Élan vital

Henri Bergson (1859-1941), en Fransk filosof, föddes när Darwins Origin of Species publicerades. Han kom 1907 att publicera en bok kallad L'évolution créatrice, den skapande evolutionen. Han var andlig vän med pragmatikern, och Amerikanen, William James (1842-1910).

Bergson vände sig emot naturalismens och positivismens determinism och hävdade att en élan vital, en livskraft, startade allt levande. Han ansåg att evolutionen som beskriven var för mekanistisk och det är intressant idag att reflektera i hur rätt han hade när han gjorde denna bedömning i ljuset av våra nuvarande kunskaper inom molekylärbiologin.

Född av judiska föräldrar var han dock på gränsen att konvertera till katolicismen på äldre dagar. Det är lätt att förstå eftersom hans élan vital liknar det själsbegrepp som katoliker anser startar människans liv (paragraf 366 katolska kyrkans katekes).

Evolutionen, anser Bergson, ger hela tiden upphov till någonting nytt. Han verkar därmed underförstå, om man tolkar med dagens kunskaper, att genetikens mekanism inte är tillräcklig utan att någon form av kreativitet ger framsteg andra än var mutationer kan åstadkomma.

Det är inte osannolikt att tankar som mina i gårdagens inlägg ledde till en dylik teori för hundra år sedan. En stilla betraktelse av omöjligheten i en mekanistisk förklaring av människans intellekt jämfört med schimpansens, även om man inte visste på den tiden hur nära vår gemensamma anfader var i tiden.

Det som startas i och med Den Första Cellens DNA är en extenderad tema med variationer utförd av den så kallade evolutionen med sin naturliga selektion. Evolutionen saknar som Bergson påpekade kreativitet. En kreativitet som man tycks finna i och med skapandet av de tre existenserna.

Bergson bekände sig inte till tron men hans Gud skulle ha varit kreativiteten inte substansen. Min egen Gudsbild innefattar båda. Ett väsen, dvs Universum, och tre personligheter.

Bergson lever idag inom biologin i Sheldrakes morfiska fält och morfiska resonans. För mig är det också möjligt att använda hans koncept élan vital på t.ex. skapelsen av Den Första Cellen. Informationen som gör det möjligt att forma livet.