Rachmans Världsregering?

När jag först läste Gideon Rachmans inlägg om en möjlig världsregering så var jag inte på humör. Jag tänkte i dessa banor en gång för en tid sedan men fick avslag--folk är för olika.

Jag har diskuterat detta tidigare i formen politik, religion och vetenskap. Här är politiken minst homogen, dvs toleransen för enhetliga lagar är minst. Världen är mest fragmenterad med avseende på politik.

Rachman nämner EU med sina 27 stater som ett embryo till denna världsregering. Problemet kanske dock är att vad som ligger närmast makten, dvs ekonomin, är inte speciellt enhetligt i EU. Även om det finns en global finanskris.

En global ekonomi, som den som skulle kunna födas via G20 mötet nyligen finns ju egentligen redan, men de flesta länder ser om sitt hus först och tänker på andra i andra hand.

Den största aggregationen av folk med mest intresse är kanske snarare USA än Kina på grund av att kontrollen av människor där är minst. Kina med sina 1300 miljarder människor hålls ju samman, åtminstone fortfarande, på grund av en högre grad av samhällskontroll och mindre individuell frihet.

Den ominösa slutsats man drar av detta är väl kanske att det inte vore så bra med en världsregering för den skulle kräva samhällskontroll av en dignitet åtminstone som Kinas. Förmodligen högre.

Vad som sker i EU just nu är ju kampen mellan Kinas system och USAs. Naomi Klein tror på en melting pot av dessa system. Det återstår att se om EU kan få tillstånd en Federation, ett USE.

Det är dock frestande att tro att det Amerikanska systemet är överlägset. Tar de sig ur krisen först på grund av sin flexibilitet och behåller de sin vetenskapliga spets kommer kanske Kina att följa efter. Personligen tror jag att Kina inte mäktar med den förändringen utan kommer att hamna i EUs mellanläge i så fall.

Det skulle ju också kunna tänkas att Kina tar ledningen med sina 1300 miljarder och kan prestera vetenskap i samma klass eller bättre än USA. Då kanske USA och EU apar efter dem i stället.

Amerikansk exceptionalism finns den nu för tiden? Jag har bestämt mig för att tro på detta vis. Släpps individen fram får man högre funktion på skapandet. Då fungerar landet som en magnet för talang. Psykologin, dvs vetenskapen, kommer att vissa att så är fallet.

Av detta följer att Kina kommer att fragmenteras när detta blir uppenbart för Kineserna. Men vad händer med EU? Det blir en Federation på grund av att den optimala storleken är förmodligen runt halvmiljarden just nu.

I så fall är det ju intressant om USE kan minska på kontrollen i samhället för att bli mer kompetitiv med USA. Pessimism kanske. Makt är ju något folk ogärna lämnar ifrån sig. Ni vet, Gollum, det slemmiga kräket och hans "precious". Mugabe är väl ett gott exempel. Visar det sig dock att det Amerikanska systemet vetenskapligt är bättre kan man kanske tänka sig reformer?