För 170 år sedan skrev Ralph Waldo Emerson the Divinity School Address ett tal han höll för avslutande klass på Harvard. Talet retade upp arrangören så till den milda grad att han inte inviterades till Harvard igen på 30 år. Emerson menade att Jesus var en stor man, men ej Gud. Det skall nämnas i sammanhanget att Emerson hade utbildat sig till präst på Harvard Divinity School men hade slutat efter ett par års tjänst. Han kunde ej längre förmå sig att dela nattvarden.
Han skrev också:
"In this point of view we become very sensible of the first defect of historical Christianity. Historical Christianity has fallen into the error that corrupts all attempts to communicate religion. As it appears to us, and as it has appeared for ages, it is not the doctrine of the soul, but an exaggeration of the personal, the positive, the ritual. It has dwelt, it dwells, with noxious exaggeration about the person of Jesus. The soul knows no persons. It invites every man to expand to the full circle of the universe, and will have no preferences but those of spontaneous love."
Emerson var inspirerad av österländskt tänkande och det är intressant att jämföra den rödmarkerade meningen med Gudsbilden av de katolska karmeliterna: som något djupt inombords liggande, som ett öga betraktandes universum, frigjort från jaget, i union med Gud.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar