Den Palestinske Premiärministern sedan 2007, Salam Fayyad, skriver på FT.com en artikel kallad: Business can help unlock Palestine's potential. Ett citat från artikeln lyder:
"Nevertheless, a word of caution is required. Sound economics alone will not bring peace and security to our region. Ours is a political conflict, and it requires a political solution. There is no economic substitute for attaining – and implementing – a just peace agreement. Focusing on so-called “economic peace” – instead of actual peace – simply won’t cut it. Economic growth, no matter how important, cannot quell the Palestinian people’s determination to reach freedom and independence."
Kina har ju en ekonomi utan politiska rättigheter men detta är tydligen inget för Palestinerna. Har tidigare sett förslag från Israels högerfalang på att en enstatslösning med "ekonomisk fred" har dykt upp på horisonten även om tvåstatslösningen verkar populärast internationellt.
Fayyad verkar orolig att man etablerar för mycket företag på Israelisk mark i occuperad terräng. Som AssaAbloy härom veckan, vilket diskuterades i bloggosfären av bland annat Dick Erixon. Kan det inte vara så att det är lättare att rekrytera företag till Israel än Palestina och att detta på så sätt skulle snabbare kunna leda till en situation där Palestinerna blir ekonomiskt så starka att de de facto kan bilda en stat?
Det verkar dock på artikeln så att Palestinierna helst vill ha en stat först utan ekonomiska förutsättningar även om Fayyad säger att ekonomisk utveckling är ett måste för statsbyggnaden. För att vara araber verkar Palestinierna vara ovanligt frihetsälskande?
Fayyad verkar kräva av sina framtida sponsorer och investerare att de också skall ta politisk ställning för Palestina mot Israel. Detta är troligtvis inte ett klokt ställningstagande och kommer att minska intresset. Investeringar borde förutsätta "ekonomisk fred"?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar