Spenderade helgen med en bok av min styvmor Dr. Susan Thurin som editerar en samling berättelser av hennes kollegor relaterande vad som händer efter pensionen.
För mig var det en intressant skildring av mina Amerikanska rötter. En liten universitetsstad i Wisconsin kallad Menomonie.
Boken heter Retiring Minds. Life after Work och den beskrivs på en hemsida.
Fann ett intressant poem författat av Patricia Zontelli ur en diktsamling kallad Red Cross Dog:
Alone. It's
as if no one else exists anywhere.
And so much noise. The lip, lip of
water pressing boat walls; the creak
of oarlock, flick of dragonflies;
lake flat as a table I lay my thoughts
upon, like so many papers: shuffled,
arranged. For the first time
in a long while, no clutter. My mind trim,
in order. I place my hand flat upon water,
feel the stones' weight underneath my boat; feel
fern algae arc and wave; feel the fish, whatever
it is they have for hearts, pumping ticking.
The shoreline pulls back further.
Min fråga till Ylva Johansson (S): Har du inte misslyckats?
16 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar