Vad är mentala fenomen för något?

Dr. Jeagwon Kim för en diskussion om vad mentalitet är för något i sin bok Philosophy of Mind från 2006. Filosofens bild knyter an till den av mig tidigare diskuterade "mentala" bilden att hjärnan består av moduler eller är essentiellt en frekvenssoppa, ett holistiskt perspektiv.

Kim föreslår att man kan dela in mentala fenomen i ett flertal varianter:

Qualia
Propositional attitudes
Feelings and Emontions
Volitions
Actions
Mer komplicerade egenskaper som kan betraktas som samansatta av de tidigare

Han samanfattar detta med essentiellt två grupper: qualia och intentionella tillstånd. Qualia är det som sinnesorganen presenterar och intentionella tillstånd det övriga. Med andra ord är detta de objektiva och subjektiva upplevelserna.

Kim anser att det är omöjligt att finna något som är gemensamt för de två huvudgrupperna som gör det möjligt att tala om en enhetlig mentalitet. En total frekvensfunktion av hjärnans aktivitet är ju dock en gemensam nämnare.

Är det bara filosoferna som har detta problem? En biolog ser mentaliteten som något nervsystemet och kroppen gemensamt bygger upp. Det objektiva kanske till och med driver det subjektiva. Där finns kanske ett kausalt samband. Sensoriskt depriverade individer mår väldigt dåligt.

Enligt Steven Pinker finns inget mystiskt i mentaliteten det är bara så många nervceller och så många synapser som bildar det samma. För mig är detta inte en tillfredställande förklaring. Jag reserverar mig gärna med lite mystik. Jag tror dock inte att det finns en "programmerare" till en "superdator". Det finns dock ett slags liv i mentaliteten som måste förklaras och som exemplifieras av den fria viljan.

Kalla mig en mystiker men jag anser att det är ett mysterium hur vårt medvetande formas av den nyss nämnda aktiviteten. Men varför fastnar Dr. Kim på sitt problem? Menar han kanske att qualia är dött och intentionaliteten lever?

Jag hoppas att han serverar en förklaring i sin bok.