Det finns en intressant passage i Steven Pinkers bok How the Mind Works från 1997:
"Darwin skrev att hjärnan secernerar tänkandet (the mind), och John Searle, filosofen, har argumenterat att de fysikaliskt-kemiska egenskaperna i hjärnans vävnader på något sätt producerar "the Mind" på samma sätt som bröstvävnad producerar mjölken och växtvävnad producerar socker."
Pinker utvecklar resonemanget med att arrangemanget av hjärnvävnaden är vad som är unikt inte nödvändigtvis egenskaperna.
Sammantaget kan man då tänka sig att "the mind" representerar något fysikaliskt-kemiskt. Kroppen är ju full av körtlar som secernerar olika substanser men är verkligen "the mind" en sådan substans?
Descartes talade om en tänkande substans, res cogitans, väsenskild från kroppens substans, dvs den fysikaliska världen. Det ovanstående talar för en res cogitans som tillhör Naturen.
I denna substans bildas bilder i det krökta biologiska rummet?
20080227
Vad betyder den stora andelen utländska program på TV?
SvD.se har idag en artikel som informerar om att andelen utländska program på TV är fler än de svenska på en panel av 16 kanaler som anses vara svenska i TV tablåerna. De från USA är vanligast.
Det Angloamerikanska kulturinflytandet på genomsnittsvensken får därför anses vara stort i denna nya globala värld.
Lärde mig en sak när jag arbetade i USA i 9.5 år--genomsnittsamerikanen vet knappast var Sverige är beläget på kartan. Nyheter om Sverige fanns knappt att ses i en stor dagstidning som The New York Times, som ändå anses representera den amerikanska vänstern.
Trots detta stora Angloamerikanska intresse hos svensken så går det inte att få med Sverige i NATO, dvs att vara solidariska med flertalet jämförbara stater i USA och Europa vad vår säkerhet beträffar.
Jag efterlyser en medvetenhet av globala realiteter i framtiden. Alliansen tycker jag har slagit in på rätt väg i detta avseende men oppositionen är motsträvig.
Jag vill anknyta till mitt förra inlägg med att konkludera att det är viktigt att svenska studenter utbildar sig i England och USA redan från College nivån för en ökad framtida integrering och samförstånd.
Det Angloamerikanska kulturinflytandet på genomsnittsvensken får därför anses vara stort i denna nya globala värld.
Lärde mig en sak när jag arbetade i USA i 9.5 år--genomsnittsamerikanen vet knappast var Sverige är beläget på kartan. Nyheter om Sverige fanns knappt att ses i en stor dagstidning som The New York Times, som ändå anses representera den amerikanska vänstern.
Trots detta stora Angloamerikanska intresse hos svensken så går det inte att få med Sverige i NATO, dvs att vara solidariska med flertalet jämförbara stater i USA och Europa vad vår säkerhet beträffar.
Jag efterlyser en medvetenhet av globala realiteter i framtiden. Alliansen tycker jag har slagit in på rätt väg i detta avseende men oppositionen är motsträvig.
Jag vill anknyta till mitt förra inlägg med att konkludera att det är viktigt att svenska studenter utbildar sig i England och USA redan från College nivån för en ökad framtida integrering och samförstånd.
20080225
Resurser till förbättring av forskarna?
Lars Leijonborg diskuterade i en artikel i DN.se om hur regeringens forskningsproposition med dess prioriteter kommer att se ut. Man skall satsa på klimatforskning och medicinsk forskning.
Man skall också satsa på grundforskning snarare än på tillämpad forskning och oroar sig över att svensk forskning har förlorat lite av sin excellens.
Om man tittar på en internationell rangordning av universitet och fokuserar på de främsta ett hundra universiteten så kommer Karolinska Institutet på 53 plats, Uppsala på 66 plats, Stockholms Univ. på 86 plats och Lunds Univ. på 97 plats.
Sverige har alltså inga universitet bland de främsta 50 universiteten där 38 ligger i USA.
Eftersom det föds lika många intelligenta barn i Sverige som i USA procentuellt sett så skulle man kunna tycka att de bästa studenterna i Sverige borde få kunna utbilda sig i USA och Europa på toppuniversitet.
Detta borde vara en förutsättning för att man skall kunna förbättra potentialen av svensk forskning. Enbart anslag löser inte problemet.
Leijonborg nämner inte detta i sin artikel men borde inte förutsättningar för utlandstudier och och för en grundutbildning som ger kompetitivitet internationellt vara med i forskningspropositionen?
Bland de som utbildar sig utomlands stannar en del. Andra återvänder men alla ger värdefulla kontakter.
Man skall också satsa på grundforskning snarare än på tillämpad forskning och oroar sig över att svensk forskning har förlorat lite av sin excellens.
Om man tittar på en internationell rangordning av universitet och fokuserar på de främsta ett hundra universiteten så kommer Karolinska Institutet på 53 plats, Uppsala på 66 plats, Stockholms Univ. på 86 plats och Lunds Univ. på 97 plats.
Sverige har alltså inga universitet bland de främsta 50 universiteten där 38 ligger i USA.
Eftersom det föds lika många intelligenta barn i Sverige som i USA procentuellt sett så skulle man kunna tycka att de bästa studenterna i Sverige borde få kunna utbilda sig i USA och Europa på toppuniversitet.
Detta borde vara en förutsättning för att man skall kunna förbättra potentialen av svensk forskning. Enbart anslag löser inte problemet.
Leijonborg nämner inte detta i sin artikel men borde inte förutsättningar för utlandstudier och och för en grundutbildning som ger kompetitivitet internationellt vara med i forskningspropositionen?
Bland de som utbildar sig utomlands stannar en del. Andra återvänder men alla ger värdefulla kontakter.
Utträde ur den Världsvida Katolska Kyrkan
I dessa tider med Konvertittbloggar tänkte jag spendera ett inlägg på mitt utträde ur den världsvida Katolska Kyrkan.
Det är nu snart två år sedan jag vuxendöptes i Kristus Konungens församling i Göteborg på påskafton. En mycket minnesvärd upplevelse. Det känns att ha mist tusen miljoner själar men denna sjättedel av jordens befolkning lever i en för mig för annorlunda värld.
Jag tror inte på konceptet en stat i staten. Katolska Kyrkan har också en för problematisk relation med vetenskapen för min smak.
Vad tron beträffar är den densamma för mig, och essentiellt samma som det som diskuterades på Introduktionskursen i Katolsk Tro under ledning av F. Göran Degen. Jag vill också tacka de katolska bloggarna Charlotte och Z för deras stimulans under det gångna året.
Det är nu snart två år sedan jag vuxendöptes i Kristus Konungens församling i Göteborg på påskafton. En mycket minnesvärd upplevelse. Det känns att ha mist tusen miljoner själar men denna sjättedel av jordens befolkning lever i en för mig för annorlunda värld.
Jag tror inte på konceptet en stat i staten. Katolska Kyrkan har också en för problematisk relation med vetenskapen för min smak.
Vad tron beträffar är den densamma för mig, och essentiellt samma som det som diskuterades på Introduktionskursen i Katolsk Tro under ledning av F. Göran Degen. Jag vill också tacka de katolska bloggarna Charlotte och Z för deras stimulans under det gångna året.
20080219
Treenigheten, en detalj?
Läste kommentarerna på bloggen Aletheia idag. Man diskuterade treenighetens vara eller icke vara.
Fann sedan tröst i Wilfrid Stinissens ord:
"Orden leder dig till en ocean av tystnad. Gud själv är ju större än allt vad det mänskliga språket kan säga om honom."
Kanske är därför frågan om treenigheten en detalj i det stora hela?
Fann sedan tröst i Wilfrid Stinissens ord:
"Orden leder dig till en ocean av tystnad. Gud själv är ju större än allt vad det mänskliga språket kan säga om honom."
Kanske är därför frågan om treenigheten en detalj i det stora hela?
20080214
I believe eller I have faith
Andrew Newberg har skrivit en ny bok 2006 som heter Why we believe what we believe. Det verkar som om Newberg försöker bygga en plattform för att attackera problemet om trons biologi.
Svenskan skiljer ju inte på "belief" och på "faith". Den logiska fortsättningen på Newbergs tidigare bok är väl kanske ändå att försöka generalisera frågan om tron. Skiljer sig "belief" från "faith"?
Newberg tar dock inte tag i denna problematik. Kanske är det för att det är svårt att studera en tro på något. Han belyste ju meditationen i sin förra bok. Hur skiljer sig tro t.ex. från kunskap på en genomlysningskamera?
Det är dock viktigt att försöka förstå om tro på en person är det samma som tron på Jesus--biologiskt sett. Union med Gud eller ett så kallat Absolute Unitary Being tillstånd är kanske något annat.
Boken är annars läsvärd och trevlig.
Svenskan skiljer ju inte på "belief" och på "faith". Den logiska fortsättningen på Newbergs tidigare bok är väl kanske ändå att försöka generalisera frågan om tron. Skiljer sig "belief" från "faith"?
Newberg tar dock inte tag i denna problematik. Kanske är det för att det är svårt att studera en tro på något. Han belyste ju meditationen i sin förra bok. Hur skiljer sig tro t.ex. från kunskap på en genomlysningskamera?
Det är dock viktigt att försöka förstå om tro på en person är det samma som tron på Jesus--biologiskt sett. Union med Gud eller ett så kallat Absolute Unitary Being tillstånd är kanske något annat.
Boken är annars läsvärd och trevlig.
20080212
Andrew Newbergs teori om andligheten
Efter att ha blivit informerad av Dagen.se om Dr. Andrew Newberg och hans forskning på University of Pennsylvania i Philadelphia kring tillståndet Absolute Unitary Being (AUB) skrev jag en kort introduktion till ett senare inlägg som nu summerar hans bok Why God won't go away, 2002.
Dr. Newbergs allmänna inställning till sin forskning kan exemplifieras med följande citat:
"vetenskap och religion behöver inte vara inkompatibla"
"vi hoppas att vårt arbete kan avancera utrönandet av interfacet mellan vetenskap och religion på ett sätt som gör att perspektiven snarare kan potentiera än förminska varandra"
Ytterligare ett citat redogör för Newbergs teori:
"Verkligheten av AUB är inte ett konlusivt bevis för Guds existens, men det stöder tesen att människans existens står över den nakna materialistiska existensen. Vårt medvetande dras av intuitionen av denna djupare verklighet, denna yttersta känsla av enhet, där lidandet försvinner och allt trånande är stillat. Så länge våra hjärnor är konstruerade som de är, så länge vårt medvetande kan känna denna djupare verklighet, så kommer spiritualiteten att forma den mänskliga erfarenheten, och Gud, hur än vi definierar detta majestätiska och mysteriösa koncept, kommer inte att försvinna."
Newberg intresserar sig för likheten mellan det subjektiva och det objektiva och hävdar till och med att tillståndet Absolute Unitary Being kan var verkligare än det vi ser med våra ögon.
Han har visat att i religioner med mystiska inslag så är tillståndet AUB lika, som det kan analyseras med SPECT, en non-invasiv genomlysningsteknik som mäter lokalt blodföde. Hjärnan på en buddhistisk munk ser t.ex. likadan ut som en franciskaner nunna.
Blodfödes mätningen får dock betraktas som ganska grov eftersom personer som analyserats uppger olika tankar vid analystillfället. Det rör sig alltså om ett neurologiskt grovtillstånd, eller hjärninställning, som induceras av en meditation där olika innehåll förekommer för olika individer. Detta innehåll kan ej ännu analyseras men betraktas som synnerligen variabelt. Det finns med andra ord många vägar att färdas till AUB.
Dalai lama säger t.ex:
"Därför skulle det inte var underligt att det finns många olika religiösa traditioner med olika sätt att tänka och med olika beteende. Och denna variabilitet är ett sätt att få alla nöjda. Om vi bara har bröd, medför detta att risätarna inte får något att äta. Med en massa olika födor, kan vi tillfredställa allas olika smaker och behov. Och folk äter ris för att det växer bäst där de bor, inte för att det är bättre eller sämre än bröd."
Newberg har en teori för hur denna realisation av det spirituella går till neurologiskt. Den del av hjärnbarken som detekteras vara involverad i AUB har som uppgift att organisera oss i rummet. Vad man ser är att meditationen ger en deafferentisering, dvs en blockad av inkommande känselinformation till detta område. Newberg tror därför att detta hjälper till att öka vår upplevelse av vad den främre delen av hjärnbarken ser som reellt. En transfer från det objektiva till det subjektiva.
Ett avslutande citat:
"In the same sense, neurology can reconcile the rift between science and religion, by showing them to be powerful but incomplete pathways to the same utlimate reality".
Dr. Newbergs allmänna inställning till sin forskning kan exemplifieras med följande citat:
"vetenskap och religion behöver inte vara inkompatibla"
"vi hoppas att vårt arbete kan avancera utrönandet av interfacet mellan vetenskap och religion på ett sätt som gör att perspektiven snarare kan potentiera än förminska varandra"
Ytterligare ett citat redogör för Newbergs teori:
"Verkligheten av AUB är inte ett konlusivt bevis för Guds existens, men det stöder tesen att människans existens står över den nakna materialistiska existensen. Vårt medvetande dras av intuitionen av denna djupare verklighet, denna yttersta känsla av enhet, där lidandet försvinner och allt trånande är stillat. Så länge våra hjärnor är konstruerade som de är, så länge vårt medvetande kan känna denna djupare verklighet, så kommer spiritualiteten att forma den mänskliga erfarenheten, och Gud, hur än vi definierar detta majestätiska och mysteriösa koncept, kommer inte att försvinna."
Newberg intresserar sig för likheten mellan det subjektiva och det objektiva och hävdar till och med att tillståndet Absolute Unitary Being kan var verkligare än det vi ser med våra ögon.
Han har visat att i religioner med mystiska inslag så är tillståndet AUB lika, som det kan analyseras med SPECT, en non-invasiv genomlysningsteknik som mäter lokalt blodföde. Hjärnan på en buddhistisk munk ser t.ex. likadan ut som en franciskaner nunna.
Blodfödes mätningen får dock betraktas som ganska grov eftersom personer som analyserats uppger olika tankar vid analystillfället. Det rör sig alltså om ett neurologiskt grovtillstånd, eller hjärninställning, som induceras av en meditation där olika innehåll förekommer för olika individer. Detta innehåll kan ej ännu analyseras men betraktas som synnerligen variabelt. Det finns med andra ord många vägar att färdas till AUB.
Dalai lama säger t.ex:
"Därför skulle det inte var underligt att det finns många olika religiösa traditioner med olika sätt att tänka och med olika beteende. Och denna variabilitet är ett sätt att få alla nöjda. Om vi bara har bröd, medför detta att risätarna inte får något att äta. Med en massa olika födor, kan vi tillfredställa allas olika smaker och behov. Och folk äter ris för att det växer bäst där de bor, inte för att det är bättre eller sämre än bröd."
Newberg har en teori för hur denna realisation av det spirituella går till neurologiskt. Den del av hjärnbarken som detekteras vara involverad i AUB har som uppgift att organisera oss i rummet. Vad man ser är att meditationen ger en deafferentisering, dvs en blockad av inkommande känselinformation till detta område. Newberg tror därför att detta hjälper till att öka vår upplevelse av vad den främre delen av hjärnbarken ser som reellt. En transfer från det objektiva till det subjektiva.
Ett avslutande citat:
"In the same sense, neurology can reconcile the rift between science and religion, by showing them to be powerful but incomplete pathways to the same utlimate reality".
20080206
Situationen 1838
För 170 år sedan skrev Ralph Waldo Emerson the Divinity School Address ett tal han höll för avslutande klass på Harvard. Talet retade upp arrangören så till den milda grad att han inte inviterades till Harvard igen på 30 år. Emerson menade att Jesus var en stor man, men ej Gud. Det skall nämnas i sammanhanget att Emerson hade utbildat sig till präst på Harvard Divinity School men hade slutat efter ett par års tjänst. Han kunde ej längre förmå sig att dela nattvarden.
Han skrev också:
"In this point of view we become very sensible of the first defect of historical Christianity. Historical Christianity has fallen into the error that corrupts all attempts to communicate religion. As it appears to us, and as it has appeared for ages, it is not the doctrine of the soul, but an exaggeration of the personal, the positive, the ritual. It has dwelt, it dwells, with noxious exaggeration about the person of Jesus. The soul knows no persons. It invites every man to expand to the full circle of the universe, and will have no preferences but those of spontaneous love."
Emerson var inspirerad av österländskt tänkande och det är intressant att jämföra den rödmarkerade meningen med Gudsbilden av de katolska karmeliterna: som något djupt inombords liggande, som ett öga betraktandes universum, frigjort från jaget, i union med Gud.
Han skrev också:
"In this point of view we become very sensible of the first defect of historical Christianity. Historical Christianity has fallen into the error that corrupts all attempts to communicate religion. As it appears to us, and as it has appeared for ages, it is not the doctrine of the soul, but an exaggeration of the personal, the positive, the ritual. It has dwelt, it dwells, with noxious exaggeration about the person of Jesus. The soul knows no persons. It invites every man to expand to the full circle of the universe, and will have no preferences but those of spontaneous love."
Emerson var inspirerad av österländskt tänkande och det är intressant att jämföra den rödmarkerade meningen med Gudsbilden av de katolska karmeliterna: som något djupt inombords liggande, som ett öga betraktandes universum, frigjort från jaget, i union med Gud.
Teologi eller Vetenskap
Jag fortsätter mitt sökande efter den kristendom som tillåter fritänkande som forskare inom naturvetenskapen. Har lagt en ansenlig mängd tid på detta projekt som jag startade för fyra år sedan. Det böcker jag penetrerat finns listade på min hemsida. Har tidigare diskuterat böcker som The Language of God av Francis Collins och Coming to Peace with Science av Darrel R. Falk samt böcker av John Polkinghorne, Owen Gingrich och Alister E. McGrath.
Skrev ett inlägg kallat Djävulens Advokat härförleden. Jag frågade mig om teologin har ensamrätt att söka Gud. Ordet betyder ju trots allt läran om Gud.
Tänkte försöka sammanfatta dessa tankar med dem jag skrev igår, dvs att Gud är Naturen. Det mesta av informationen om dessa två variabler finns samlad under etiketten "gudsbild" i bloggen.
Såvitt jag förstår detta fungerar denna Gudsbild med den nicenska trosbekännelsen förutom kanske att jag inte tror på nyttan av en enda kyrka. Den är dock mindre personlig och tonar ned treenigheten.
Själv har jag nöjt mig med den teologiska kunskapen att Gud inkarnerades i Jesus och att han uppstod från de döda. Gud visade sin makt här på Jorden. Har jag förstått saken rätt är jag då kristen. Jag är visserligen döpt katolik, ej upptagen i kyrkans fulla gemenskap, men jag betraktar mig endast som Kristen non ultra descriptus.
Som naturvetenskaplig forskare anser jag mig kunna göra detta för sannolikheten är stor att något viktigt hände eftersom det blev ett så tydligt historiskt resultat. Att den sannolikhetsbedömningen har en troskomponent, är jag medveten om, men jag gör den med ett rent samvete.
Eftersom vetenskapen studerar Naturen är då teologin för mig det som teologerna bygger på Bibeln och andra skrifter men inte nödvändigtvis kunskapen om Gud. Som vetenskapsman och pragmatiker har jag svårt för att engagera mig i detta på grund av att jag, så att säga, når till inkarnationen men inte längre. Jag tycker inte data räcker för mer än detta.
Jag lärde mig idag av David Nyström att till och med katolikerna har teologer som tror att Jesus var en vanlig man. Edward Schillebeeckx blev dock kallad till Vatikanen för sin bok om Jesus. Jag är inte säker på vilka data som fick honom att revidera sin uppfattning men det kanske är möjligt att arkeologiska fynd kan vara så övertygande i det enskilda fallet.
Har ju diskuterat möjlligheten att vetenskapen kan komma att förbättra eukumeniken, i meningen tolerans. Något liknande sades för 14 år sedan:
“A religion old or new, that stressed the magnificence of the universe as revealed by modern science, might be able to draw forth reserves of reverence and awe hardly tapped by the conventional faiths. Sooner or later, such a religion will emerge.”
Carl Sagan, Pale Blue Dot (1994)
Nutidens kyrkliga engagemang i miljön är ju en sådan förändringens vind. En slags förenade av Gud och Naturen.
Skrev ett inlägg kallat Djävulens Advokat härförleden. Jag frågade mig om teologin har ensamrätt att söka Gud. Ordet betyder ju trots allt läran om Gud.
Tänkte försöka sammanfatta dessa tankar med dem jag skrev igår, dvs att Gud är Naturen. Det mesta av informationen om dessa två variabler finns samlad under etiketten "gudsbild" i bloggen.
Såvitt jag förstår detta fungerar denna Gudsbild med den nicenska trosbekännelsen förutom kanske att jag inte tror på nyttan av en enda kyrka. Den är dock mindre personlig och tonar ned treenigheten.
Själv har jag nöjt mig med den teologiska kunskapen att Gud inkarnerades i Jesus och att han uppstod från de döda. Gud visade sin makt här på Jorden. Har jag förstått saken rätt är jag då kristen. Jag är visserligen döpt katolik, ej upptagen i kyrkans fulla gemenskap, men jag betraktar mig endast som Kristen non ultra descriptus.
Som naturvetenskaplig forskare anser jag mig kunna göra detta för sannolikheten är stor att något viktigt hände eftersom det blev ett så tydligt historiskt resultat. Att den sannolikhetsbedömningen har en troskomponent, är jag medveten om, men jag gör den med ett rent samvete.
Eftersom vetenskapen studerar Naturen är då teologin för mig det som teologerna bygger på Bibeln och andra skrifter men inte nödvändigtvis kunskapen om Gud. Som vetenskapsman och pragmatiker har jag svårt för att engagera mig i detta på grund av att jag, så att säga, når till inkarnationen men inte längre. Jag tycker inte data räcker för mer än detta.
Jag lärde mig idag av David Nyström att till och med katolikerna har teologer som tror att Jesus var en vanlig man. Edward Schillebeeckx blev dock kallad till Vatikanen för sin bok om Jesus. Jag är inte säker på vilka data som fick honom att revidera sin uppfattning men det kanske är möjligt att arkeologiska fynd kan vara så övertygande i det enskilda fallet.
Har ju diskuterat möjlligheten att vetenskapen kan komma att förbättra eukumeniken, i meningen tolerans. Något liknande sades för 14 år sedan:
“A religion old or new, that stressed the magnificence of the universe as revealed by modern science, might be able to draw forth reserves of reverence and awe hardly tapped by the conventional faiths. Sooner or later, such a religion will emerge.”
Carl Sagan, Pale Blue Dot (1994)
Nutidens kyrkliga engagemang i miljön är ju en sådan förändringens vind. En slags förenade av Gud och Naturen.
20080205
Får man ta Gud med sig på vägen?
Descartes är ju berömd för sin så kallade substans dualism. "The Mind" finns inte i rummet utan utanför.
Detta passade väldigt bra med den då rådande Gudsbilden och även kanske med den vanligaste nuförtiden. Gud är immateriell och utanför rum och tid.
Descartes och hans vänner är med Gud. Nuförtiden har vi alienerats med Gud.
Dr. Jeagwon Kim informerar att en av de nu rådande filosofierna är en egenskaps dualism där "The Mind" och kroppen är två olika poler i en materialistisk värld som är oändligt stor, dvs det finns inget utanför. "The Mind" är inte reducerbart på kroppen, dvs det fysikaliska.
För att bryta isoleringen, kan man ta Gud med sig in i egenskaps dualismen? Det vill säga Gud är naturen. Hittills oförklarad vetenskapligt sett.
Detta passade väldigt bra med den då rådande Gudsbilden och även kanske med den vanligaste nuförtiden. Gud är immateriell och utanför rum och tid.
Descartes och hans vänner är med Gud. Nuförtiden har vi alienerats med Gud.
Dr. Jeagwon Kim informerar att en av de nu rådande filosofierna är en egenskaps dualism där "The Mind" och kroppen är två olika poler i en materialistisk värld som är oändligt stor, dvs det finns inget utanför. "The Mind" är inte reducerbart på kroppen, dvs det fysikaliska.
För att bryta isoleringen, kan man ta Gud med sig in i egenskaps dualismen? Det vill säga Gud är naturen. Hittills oförklarad vetenskapligt sett.
20080204
Vad är mentala fenomen för något?
Dr. Jeagwon Kim för en diskussion om vad mentalitet är för något i sin bok Philosophy of Mind från 2006. Filosofens bild knyter an till den av mig tidigare diskuterade "mentala" bilden att hjärnan består av moduler eller är essentiellt en frekvenssoppa, ett holistiskt perspektiv.
Kim föreslår att man kan dela in mentala fenomen i ett flertal varianter:
Qualia
Propositional attitudes
Feelings and Emontions
Volitions
Actions
Mer komplicerade egenskaper som kan betraktas som samansatta av de tidigare
Han samanfattar detta med essentiellt två grupper: qualia och intentionella tillstånd. Qualia är det som sinnesorganen presenterar och intentionella tillstånd det övriga. Med andra ord är detta de objektiva och subjektiva upplevelserna.
Kim anser att det är omöjligt att finna något som är gemensamt för de två huvudgrupperna som gör det möjligt att tala om en enhetlig mentalitet. En total frekvensfunktion av hjärnans aktivitet är ju dock en gemensam nämnare.
Är det bara filosoferna som har detta problem? En biolog ser mentaliteten som något nervsystemet och kroppen gemensamt bygger upp. Det objektiva kanske till och med driver det subjektiva. Där finns kanske ett kausalt samband. Sensoriskt depriverade individer mår väldigt dåligt.
Enligt Steven Pinker finns inget mystiskt i mentaliteten det är bara så många nervceller och så många synapser som bildar det samma. För mig är detta inte en tillfredställande förklaring. Jag reserverar mig gärna med lite mystik. Jag tror dock inte att det finns en "programmerare" till en "superdator". Det finns dock ett slags liv i mentaliteten som måste förklaras och som exemplifieras av den fria viljan.
Kalla mig en mystiker men jag anser att det är ett mysterium hur vårt medvetande formas av den nyss nämnda aktiviteten. Men varför fastnar Dr. Kim på sitt problem? Menar han kanske att qualia är dött och intentionaliteten lever?
Jag hoppas att han serverar en förklaring i sin bok.
Kim föreslår att man kan dela in mentala fenomen i ett flertal varianter:
Qualia
Propositional attitudes
Feelings and Emontions
Volitions
Actions
Mer komplicerade egenskaper som kan betraktas som samansatta av de tidigare
Han samanfattar detta med essentiellt två grupper: qualia och intentionella tillstånd. Qualia är det som sinnesorganen presenterar och intentionella tillstånd det övriga. Med andra ord är detta de objektiva och subjektiva upplevelserna.
Kim anser att det är omöjligt att finna något som är gemensamt för de två huvudgrupperna som gör det möjligt att tala om en enhetlig mentalitet. En total frekvensfunktion av hjärnans aktivitet är ju dock en gemensam nämnare.
Är det bara filosoferna som har detta problem? En biolog ser mentaliteten som något nervsystemet och kroppen gemensamt bygger upp. Det objektiva kanske till och med driver det subjektiva. Där finns kanske ett kausalt samband. Sensoriskt depriverade individer mår väldigt dåligt.
Enligt Steven Pinker finns inget mystiskt i mentaliteten det är bara så många nervceller och så många synapser som bildar det samma. För mig är detta inte en tillfredställande förklaring. Jag reserverar mig gärna med lite mystik. Jag tror dock inte att det finns en "programmerare" till en "superdator". Det finns dock ett slags liv i mentaliteten som måste förklaras och som exemplifieras av den fria viljan.
Kalla mig en mystiker men jag anser att det är ett mysterium hur vårt medvetande formas av den nyss nämnda aktiviteten. Men varför fastnar Dr. Kim på sitt problem? Menar han kanske att qualia är dött och intentionaliteten lever?
Jag hoppas att han serverar en förklaring i sin bok.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
