20080225

Utträde ur den Världsvida Katolska Kyrkan

I dessa tider med Konvertittbloggar tänkte jag spendera ett inlägg på mitt utträde ur den världsvida Katolska Kyrkan.

Det är nu snart två år sedan jag vuxendöptes i Kristus Konungens församling i Göteborg på påskafton. En mycket minnesvärd upplevelse. Det känns att ha mist tusen miljoner själar men denna sjättedel av jordens befolkning lever i en för mig för annorlunda värld.

Jag tror inte på konceptet en stat i staten. Katolska Kyrkan har också en för problematisk relation med vetenskapen för min smak.

Vad tron beträffar är den densamma för mig, och essentiellt samma som det som diskuterades på Introduktionskursen i Katolsk Tro under ledning av F. Göran Degen. Jag vill också tacka de katolska bloggarna Charlotte och Z för deras stimulans under det gångna året.

4 kommentarer:

Johan A. Stenberg sa...

Det vore nog inte rätt att beklaga utträdet, eftersom jag antar att du gjort det efter noga överväganden. Tråkigt för oss som går in givetvis, att du inte finns där, men jag antar att det är ett viktigt steg i din personliga utveckling. Hoppas istället att dina ben vid något tillfälle leder dig tillbaks igen.

Vad är dina synpunkter kring hur Kyrkan borde se ut? Du skriver att du i stort sett fortfarande delar tron. Hur kommer du leva som troende i fortsättningen? Är det inte en förlust att avstå ifrån nattvarden?

Jan Thurin sa...

Tack för visat intresse. I Sverige, och för forskare, undrar jag om inte den Svenska Kyrkan ger den bästa möjligheten att existera bland de olika samfunden.

Lycka till som kanske den enda disputerade biologen i den svenska grenen av katolska kyrkan.

Z sa...

Jan, så länge du har tron, hoppet, kärleken och dopet kvar, så är det lugnt. Kanske resonerar du lite mer som de ortodoxa samt lutheranerna, nämligen:
att kyrkan på en plats = den lokala kyrkan?

Charlotte Therese sa...

Jan,

Det var tråkigt att höra...

Hoppas att du kan känna att den innersta enheten i Kristus (och den är ju viktigast) finns kvar - vilken del av Kyrkan du än eventuellt närmar dig framöver...

Lite förvånad blir jag över att det är vetenskapssynen du tar upp som en stötesten.

För ingenstans bland kristna har jag mött sån öppenhet för vetenskapliga rön (förutom teologiskt vetenskapliga rön angående kvinnor i tjänst då), som i katolska kyrkan...

Har du talat med någon vettig katolsk präst angående det vetenskapliga? Annars kanske det kan vara värt att göra det - bara för att sortera tankarna så här efteråt.

Hur som helst - jag önskar dig allt gott - och ser fram emot att fortsatt mötas i Kristus såväl som i bloggosfären!

Charlotte