Walpurgis nacht

Ja då är det då vår igen och som gammal student känns det ju i kroppen varje Valborgsmässoafton. Den skira grönskan, som borde vara närvarande varje år vid den här tiden, är underbar. Cortègen läser jag om i tidningen men det blir inget live seende av detta, sen 1909, så Göteborgska fenomen. På Hönö firar man med en eld klockan 20.00. Det var en mycket vacker stund den timma solen gick ned vid stranden åt väster. En andaktstund med musik och körsång. Folk stod på klipporna som vid en bergspredikan. Internationellt finns där allvarliga händelser från dagens datum. USAs första president George Washington började arbeta idag 1789. Konstitutionen togs i bruk och den permanenta kongressen invigdes. Allt denna sista dag i april. Adolf Hitler begick självmord 1945 också. Man kan ju spekulera i varför han valde idag och inte första maj. Det var kanske för att visa vilket system han ansåg hade besegrat honom. Det är över sextio år sedan nu som kriget tog slut. När man ser och hör Putin stå och dundra som Fidel Castro och skälla på Occidenten så börjar man undra vad som pågår i Ryssland nuförtiden. Men vårvädret är vackert nog och får väl tjäna som en positiv avslutning på denna reflexion.

Tro och Vetande

I boken The Modern Theologians, editerad av David F. Ford, finns ett kapitel Theology and Natural Science skrivet av Ted Peters där jag hämtat följande citat: "One of the unpredicted and astounding intellectual trends of our time is the reasking of the God question within the orbit of scientific discussion about the natural world. This is bringing to public attention a quiet revolution already under way within theological discussion regarding the relation between theology and natural science". The 'two-language theory' är det vanligaste syn-sättet i akademiska kretsar men man börjar skymta 'hypothetical consonance' ett slags önskan att hitta gemensamma nämnare enligt Ted Peters. I en artikel kallad In the Beginning i The Economist, April 21st 2007, p23, finner man en 'briefing' över Evolutionen och Religionen. Det hävdas att denna debatt, som tidigare ägt rum mest i USA, nu snabbt börjar bli global. Med andra ord kommmer ekumeniken att bli viktigare. Påven hävdade att varje människa som kommer till jorden är älskad och inte resultatet av en rent materialistisk process. Detta gör han samtdigt som katolikerna varmt omfamnar den moderna vetenskapen. Detta är svårt att göra utan att introducera skapelseögonblick. En konstant närvaro av Gud. Detta vetenskapliga inträde i teologin kan det tänkas medföra en ekumenik som förenar de monoteistiska religionerna under en Gud. Trenden är sådan just nu men det sker kanske inte i morgon dag. Hans Küng har sagt att det inte blir fred på jorden innan det är fred mellan religionerna.

Den första veckan

Har ej bloggat på svenska förut så jag tog tillfället i akt och presenterade ett koncentrat av ett arbete jag utfört på min dagbok som är skriven på franska eller vad det nu kan tänkas kallas. Jag övar mig nämligen på att skriva på franska. Det debatteras väldigt mycket nuförtiden om evolutionen och om kreationism. Vad jag har saknat i den diskussionen är en precisering av begreppet evolution. Det verkar oftast som om det används om allt som händer efter the Big Bang. Ur det materialistiska paradigmets synvinkel finns där då två forskningsområden som är mycket heta: 1) hur den första cellen kom till; och 2) hur vårt språk, tänkande och minne utvecklades. Ur mitt eget paradigms utveckling så betraktar jag snarare dessa utvecklingsteg som omöjliga att förklara. Jag ser därför det nödvändigt att betrakta dem som skapelser. Dvs jag tror sannolikheten för skapelse är större än för en 'naturlig' förklaring. Det hindrar ju inte att man kan fundera över hur det har gått till ändå. Evolutionen blir dock den tid som äger rum mellan skapelsen av den första cellen och skapelsen av människan som vi känner henne idag. Temat för dagens gudstjänst på TV var att Gud är vägen, sanningen och livet (Jn 14:6). Sökandet efter Gud går bland annat via vetenskapen. Jag betraktar skapelseberättelser som vetenskapliga hypoteser.

Aletheia

Såg en film med Mel Gibson och Helen Hunt igår på TV. What women want från 2000. Den delar ett dolt huvudtema med Conspiracy Theory från 1997 med Mel Gibson och Julia Roberts. Mel Gibson regisserade inte dessa filmer men väl filmen The Passion of the Christ från 2004. I förordet till bilderboken med samma namn definierar Mel Gibson conceptet aletheia från det grekiska ordet lethe, glömskans flod. Aletheia skulle då stå för conceptet att "Unforget". Vad finner man då i de båda filmerna som Mel Gibson agerade i som kan ha med aletheia att göra? I What women want drabbas Mel av nåden att kunna lyssna till vad kvinnor tänker. Hans chef lurar in en topp-reklam person som är mycket kreativ och Mel knycker hennes idéer med vilka han landar ett reklam-kontrakt med Nike. Chefen avskedar då den kreativa Ms Hunt och det hade varit ett perfekt brott där Mel ovetandes had varit med i komplotten och nu får hennes jobb som kreativ chef. I filmen blir i stället Mel och Ms Hunt förälskade i varandra och han övertalar chefen att återanställa henne, något som kanske inte händer så ofta i liknande situationer i det verkliga livet. Det är alltså ej moraliskt rätt att tjuvlyssna på folk. Kan filmen The Passion of the Christ ha ett dubbelt budskap? Lidandet orsakat av dessa problem? Det kommer att bli som med förintelsen under andra världskriget. Vi får inte glömma vad som hände. Jag vet att det finns många personer som lider detta nya lidande i våra dagar.

Hur använder jag ande-nätet i min kosmologi?

Det är en ännu bättre fråga och potentiellt en mycket intressant sådan. Det kan nämligen vara så att det fenomen som svarar för ande-nätet ej är cellulärt baserat. Det finns till exempel de som hävdar att minnet ej är baserat i hjärnvävnaden. Jag tycker också att det verkar så. Åtminstone för den del av minnet som ej finns hos djur, dvs i bio-nätet. I så fall försvinner ett blivande minne ut någonstans via hippocampus i vänster hjärnhalva och kommer sedan tillbaka in i höger hjärnhalva om intresse så finns. Kapaciteten på det minne vi lär oss ord med är speciellt intressant. Hos schimpansen finns bara en möjlighet till att bearbeta up till c:a 200-400 symboler. Människan har lätt 60000 ord. Eftersom människans hjärna är tre gånger större än schimpansens kan de som hävdar att minnet är lokaliserat i synapserna, där nerver kopplar om till varandra, hävda en mänsklig kapacitet på 3 gånger 400 symboler. Här finns således utrymme för en tolkning till ett icke-cellulärt ande-nät som innefattar en större minneskapacitet.

Språket anses vara unikt mänskligt. Det har ej kunnat visas formellt att schimpanserna har vår språkkapacitet. Det är nu 50 år sedan Noam Chomsky lade fram sin hypotes om de "djupa strukturerna" i språket. Steven Pinker talar om en "mentalese" som skulle vara samma hos alla människor och som ligger djupare än det talade språket. Den är ej formellt kopplad till tänkandet för vissa microcefaler kan prata men tänker inget vidare. Var befinner sig då denna process strukturellt? Man har i dessa femtio år förgäves försökt finna bevis för gener som skulle styra grammatiken och därmed språket. De är ej påvisade hittills. Kan det då vara så att processen i fråga är icke-cellulär eller bör vi fortsätta hoppas på att finna denna felande länk i evolutionen mellan människan och vår kropps föregångare?

Djur får inte schizofreni. Sjukdomen förbättras inget vidare av mediciner. En tredjedel ej alls. Sjukdomen botas ej av mediciner. Kan detta betyda att den har en icke-cellulär komponent? Det verkar också som om kroppen åldras med en annan hastighet än själen. "Jag är som en pojke fast farfar jag är" sjunger Evert Taube i Calle Schevens vals. Denna 'folkpsychology' verifierar detta fenomen. Den talar för en självständighet för själen relativt kroppen och alltså för en icke-cellulär placering av ande-nätet.

Människans unikhet är således skapad av Gud genom ande-nätets tillblivelse. Jag kallar detta det verkliga livet. Det skeende där vi är närmast Gud och med vilken vi söker Gud. Denna skapelse ägde rum i en mylla som var det metaboliska livet. Det som vanligen kallas livet. Det biologiska livet. Det biologiska livet skapades i en mylla som var det vi normalt kallar myllan eller jorden. Den geologiska världen. För enkelhetens skull sägar jag att denna skapades i och med The Big Bang. Evolutionen är det fenomen som äger rum mellan skapelsen av den första cellen och skapelsen av ande-nätet. Evolutionen kräver ju en genetik som manipuleras.

Vad är bio-nätet?

Detta är faktiskt en väldigt bra fråga. Min arbetshypotes lyder som följer. Bio-nätet är den samlade funktionen av alla celler i kroppen. Det är inte nödvändigtvis så att hjärnan styr alla fenomen. I en hjärndöd person fungerar andra organ som de ska. Delvis via det så kallade autonoma nervsystemet. Metabolismen i varje enskild cell bidrager med en del till bio-nätet. Jag tror att upplösningen på nätet är cellulär. Funktionen i varje cell styrs av den så kallade signaltransduktionen. Ett par hundra 'pathways' som länkar signaler som kommer till en cell utifrån med cellens interna funktion. Bio-nätet driver densamma. Skulle man kunna 'hacka' bio-nätet vore det möjligt att "köra" personer med hjälp av datorer. Med 'köra' menar jag då att driva alla kända kroppsliga funktioner såsom att röra armar och ben till insulinproduktion eller smaksensationer, aktivera minnesbilder etc. Enligt min definition så drivs däggdjuren med bio-nätet och vårt bio-nät är överlagrat med vad jag kallar ande-nätet. Informationen till bio-nätets konstruktion finns lagrat i vårt genetiska material och bio-nätet bildas likt andra organ under den embryonala utvecklingen. Jag tror att det enklaste sättet att visualisera bio-nätet är att betrakta det som ett virtuellt organ. Dock ej lika med hjärnan som också drivs av bio-nätet. En viktig fråga är hur ande-nätet är uppkopplat på bio-nätet. Är kopplingen inte beroende på hjärnbarken skulle en hjärndöd individ forfarande kunna tänka och känna emotioner? Medvetandet kan vara styrt av bio-nätet. Själen kan ej bildas innan bio-nätet är bildat.

Har hjärnans storlek någon betydelse?

Vi har en hjärna på c:a 1350cc men Homo erectus, den hominid antropologerna tror föregick oss här på jorden, hade bara en hjärnvolym på 1000cc. Schimpansen har en hjärnvolym på c:a 450cc men delfinen har en volym på 1600cc, dvs hjärnan är större än vår. Det anses att delfiner och schimpanser är någorlunda likvärdiga mentalt. Hade delfinen fått vår hjärnas egenskaper hade kanske utvecklingen stannat av därför att det ej går att göra upp eld under vattnet? Redan Homo erectus kontrollerade elden. Hjärnans storlek varierar hos lika intelligenta individer. Den kan i sådana fall vara både 1000cc och 2000cc. 95% av däggdjuren har en hjärna vars storlek är korrelerad med kroppsstorleken. Vissa valar har t.ex en hjärna på över 8000cc. Människan har dock den största hjärnan relaterat till kroppsstorleken. Delfinen kommer på andra plats. Homo erectus vandrade omkring på jorden under 2 miljoner år utan att hjärnans storlek förändrades. Det är svårt att tro att små förändringar i hjärnans storlek skulle kunna leda till att en person blir intelligentare som skulle driva en dylik selection. Det är lättare att tänka sig att hjärnan blev större för att huvudet blev större av en annan orsak. Denna orsak skulle kunna vara estetiken. Det är lätt att tänka sig att små förändrinngar i utseendet skulle kunna leda till ett mer estetiskt utseende. Neandertalaren hade en hjärnvolym på 1450cc. De dog ut. Kanske var de fulare. En orsak som föreslagits som förklaring till delfinens stora hjärna är dess funktion i en termogenes av blodet hos detta djur. Vår hjärna konsumerar c:a 25% av vår genererade energi. Vattnet leder värme 9 gånger bättre än luft och detta skulle vara orsaken till detta behov. Vår hjärna är proportionellt sett väldigt lik schimpansens. Delfinens hjärna skiljer sig dock i proportionerna. Schimpansens genetiska material är till 99% likt vårt. Det är inte mycket utrymme kvar att förklara vår överlägsenhet när övriga skillnader subtraherats men vår hjärna är tre gånger större.

Besjälandet av fostret

Enligt den katolska kyrkan besjälas fostret vid konceptionen och detta ger upphov till problem med aborter och med stamcellsforskning. Att spermie-ägg fusionen är den tidpunkt då livet uppstår är dock en relativt sen idé. Det var i slutet på 1800 talet som detta blev en dogm. Innan dess hade Thomas av Aquinos idéer om att själen introducerades vid formationen av fostret varit de förhärskande sedan 1200 talet och S:t Thomas fick dessa idéer från Aristoteles och Hippocratus. Den vanligaste abort tiden är vid maximalt 12 veckor numera och detta återspeglar den ungefärliga tiden for fostrets kompletta uppsättning av organ och lemmar. Vetenskapligt sett kan åtminstone två argument nämnas som stödjer en besjälning vid formationen. Vid bildandet av identiska tvillingar skulle själen delas i två delar om besjälningen skedde vid spermie-ägg fusionen. Det finns ej något fungerande nervsystem förrän vid formationen. Det är rimligt att detta är nödvändigt för en fungerande själ. Bio-nätet är ej bildat före organens färdigställande och detta ger ett liknande argument eftersom ande-nätet är beroende på ett fungerande bio-nät. Det är sedan upp till var och en att bestämma sig för om själen endast kommer från det genetiska materialet eller om Gud skapar själen vid formationen. Det är lättare att tro på den katolska skapelsen vid livets början än på dess bestämmning av själva tidpunkten. Mer problematiskt, men fullt möjligt, är att tänka sig att barnet besjälas vid c:a 1-2 månaders ålder då det ler för första gången mot sin förälder. Den emotionella kontakten skulle då vara livets början. En intressant bok som belyser problemet är The Soul of the Embryo av David Albert Jones, ISBN 0-8264-6296-0.

Skapelser och evolutionen

Ande-nätet och bio-nätet var definierade för att jag skulle kunna bearbeta den tredje skapelsen, dvs, när hominiden blev Homo sapiens. Schimpansen saknar formellt vårt språksinne och är synnerligen underlägsen i tänkandet och minneskapaciteten. Där finns ingen gradvis utveckling från apan för 6 miljoner år sedan då vår kropp separerade genetiskt från schimpansens. Det finns bara fossiler för Homo sapiens från de sista 200000 åren.

Den andra skapelsen föreslås att ha ägt rum när den första cellen kom till för c:a 3.5 miljarder år sedan. Däremellan försegick vad som brukar kallas för evolutionen, dvs, när genetiska förändringar ägde rum i den första cellen så att flercelliga organismer och sedan däggdjur utvecklades. Jorden bildades för c:a 4.5 miljarder år sedan. Evolutionen tog alltså c:a tre gånger så lång tid som vad som ibland brukar kallas den kemiska evolutionen. Det är i sammanhanget inte bra att kalla den tid det tog för molekyler att bildas för evolution utan endast använda ordet för de genetiska förändringarna. Jag vill också påstå att det är väldigt svårt att tänka sig det spontana bildandet av de makromolekyler som är nödvändiga för att bilda en cell. Den första cellen levde endast i den meningen att metabolismen fungerade. Jag definierar mänskligt liv som det som uppstod vid den tredje skapelsen när människan kom till. Det livet har också skapat möjligheten till att föra vidare information utanför cellens arvsmassa. Detta är något fundamentalt nytt. En ny typ av evolution som verkar gå fortare. Det rör sig bara om de senaste 5000 åren. Vår historiska tid, skrivandets tid.

Ande-nätet och Bio-nätet

Detta är en vetenskaplig diskussion rörande de skapelser som bör ha krävts för att evolutionen skall ha skett. Som hjälp definierar jag två nätverk: 1) ande-nätet; och 2) bio-nätet. Bio-nätet är den del av människans själ som är lik däggdjurens själ. Ande-nätet, däremot, är skillnaden mellan människans själ och djurens själ. Det som definierar oss som männskor, dvs skapelsens krona. Språket och tänkandet ligger därför i ande-nätet. Minnet fördelar sig mellan de två näten.