När man funderar över hur språket evolverat har t.ex Derek Bickerton, enligt Christine Kenneally i The First Word, föreslagit att det passerat ett "proto-language" stadium.
Språket innebär att man: 1) använder yttranden symboliskt; 2) skyfflar komponenter omkring i ord--fonologisk struktur; samt 3) skyfflar ord omkring--syntaktisk struktur.
Schimpanser kan använda symboler men yttrar dem sällan eller aldrig. Inga djur har skapat ett fonologiskt system. Enligt de flesta har djur ej någon syntaktisk struktur i sin kommunikation.
Ett "proto-language", som kanske funnits, skulle t.ex. ha en vokabulär för symbolisk användning.
När man talar om att språket har evolverat så bör man ha klart för sig hur stor skillnaden är idag mellan de djur som finns och människans språkförmåga.
De naggar lite i kanten på det första steget med vervet-apornas nedärvada varningsrop, olika för rovfåglar och leoparder, samt schimpansernas c:a 300 symboler.
Bonobons Kanzis embryonala syntaktiska försök skall då ses som ett skutt över fonologin. Frågan är om det verkligen är reellt? Det verkar inte vara något som schimpanser och bonobos gör generellt.
Schimpansernas symbolkunnande är intressant ur aspekten att de inte har någon nytta av denna förmåga i det vilda. Den är som människornas musikalitet, som en del hävdar är bara ett bonus. En del hävdar dock att vi började med att sjunga, precis som fåglarna, och att en moders sång/tal som försätter ett nyfött barn i trans är ett evolutionsmärke.
Trump hotar vår ekonomi, världsordning och säkerhet
4 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar