Språket--hur unikt är det?

Har just läst den bok jag gjorde reklam för häromdagen, The First Word, av Dr Christine Kenneally från 2007 som beskriver läget i den debatt som hanterar unikheten av språket hos människan. Kenneally är partisk åt evolutionen till men leverar en saklig debattutredning.

Boken beskriver utvecklingen av forskningsfältet "The Evolution of Language". Det hade ansetts som omöjligt att utreda språkets evolution men Steven Pinker och Paul Bloom bröt isen 1990 med ett arbete i Behavioral and Brain Sciences.

Fram till dess hade Noam Chomsky, världens främste linguist och Stephen Jay Gould, världens främste teoretiker på evolutionsteori hävdat att språket inte var en produkt av naturlig selektion utan en bieffekt av andra evolutionära krafter som en ökning av hjärnans storlek.

Nu tror Noam Chomsky att språket evolverat skilt från talet, eftersom döva barn kan lära sig teckenspråk. Han tror fortfarande att språket är mycket komplicerat och "innate". Vi pratar mest med oss själva och använder inte språket primärt för kommunikation. Det är då möjligt att säga att en stor förändring av okänt slag måste skett och att detta måste skett relativt sent, så sent att det evolutionärt sett är ont om tid.

Bristen på tid är ett centralt problem och Kenneally bemöter det i sista kapitlet med en spekulativ projektion från Universitetet i Lund där två forskare räknat ut att det bara skulle ta 364000 år att evolvera vår synförmåga från en ljuskänslig fläck med celler. Tycker själv detta verkar vara för kort tid. Evolutionen de novo av flugvingen tog 400 miljoner år och detta är inte en beräkning.

Dr Kenneally tar upp FOXP2 genen från familjen KE som ett exempel på en begynnande genetik för språket. Det saknas dock fortfarande bevis för en genetik av grammatiken. KE familjen lider mest av motoriska störningar i talet och om talet evolverat skilt från språket är detta exempel på en övervärdering av FOXP2 genens roll.

I min kosmologi föreslår jag att språket och tänkandet är skapade av Gud. Dr Kenneally tar upp en forsknings linje framtagen av Simon Kirby som säger att språket är som ett virus i människan. Som en form av liv utan medvetande som evolverar skilt från organismen den 'infekterat'. Det följer en olik tidsplan. Dr Kirby modellerar uppkomsten av språket med datorer.

En annan forskare, Dr Terrence Deacon ser språket och människan som parasitiska på varandra: "Modern humans need the language parasite in order to flourish and reproduce just as much as it needs humans to reproduce." Han säger också: "Languages are more like living organisms than mathematical proofs, so we should study them in the way we study organism structure, not as a set of rules."

Utvecklingen av forskningen på språkets uppkomst stöder fortfarande en hypotes där jag hävdar att kroppen som evolverat är hemsökt av en tredje livsform skapad av Gud. Boken tar inte upp tänkandet speciellt men de nämns att språket och tänkandet utgör ett system tillsammans. Djuren har dock ett rudimärt tänkande. De kan till exempel hålla ordning på inbördes hierarkier dem emellan.

Min slutkommentar blir att boken är en utmärkt introduktion för någon som vill lära sig lite om hur forskningen om språket utvecklats från femtiotalet och framåt och om hur den mer filosofiska debatten tagit gestalt om det dilemma språkforskningen hamnat i då den inte kunnat kopplas till biologin.