstoringen av hjärnbarken går till under embryogenesen, här, här och här.

Den centrala frågeställningen gällde hur man kan tänka sig att den prefrontala hjärnbarken tillkommit evolutionärt, som med sin speciella uppkoppling på den övriga hjärnbarken anses ha en viktig överordnad funktion.

Går det att spåra dubbleringen av den prefrontala hjärnbarken i embryogenesen, som är en av de få skillnader som finns mellan oss och schimpansen (1)?

Vid 4-5 veckors gestation kan man se den främre delen av neuralröret som kallas telencephalon. I en bok från 2002 (2) finns det information om att detta område kan delas in i ett nätverk ("grid") som utvecklas enligt nätet till hjärnans olika delar. Det är molekylära markörer som står för denna longitudinella och tangentiella indelning (3). Skador i denna utveckling anses kunna ge upphov till autism.

Det är dock intressant att notera att en ökad incidens av mental retardation ej observerades efter Hiroshima och Nagasaki bomberna före 8 veckors gestation. Effekten var som störst mellan 8 och 15 veckor (4).

Hos människa produceras neuronen i hjärnbarken mellan dag 40 och 125 (5). Axoner och dentriter formas efter cellerna har migrerat färdigt. Dessa neuron produceras under 11 celldelningar hos musen, 28 hos macaquen och med c:a 34-35 celldelningar hos människan.

Det är alltså en förstoring av neuralröret via det pseudostratifierade endotelcellslagret vid håligheten i röret (lumen) som äger rum innan nervceller bildas som är orsaken till den primära indelningen av hjärnans olika delar.

2002 är relativt sent så frågan är om så värst mycket mer är känt idag om den indelning som leder till den prefrontala hjärnbarkens uppkomst och uppkoppling. Uppkopplingen är mer unik än strukturen på hjärnbarken så det mest intressanta evolutionärt är kanske hur axoner och dendriter formas och de processer och gener som styr detta skeende. Det är dock troligt att en del av telencephalon vid vecka 5-7 predisponeras till att bli den prefrontala hjärnbarken utan att en enda nervcell ännu existerar.

Jag fortsätter letandet...

Referenser:

1. Hill, R. S. and Walsh C. A. Molecular insights into human brain evolution. (2005) Nature, 437, 64-67.
2. Nowakowski, R. S. and Hayes N. L. (2002) Principles in CNS development. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.
3. Rubinstein, J. L. R. och Shimamura, K. (1997) Regulation of patterning and differrentiation in the embryonic vertebrate forebrain. in: Molecular and Cellular Approaches to Neural Development (Cowan, W. M., Jessell, T. M., and Zipursky, S. L., eds.) s356-90. Oxford University Press.
4. Otake, M. and Schull, W. J. (1984) In utero exposion to A-bomb radiation and mental retardation; a reassessment. British Journal of Radiology, 57, 409-14.
5. Rakic, P. (2002) Intrinsic and extrinsic determinants of neocortical parcellation: A radial unit model. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.

Påbyggnad vs konstruktionsförändring

När en gren växer på ett träd så byggs den på successivt och en funktion, bladens ljusupptagande förmåga, byggs ut.

Jag roar mig med ett tankeexperiment som rör frågan om hur evolutionen bygger på nya funktioner och hur dessa spelas ut under embryogenesen.

Det är fascinerande att betrakta embryogenesen. Hur den tycks gå som på räls. Det ena leder till det andra.

Jag ställde frågan om hur vår intelligens, relativt schimpansens, byggdes på evolutionärt och om den kan ses som en påbyggnad under embryogenesen. Ett tillägg snarare än en konstruktionsförändring centralt.

Utvecklingen av neuralröret sker hos fåglar och däggdjur från mellanhjärnan i två riktningar: 1) frontalt, till det som sedan blir cortex; och 2) caudalt, nedåt ryggmärgen till.

Frågan är alltså om mellanhjärnan då representerar den evolutionärt äldsta delen av nervsystemet?

Paul D. MacLean och hans tredelshjärna, reptilhjärnan, limbiska systemet och neo-cortex från 1950-talet talar ju samma språk.

MacLeans system skulle då kunna byggas ut till en fyrdelshjärna där den fjärde delen blir den prefrontala cortexen med sin unika uppkoppling på alla de andra delarna i hjärnan.

Neuroembryologi

Använder mig av en bild i Lewis Wolperts utmärkta bok Principles of Development, 2002, för att illustrera hur lärobokslitteraturen förklarar uppkomsten av den cortikala ytan.

Överst på bilden ses neuralröret i genomskärning. Cortex bildas av den främre, slutna, delen på neuralröret. Den prefrontala cortexen, som är intresset för förklaringen, kanske är längs fram på toppen. Jag får återkomma med exakt position.

Vad man är överens om är att håligheten på neuralröret täcks av ett epitel som utgör en proliferationszon där neuroblaster bildas av epitelceller. Detta involverar ytmolekylerna Notch och Delta.

De omogna nervcellerna vandrar sedan upp längs radiala gliacellsutskott som jag beskrivet tidigare. De deponeras inifrån och ut.

Vad som inte klargörs är hur proliferationszonens yta förstoras och hur de olika delarna av cortex bildas med dess inbördes placeringar hos människa. Wolperts exempel här ovan är från vertebrater NUD.

På senare tid har det framkommit att olika delar av ytan inte nödvändigtvis har olika genexpression eftersom nya ytor kan ta över om de traditionella är skadade. Detta styrs i så fall av inkommande information.

Jag ger mig nu på jakt efter information som förklarar hur cortexytan uppstår från toppen på neuralröret. Hos människa vet man att acefala tillstånd uppstår om neuralröret ej sluts ordentligt. Den informationen jag letar efter finns kanske från primater.

State of the Union Address 2008

Det är något jag saknar i Sverige. En årlig sammanfattning och årsplan av Statsministern liknande State of the Union Address i USA. 2008 års Address är George W Bushs sista.

Presidenten tar upp några vetenskapsrelaterade meddelanden.

Han säger t.ex.: Om Amerika skall fortsätta att ha framgång i framtiden, så krävs att vi litar på skickligheten hos våra vetenskapsmän och ingenjörer och att vi ger dem makten lösa framtidens utmaningar. Sedan fortsätter han med att be Kongressen att dubbla anslagen för kritisk grundforskning inom fysiken för att säkerställa att USA förblir ledande inom detta område.

Han gör vidare en poäng av att etisk biologisk forskning gjort framsteg genom att i november 2007 få fram embryonala stamceller av adulta hudceller och säger att man expanderar anslagen i denna riktning. Han uttalar sig emot kloning av humant liv (reproduktiv kloning).

Han använder ett målande uttalande om immigrationen:

"Illegal immigration is complicated, but it can be resolved. And it must be resolved in a way that upholds both our laws and our highest ideals."

Israel-Palestina frågan eller frågan om det "Heliga Landet" blir ju intressant i år. Bush säger att han vill försöka få till stånd ett fredsavtal innan året är slut. Det faktum att han avgår om ett år kan ju tänkas tjäna som en sporre. Det vore ju också intressant om den ökade stabiliteten i Irak kommer att kunna bidra positivt. Han säger:

"The time has come for a Holy Land where a democratic Israel and a democratic Palestine live side-by-side in peace. "

En genväg till embryonala stamceller

Man kan idag läsa lite överallt, nytimes.com, dagen.se, SvD.se, om hur två olika forskningsgrupper i Japan och USA lyckats transfektera hudceller med fyra gener så att embryonala stamceller bildats.

Detta är en viktig genväg för att producera friska nya celler i stället för produktion via terapeutisk kloning med humana embryon.

Många förväntar sig att etiska dilemman skall lösas på detta vis.

En fråga som dock inte diskuterades i artiklarna är om det kommer att bli möjligt att producera embryon via den nya tekniken. Detta experiment skulle medföra nya etiska dilemman.

Fåret Dolly skapades 1996 genom att man tog arvsmassan från en hudcell och injicerade den i ett obefruktat ägg med utsugen arvsmassa. Detta modifierade ägg gör samma arbete som de transfekterade generna ovan. Denna kloning verifierade att en adult cell kunde embryonaliseras.

Men vad händer med definitionen på liv enligt kyrkan i detta fall? Det finns ingen konception. Kommer själen att kunna transfereras via en cell från donatorn? Eller som i Dollys fall via arvsmassan. Annars skulle ju en klonad individ bli själlös. Detta borde vara ett argument för att själen tillkommer under den embryonala utvecklingen snarare än vid konceptionen.

Reinkarnation och mänsklig kloning

John Tierney skriver idag i nytimes.com om hur man i Öst ser annorlunda på kloning än i Väst i artikeln "Are Scientists Playing God? It Depends On Your Religion".

I bakgrunden ligger frågan om vi i Väst kommer att halka efter dem i Öst när det gäller forskning på stamceller.

Eftersom religionens antågande är ett kontemporärt skeende så medför detta att frågan kommer att tillspetsas ytterligare. Kulmen är inte nådd. Detta är en utmaning för kyrkan.

Forskningen på atomkärnornas inre var väldigt kontroversiell efter konstruktionen av atom- och väte-bomberna. Sedan vande sig folk. Edward Teller, en fysiker som arbetade på den fysik som rörde teorin bakom vätebomben sade på frågan om hur han kunde arbeta på något så farligt svarade att fysiken var så otroligt intressant.

Det är nyfikenheten, sökandet efter skönhet, som driver människan förbi religionens hinder. Det blir med andra ord en konkurrens mellan en gång etablerad religiös skönhet och en successivt framkommande naturlig skönhet. Kanske det mest effektiva sökandet efter Gud?

Den absoluta skönheten är förmodligen relaterad till kärleken, agape.

Fasseparation?

Om man blandar kloroform, metanol och vatten till en homogen blandning kan man sakta tillföra droppar av vatten tills helt plötsligt två faser uppstår...Man tror att bara naturlagar är involverade i detta skeende.

Nu är frågan om vad som händer i den tidiga embryonala utvecklingen på samma sätt producerar en kropp och en själ från bara en kropp eller om själen introduceras vid fusionen av spermie och ägg. Jag har diskuterat problemet tidigare och här.

Nervsystemets bildande kanske är som att tillsätta vattendroppar--genexpressionen producerar substanser... Plötsligt tänds själen. Detta är förmodligen materialistens position. Är man ännu mer sparsmakad får man Den Biologiska Roboten--utan själ. Det är mindre sannolikt att fasseparationen sker vid befruktningen.

Här finns för mig en konflikt mellan tron och sannolikheten, mellan teologin och vetenskapen. Katolska kyrkan hävdar att själen kommer till zygoten, dvs den fuserade spermien med ägget från Gud och inte från föräldrarna. Själen har alltså inget med generna att göra.

För övrigt läser jag Steven Pinkers The Stuff of Thoughts, 2007. En lärobok mer än en roman. Spännade, Pinker påstår att verbkonstruktionerna beror på ett djupare lager av fenomen--djupa strukturer? Har dock bara kommit halvvägs. Boken lär ska vara en presentation av hur språk och tankar samverkar... eller inte.

Läckrast hittills var en teori där alla orden, precis som antikroppsproducerande B-celler, är genetiskt bestämda...Pinker gillar inte teorin i fråga och försöker argumentera ner den.

Pinker anför av en tillfällighet att NASA planerar för bemannade rymdfärder för att man inte har kunna ersätta människan med maskiner. De är inte nyfikna nog och kommunicerar inte tillräckligt bra med Jorden. Detta kan ju vara en viktig information i debatten om AI forskningen kommer att producera "mänskliga" maskiner eller inte.

Hur fri är den fria viljan?

Just nu står jag och betraktar problemet Den Fria Viljan mellan Spinozas determinism och Bergsons fria vilja. Jag blir nog kvar ett tag...

Jag kan inte låta bli att jämföra människans liv med evolutionen. Ett tema med vilket vi föds samt variationer. Ibland låter det bra och ibland alldeles förfärligt.

Det är förmodligen känt, men tyvärr inte publicerat, när nervsystemet börjar fungera under fosterstadiet. Sedan är det aktivt hela vårt liv och reagerar på valsituationer ideligen under denna tid...eller styr det?

Hur fria är dessa responser? Är det en livets tunnel vi färdas genom med "ofria" gränser hela tiden för våra beteenden? Människosläktet i en tunnel.

Alltså, är viljan bara till synes fri och kopplad med en stark genetisk determinism?

Tillägg:
Vad behöver man lägga till denna biologiska robot (djur?) för att få en människa?

Finland har halva abortfrekvensen!!

Gert Gelotte skriver i gp.se om Finlands halva abort frekvens jämfört med Sveriges. I Sverige begär 17.2 kvinnor av 1000 abort medan det i Finland endast är 9.3 per 1000. Det är 36045 aborter i Sverige per år. Danmark har dessutom nästan halverat sin abortfrekvens sedan 1975 och har nu 12.2 per 1000.

Orsaken till detta är okänd. Det kan vara många små orsaker snarare än en fundamental. En skillnad i abortlagarna är att gränsen för tidig abort i Finland är 12:e veckan mot 18:e veckan i Sverige. Det är kanske lite besvärligare med det kortare tidsperspektivet?

Det kanske är dags att byta abort tiden till den mer funktionella 10-12 veckorsgränsen som dessutom är vanligare nere i Europa? Den första trimestern med organens färdigställande är över. Det mentala livet kanske börjar.

Dessutom slutade färre finska kvinnor med p-piller när raporterna om bröstcancer- och blodpropps-risker kom. Somliga anser att den finska sexualundervisningen i skolan är bättre än den svenska.

Efter allt tal om andlighet de senaste dagarna efter Christina Doctares artikel i SvD.se undrar man om Sverige är mer sekulärt än Finland? En skillnad i andlighet? Skillnaden i abortfrekvensen är dock stor och en så stor skillnad i andlighet mellan länderna är kanske osannolik.

I vilket fall som helst är ju skillnaden mycket signifikant och Gert Gelottes förslag om att formellt utreda frågan är synnerligen viktigt.

Sammanfattningsvis

Lagom till Kristi himmelsfärdshelgen kommer så en sammanfattning av de tidigare inläggen.

Enligt ett kristet perspektiv sker hela tiden skapelser vid födseln av en ny individ. Fostrets själ bildas som en tanke av Gud. Individen är älskad och nödvändig. Allt enligt paragraf 366 i den katolska katekesen: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna".

Det är uppenbart att Gud finns på grund av närvaron av all skönhet och design i världen.

Detta är troligtvis då samma händelse som skapade den första människan en tid tillbaka i kroppen av en hominid. En kropp som kom från evolutionen från den första cellen. En miljon år sedan, kanske kortare. Det vill säga när språket, det betydligt större minnet och tankarna kom till. Det är detta som skiljer oss från djuren--ande-nätet. Informationen för dessa skulle alltså ej finnas i arvsmassan.

Jag har kallat detta för den tredje skapelsen. Den andra skapelsen är tillkomsten av den första cellen och den första skapelsen är The Big Bang.

Enligt det rent materialistiska paradigmet sker inga skapelser. Gud existerar ej. I stället sker av någon anledning, non ultra descriptus, The Big Bang, och sedan rullar det på enligt regler man kallar naturlagarna. Dessa regler är ej gudomliga även om man helgar dem.

Det bör också förtydligas att arvsmassan i detta fall måste innehålla information till att driva tankar och att minnas. Jag tillägger också att det på inga vis finns vetenskapliga förklaringar till alla steg i denna evolution.

En fråga är: vilket verkar mest meningsfullt?

Katolsk-materialistisk dissonans

I ärlighetens namn fordrar paragraf 366 i katolska kyrkans katekes ytterligare en kommentar även om den stämmer i det essensiella med min hypotes.

Det etablerade vetenskapliga materialistiska paradigmet lär förmodligen att livet, dvs, både det kroppsliga och del själsliga, börjar i och med befruktelsen och att det har sitt ursprung i informationen i generna som kommer från båda föräldrarna. Själen kommer alltså helt från föräldrarna och Gud är inte inblandad. Själen har då sin plats i hjärnvävnaden och är på så sätt inte odödlig.

Dr. Rupert Sheldrake intar en intermediär postion med sin hypotes om 'morphic resonans', dvs, att information till den embryonala utvecklingen även finns i etern, inte bara i generna.

Jag frestas också att yttra mig om agapes relation till treenigheten även om jag inte på något sätt vill låta påskina att jag är en teolog. Fadern, sonen och den helige anden är ju de tre personlighets-karaktärerna som räddar kristendomens monoteistiska valör genom att vara olika uttryck av en och samma essens. Om Gud är agape finns där ju en dissonans mellan begreppet personlighet och den karaktär som agape innehar, en slags energi. Är agape själva essensen eller rör det sig om en fyrenighet?

Det kan tyckas ogudaktigt att försöka söka Gud/agape med vetenskapliga metoder men det rör sig om ett ärligt försök att utveckla 'interfacet' mellan teologin och naturvetenskapen.

Själen skapas av agape?

Idag regnar det och jag njuter av att sitta inomhus med intressanta problemställningar. Den katolska kyrkans katekes informerar i paragraf 366 att: "Kyrkan lär att varje andlig själ omedelbart skapas av Gud--den 'produceras' inte av föräldrarna". Denna dogm är för en biolog väldigt intressant därför att den säger att föräldrarnas gener inte är involverade i produktionen av fostrets själ. För det första finns där då ingen nödvändighet i att själen skulle produceras samtidigt med zygoten--den fuserade spermien och ägget--om inte ordet "omedelbart" skulle betyda detta. Det är mera rimligt att själen etablerats när det kroppsliga substratet för dess funktion, bio-nätet, är redo vid c:a 10 veckor. Det är också sannolikt att själen är icke-cellulär och min hypotes med ett ande-nät, skillnaden mellan människa och djur, verkar stämma väl överens med denna paragraf som också stimpulerar att själen är odödlig--celler dör ju. Vidare, är Gud involverad i skapelsen så är agape det också. Kan man tänka sig agape som en själslig livsenergi som flödar genom kroppen genom livet? I så fall är den mänskliga själen beroende av agape för sin existens. En experimentell approach för att studera andligheten, dvs, mottagligheten av agape skulle då kunna involvera en blockad av agapes flöde till själen (ande-nätet)? Utan ande-nätets funktion skulle människan bli djurlik. Detta vore ett framsteg i studiet av andligheten hos människan. Man saknar ju annars en 'bioassay' för agapes effekt på individen. Kristna studenter på universitet klarar sig lika bra som icke-kristna, ej bättre, och framgångsteologi är ett fult ord, dvs, att man skulle ha individuella fördelar av att vara kristen. Kristen är man bland likasinnade och det kanske gruppen som sådan mår bättre av. Att blockera agapes flöde kan bli svårt. Den verkar passera det mesta och finns till och med i rymden. Hursomhelst, för tre tusen år sedan trodde man att regnet kom från Gud. Idag tror vi att agape kommer från Gud.

Vad är bio-nätet?

Detta är faktiskt en väldigt bra fråga. Min arbetshypotes lyder som följer. Bio-nätet är den samlade funktionen av alla celler i kroppen. Det är inte nödvändigtvis så att hjärnan styr alla fenomen. I en hjärndöd person fungerar andra organ som de ska. Delvis via det så kallade autonoma nervsystemet. Metabolismen i varje enskild cell bidrager med en del till bio-nätet. Jag tror att upplösningen på nätet är cellulär. Funktionen i varje cell styrs av den så kallade signaltransduktionen. Ett par hundra 'pathways' som länkar signaler som kommer till en cell utifrån med cellens interna funktion. Bio-nätet driver densamma. Skulle man kunna 'hacka' bio-nätet vore det möjligt att "köra" personer med hjälp av datorer. Med 'köra' menar jag då att driva alla kända kroppsliga funktioner såsom att röra armar och ben till insulinproduktion eller smaksensationer, aktivera minnesbilder etc. Enligt min definition så drivs däggdjuren med bio-nätet och vårt bio-nät är överlagrat med vad jag kallar ande-nätet. Informationen till bio-nätets konstruktion finns lagrat i vårt genetiska material och bio-nätet bildas likt andra organ under den embryonala utvecklingen. Jag tror att det enklaste sättet att visualisera bio-nätet är att betrakta det som ett virtuellt organ. Dock ej lika med hjärnan som också drivs av bio-nätet. En viktig fråga är hur ande-nätet är uppkopplat på bio-nätet. Är kopplingen inte beroende på hjärnbarken skulle en hjärndöd individ forfarande kunna tänka och känna emotioner? Medvetandet kan vara styrt av bio-nätet. Själen kan ej bildas innan bio-nätet är bildat.

Besjälandet av fostret

Enligt den katolska kyrkan besjälas fostret vid konceptionen och detta ger upphov till problem med aborter och med stamcellsforskning. Att spermie-ägg fusionen är den tidpunkt då livet uppstår är dock en relativt sen idé. Det var i slutet på 1800 talet som detta blev en dogm. Innan dess hade Thomas av Aquinos idéer om att själen introducerades vid formationen av fostret varit de förhärskande sedan 1200 talet och S:t Thomas fick dessa idéer från Aristoteles och Hippocratus. Den vanligaste abort tiden är vid maximalt 12 veckor numera och detta återspeglar den ungefärliga tiden for fostrets kompletta uppsättning av organ och lemmar. Vetenskapligt sett kan åtminstone två argument nämnas som stödjer en besjälning vid formationen. Vid bildandet av identiska tvillingar skulle själen delas i två delar om besjälningen skedde vid spermie-ägg fusionen. Det finns ej något fungerande nervsystem förrän vid formationen. Det är rimligt att detta är nödvändigt för en fungerande själ. Bio-nätet är ej bildat före organens färdigställande och detta ger ett liknande argument eftersom ande-nätet är beroende på ett fungerande bio-nät. Det är sedan upp till var och en att bestämma sig för om själen endast kommer från det genetiska materialet eller om Gud skapar själen vid formationen. Det är lättare att tro på den katolska skapelsen vid livets början än på dess bestämmning av själva tidpunkten. Mer problematiskt, men fullt möjligt, är att tänka sig att barnet besjälas vid c:a 1-2 månaders ålder då det ler för första gången mot sin förälder. Den emotionella kontakten skulle då vara livets början. En intressant bok som belyser problemet är The Soul of the Embryo av David Albert Jones, ISBN 0-8264-6296-0.