Gösta Berlings Saga

På grund av mitt besök på Mårbacka läste jag om Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Hon vann tydligen 500kr på en tävling med de första kapitlen och sedan använde hon pengarna för ett års tjänstledighet då hon färdigställde boken.

Jag har försökt förstå vad hon ville säga med valet av karaktären den försupne avsatte prästen. Det finns naturligtvis en massa forskning på detta men jag tänker gissa lite på egen hand.

Är det hon själv som inte trivdes i ett patriarkaliskt religöst sammanhang men som fungerade i ett annat? Hennes far dog ju utfattig och försupen. Eller är det ett försök att klaga på tidens religion och manssamhälle i stort? Marianne Sinclairs hyttande med kniven alldeles innan pappan fick sitt första slaganfall efter att ha lagt tillbaka stenen var ju ett exempel.

Hennes zoo-lika, mens collection, kavaljererna är ju en annan ledtråd. Det var naturligtvis bra för en ensam kvinnlig arbetsledare som majorskan att ha lite mansfolk att försvara sina sju bruk med och det hade hon tydligen råd med. Lagerlöf däremot, verkar ha använt sig av dessa karaktärer för att raljera med mansrollen. Hon kom ju själv sedan att driva Mårbacka gården som tydligen hade upp till 20 anställda som mest.

Enligt guiden på Mårbacka hade hon sagt att om hon skulle komma att dela Nobelpriset med en karl så fick det vara. Man gav henne då medaljen som ensam pristagare. En tidig kvinnosaks-kämpe med andra ord som blev invald i Svenska Akademin och fick Nobelpriset innan kvinnnorna i Sverige tilläts rösta 1921.