Boken Roman Catholicism and Modern Science av Don O'Leary är från samma förlag, Continuum, som boken The Soul of the Embryo, av David Albert Jones. Båda är bra.
Tänkte bara nämna några fler noter rörande vetenskapen och katolicismen. Det var Johannes Paulus II som 1984 formellt erkände misstaget med Galileo. Vi gjorde fel! En av motiveringarna var för att kunna interagera med vetenskapen på ett bättre sätt.
Det var samme påve som på allvar normaliserade förhållandet till vetenskapen. Han hade enligt författaren en egen vetenskapsfilosofi. Han menade till exempel:
"Science is a great drivingforce of cultural progress but it alone cannot give complete answers to questions of meanings and values. It cannot shed light on the purpose of life--that has to be found outside of science."
"...science was not omnipotent; it was not a substitute for religious faith, moral principles, political science, or art. But in their search for truth scientists could inspire these other human activities by providing them with a richer physical context. Thus science could "finally lead humanity to bow before the Creator of the Universe"".
Han förordade en dialog mellan religionen och vetenskapen. Johannes Paulus II jämförde den nuvarande situationen med den som Thomas av Aquino utsattes för när han inkorporerade Aritotelismen i teologin och frågade sin samtid om de gjort lika mycket som sina 1200tals kollegor.
När detta var sagt kom kritiken. I realiteten var det inte mycket kontakt mellan fakulteterna i naturvetenskap, filosofi och teologi. Dessutom var vetenskapsutbildningen för de katolska prästerna mycket dålig.
Lindon Eaves, en Anglikansk präst tillika professor i genetik, konfirmerade min tidigare misstanke om att de biologiska vetenskaperna representerar ett större problem att inkorporera i teologin än fysiken och kosmologin.
Den officiella ståndpunkten för den katolska kyrkan är att zygoten, när kärnorna av spermien och ägget smällt samman, representerar början på livet men Fr. Richard A. McCormick S.J., en ledande katolsk moralteolog, sade att många välrenomerade teologer och filosofer accepterar inte att zygoten är en person. Det gläder mig.
Påven blev ej helt vän med Darwin. Hans dubier om evolutionen delades troligen dock inte av de teologer som var välinformerade i vetenskapen som Pierre Teilhard de Chardin, Ernan McMullin, Karl Rahner, Karl Schmitz-Moormann och Rosemary Radford Ruether. Han skrev dock under den teistiska evolutionen.
Ett mer normalt synsätt på vetenskapen är alltså ett fenomen som inträtt ganska så nyligen, historiskt sett. Under det Andra Vatikankonciliet, 1962-65, delades den katolska basvetenskapen upp i: 1) kosmologi och astrofysik; 2) neurovetenskap; 3) materiens struktur; 4) livets ursprung; 5) den biokemiska basen för biologiska processer, och 6) ekonometrisk analys (planera för ekonomisk utveckling vetenskapligt).
Med den här bakgrunden frågar jag mig hur många forskare det finns i Sverige med forskningsanslag som är katoliker i den biologiska naturvetenskapen. Troligen ganska få, om någon över huvud taget. Om det finns en forskare på 10000 individer kan det totala antalet vara c:a 15 stycken? Om Ni finns, kommentera gärna inlägget.
Min fråga till Ylva Johansson (S): Har du inte misslyckats?
20 timmar sedan
2 kommentarer:
Ja, speciellt i Sverige är nog katolska biologer få.
Fråga i Frankrike/Polen. ;)
Men visst har jag upplevt färre Gudstroende bland biologer än bland andra. Det stämmer nog.
Är biologer närmare Gud? Behöver de mindre tröst? Frågorna kan vara intressanta i perspektivet att tänkandet skulle kunna påverkas av innehållet i tankarna.
Skicka en kommentar