BioLogos

Francis S. Collins kallar även theistic evolution för BioLogos. Han kombinerar då Guds ord från informationen i det humana genomet med Guds Ord i Johannesevangeliet.

Han skriver att de sex punkterna är optimerade för minimal friktion med både den kristna och den vetenskapliga synsätten. Påven John Paul II hade uttryckt sitt gillande för denna världsbild och enligt Collins kommer det nya signaler från Vatikanen åt detta håll efter ett kort mellanspel med designaspekter.

Det är naturligtvis farligt att ta avsteg från ett så beprövat synsätt men jag har kommit att arbeta med en variant av denna Gudssyn. Jag är väldigt intresserad av synpunkter på detta synsätt och hoppas att jag inte förolämpar någon ovetandes.

Om Jesus Kristus vandrat, lidit, dött och uppstått på Jorden har han varit Gud och samtidigt människa. Gud har alltså varit materiell. För mig ligger det nära till hands att tänka den tanken ut och tänka sig Gud som materiell i stället för i en separat spirituell domän. Gud har alltid funnits och är oändligt stor. Vid tiden för The Big Bang befann Gud sig i en punkt.

Den spirituella domänen, t.ex. vår själ, blir i så fall en materialistisk existens där vi ännu inte känner naturlagarna. Vi blir då resultatet av Guds tanke vid vår födsel då vi är en del av Gud.

Vid det här laget i vetenskapens historia tycker jag att det är mycket rimligt att tänka sig nya landvinningar som successivt kommer att förklara vårt liv. Hur förklarar man då punkt 6 i Collins lista: "But humans are also unique in ways that defy evolutionary explanation and point to our spiritual nature."

Det tycks mig att detta är svårt att göra utan att bryta mot punkt 4: "Once evolution got under way, no special supernatural intervention was required." Man måste då förutsätta att evolutionen på något sätt skapar denna unikhet. I så fall kanske den 6e punkten är en God-of-the-gap teori? En "tanke" från Gud som skapar språket, tänkandet och vårt intresse att söka Gud verkar i stället vara en bra förklaring. Tanken i detta fall är då den materialistiska kontakten med Gud.

Collins verkar inte vara entusiastisk för en genetik bakom andligheten. Han håller dock med Dean Hamer om att de flesta personlighetsvariabler verkar ha en genetisk bakgrund. Så då även andligheten får man förmoda. Tyvärr bryter denna idé mot punkt 6 ovan.

Huruvida förekomsten av morallagen också är en God-of-the-gap teori är kanske också en viktig fråga. Forskning som den Martin Nowak gör på kooperation i evolutionen kanske leder till en förklaring av altruismen även om selektionen sker på individnivå.

En kritik mot BioLogos som den är beskriven i The Language of God är kanske därför att punkt 6 representerar en God-of-the-gap teori, dvs att framtida forskning kommer att förklara människans unikhet. Personer som Christine Kenneally verkar ju till exempel inte tro att vi är speciellt unika.

Saknar jag därmed ett spirituellt perspektiv? Jag säger inte att den spirituella domänen saknas. Jag säger bara att den troligtvis kommer att kunna definieras. Kanske inte som forskare i artificiell intelligens tror att den kan skapas idag, i koppar och kisel, men på något nu okänt sätt.

På liknande sätt är Guds kärlek något som kan komma att definieras. Som kristen söker man Guds kärlek. Som kristen forskare söker man Gud.