Anti-amerikanismen föder anti-europeanismen

Våld föder våld. The Economist, sidan 56, 28 april, 2007 har en artikel som diskuterar hur elaka tungor i USA reagerar mot anti-amerikanismen i Europa. Man anför tre huvudproblem: 1) Europa begår ett demografiskt och ekonomiskt självmord. Återväxten är för låg. Det föds bara c:a 1.5 barn per två individer mot c:a 2.3 i USA. Ekonomin är dessutom för hårt reglerad och nedtyngd av sociala beting; 2) Till skillnad från Amerika är Europa ett samhälle som lämnat kristendomen bakom sig; och 3) Muslimerna ersätter det demografiska och spirituella tomrummet. Det finns dem som påstår att det muslimska hotet mot Europa är lika illavarslande som det nazistiska hotet var på 1940talet. Att visa en alienation mot Europa är något som hör till den Amerikanska högern så det är kanske inte så allvarligt eftersom högern för närvarande inte är på frammarsch. Man kan oclså fråga sig om Europas tomma kyrkor verkligen betyder att europeerna har övergivit sin tro. 75% av europeerna hävdar att de är kristna och europeiska sociologer talar om att tro utan att vara associerad med en kyrka. Dessutom representerar muslimerna bara 4% av populationen och är sinsemellan splittrade. Trots detta är anti-Europeanismen inte obetydelsefull. I och med att det kalla kriget tog slut så försvann detta argument för sammanhållningen. Iraq-kriget gjorde att Tyskland och Frankrike alienerades med USA och Storbritannien. Anti-Europeerna skriver ocskå böcker med titlar som "America Alone", "Our Oldest Enemy", "While Europe Slept" and "The West's Last Chance". Nu är det väl ändå så att majoriteten ser värdet av att samarbeta över Atlanten. Detta samarbete har ju varit fundamentet för världsfreden sedan 1945. Jag hoppas därför att man fortsätter att förstå att det är fler saker som förenar än som skiljer de två parterna åt. Nicolas Sarkozy, den nye Franske presidenten är ett steg i rätt riktning.