Nanocephalic dwarves

Jag har tidigare diskuterat den pekuliära dissociationen mellan tänkandet och språket. För mig är det lite kontraintuitivt att detta är fallet. Individer med chatterbox syndrom och med Williams syndrom, båda med lågt IQ, nedåt 50, kan tala.

Det finns tyvärr ett ännu mer dramatiskt belägg för att intelligens och tänkande inte är nödvändigt för tal även om det kanske kan förbättra detsamma hävdar Jackendoff i sin bok Foundations of Language, 2002.

Eric Lenneberg (1967), i boken Biological Foundations of Language, diskuterar förekomsten av så kallade nanocefala dvärgar. Hjärnan utvecklas inte mer än till den ungefärliga storleken av en schimpans (450cc) och de är djupt retarderade intellektuellt.

Dessa individer lär sig dock att tala.

Enligt något senare information om det så kallade Seckel Syndrome, Shanske, Alan et al. American Journal of Medical Genetics (1997) 70:155-8, så påpekar Jackendoff att talandet inte är så bra som tidigare annoncerats men fortfarande funktionellt. Något av en tröst kanske.

Det är för mig väldigt frestande att i sammanhanget spekulera om "lokalisationen" av språket och av "Universal Grammar". Med hjärnan tentativt utesluten framstår de av mig definierade bio-nätet och ande-nätet rimliga.