DN.se debatt skriver om att Energimyndigheten skall lägga ett förslag till regeringen om att kraftigt öka uttaget av vindkraft i Sverige. Själv befinner jag mig på Wikipedianivå vad kunskaper om detta spel anbelangar.
Efter att ha förkovrat mig i Wikipedia drar jag dock slutsatsen att det är synd och skam att inte Sverige som Danmark har 20% av elförbrukningen på vindkraften. Det gränsar till skandal.
Artikeln nämner, som Wikipedia, att Tyskland och Spanien är stora utnyttjare med Tyskland på 7.5% av sitt uttag men med det största totala utnyttjandet i världen. Man talar dock inte om Danmark--är det för pinsamt? Sverige har tydligen bättre vindförutsättningar än Tyskland vilket ytterligare borde göra oss skamsna.
Med Europas bästa uranfyndigheter så ser Sveriges möjligheter att möta framtida energibehov ljusa ut med möjligheten att bygga ut kärnkraft och att satsa på vindkraft--bara man agerar.
20071130
Pinker och Goldstein
Hittade en intervju med Rebecca Goldstein och Steven Pinker "America's brainiest couple". Den kan vara av intresse för personer som är intresserade av religion och vetenskap.
Pinker säger något intressant. Han påstår att det inte är hjärnans vävnad utan processningen av information som ger medvetandet. Säger han att det finns en tredje existens?
Pinker säger något intressant. Han påstår att det inte är hjärnans vävnad utan processningen av information som ger medvetandet. Säger han att det finns en tredje existens?
20071128
Hauser-Chomsky-Fitch-diskussionen
Jag letade vidare och fann ett blogginlägg från 2005 som diskuterar Hauser, Chomsky & Fitch 2002 samt ett svar av Pinker och Jackendoff. Det finns länkar till uppsatserna för den intresserade läsaren. Här är ett blogginlägg till från 2006.
20071127
The Blank Slate
Steven Pinker skrev det följande i en artikel i The General Psychologist (2006) 41, 1-8:
"Today the sciences of human nature have threatened the Blank Slate by trying to delineate what has to be present in the mind in order for learning to occur in the first place. My own field cognitive science, has tried to explicate the innate mechanisms that have to be in place in order to do the learning that obviously gets done. They include: the basic concept of an enduring object and lawful causation, which can be seen even in young infants; a number sense that allows us to grasp quantity of number; a number of spatial representations that allow us to negotiate the world and recognize objects and faces; a "theory of mind" or intuitive psychology with which we understand the mental states of other people; a language instinct that allows us to communicate our own thoughts and feeling via words; and the executive system of the frontal lobes of the brain, which recieve information from the rest of the brain and execute decision rules that determines how the person as a whole behaves."
Med andra ord så är det inte bara språkinstinkten som skall förklaras.
"Today the sciences of human nature have threatened the Blank Slate by trying to delineate what has to be present in the mind in order for learning to occur in the first place. My own field cognitive science, has tried to explicate the innate mechanisms that have to be in place in order to do the learning that obviously gets done. They include: the basic concept of an enduring object and lawful causation, which can be seen even in young infants; a number sense that allows us to grasp quantity of number; a number of spatial representations that allow us to negotiate the world and recognize objects and faces; a "theory of mind" or intuitive psychology with which we understand the mental states of other people; a language instinct that allows us to communicate our own thoughts and feeling via words; and the executive system of the frontal lobes of the brain, which recieve information from the rest of the brain and execute decision rules that determines how the person as a whole behaves."
Med andra ord så är det inte bara språkinstinkten som skall förklaras.
Evolutionen av språket
Steven Pinker skrev The Language Instinct 1994. År 2002 skrev Hauser, Chomsky & Fitch en översiktsartikel i Science där man lär sig lite mer. Artikeln heter The Faculty of Language: What is it, Who has it, and How did it evolve?
Artikeln avser att sammanfatta forskningsfälten och kommer med ett arbetsförslag till ökat förståelse mellan fälten Biologi och Lingvistik. Man anser även att fälten Psykologi och Antropologi är involverade i frågeställningarna.
Det har utvecklats ett konsensus på senare tid där man anser att en substansiell evolutionär remodellering har ägt rum de senaste 6m åren sedan vår gemensamma anfader med schimpansen levde.
Författarna gör en viktig uppdelning i Faculty of Language--broad sense (FLB) och Faculty of Language--narrow sense (FLN). Denna uppdelning avser att råda bot på den kinkiga diskussion som uppkommer då man skall försöka se om där är en gradvis övergång till språket via primater eller en mer stegivs övergång. Det är hjärnans språkfunktion som avses. Ej gestikulerande och dylikt.
FLN är en fridissektion av det lingvistiska abstrakta beräkningssystem som representerar den Universella grammatiken. Det nämns inte i artikeln men jag tolkar det som att FOXP2 genen inte påverkar FLN. Ett biologiskt korrelat saknas alltså för FLN.
FLB är FLN plus åtminstone två andra system som de kallar "sensory-motor" och "conceptual-intentional". 'Sensory-motor' systemet är perceptionen och talet i princip och 'conceptual-intentional' systemet är de tankar, concept, som försegår utanför språket som till exempel hierakiska resonemang hos däggdjur.
En tanke är att FLN binder tillsammans 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen hos människa. FLN anses unik för människa medan de andra två finns hos däggdjur och följer andra evolutionära vägar.
Evolutionärt sett skulle man då kunna påstå att ur de givna 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen deriverades ett beräkningsystem som konstruerar en oändlig array av interna uttryck from de begränsade resurserna av det 'conceptual-intentional' systemet och som skapar medlen att externalisera och tolka dem på 'sensory-motor' sidan.
Det unika beräkningsystemet anses fungera rekursivt. Vad det är i hjärnan som gör detta är inte känt. Jag citerar: "However, little progress has been made in identifying the specific capabilities that are lacking in other animals". Man får det att låta som om någon satt in ett datachips. Brocas och Wernickes områden är dock inte nödvändiga. Är de skadade vid födseln får man fram en hyfsad språkfunktion, lite sent, vid fem års ålder, där andra områden tagit vid.
Man påpekar också att ordförådet och dess snabba inlärning hos ett barn jämfört med schimpansen får betraktas så unikt att det kan tänkas vara frågan om en evolutionär förändring även i minnesfunktionen.
Ett sätt att komma ifrån ett starkt argument för design, att den naturliga selektionen skulle ha verkat via en kommunikations förbättring, är att rekursionkapabiliteten, som på senare tid inte anses vara så komplicerad, skulle kunnat komma ur existerande hjärnvävnad genom adaptation där selektionen verkar via något annat än kommunikation individer emellan. Jag ställde den frågan härom inlägget: vad var det som gjorde att hjärnan ökade i storlek?
Jag saknar fortfarande information om hur minnet fungerar med de nämnda funktionerna speciellt som det anses vara tänkbart att en kraftig förändring skett även här. Författarna använder alltså ett modultänkande. Om detta stämmer bör det kunna detekteras med de non-invasiva teknikerna, t.ex. fMRI, som presenterades in läroboken Cognition... från 2007. Där gavs dock ingen heureka! upplevelse. Detta talar i så fall för en diffus representation över hjärnvävnaden...eller ett fenomen som sker utanför hjärnvävnaden?
Artikeln avser att sammanfatta forskningsfälten och kommer med ett arbetsförslag till ökat förståelse mellan fälten Biologi och Lingvistik. Man anser även att fälten Psykologi och Antropologi är involverade i frågeställningarna.
Det har utvecklats ett konsensus på senare tid där man anser att en substansiell evolutionär remodellering har ägt rum de senaste 6m åren sedan vår gemensamma anfader med schimpansen levde.
Författarna gör en viktig uppdelning i Faculty of Language--broad sense (FLB) och Faculty of Language--narrow sense (FLN). Denna uppdelning avser att råda bot på den kinkiga diskussion som uppkommer då man skall försöka se om där är en gradvis övergång till språket via primater eller en mer stegivs övergång. Det är hjärnans språkfunktion som avses. Ej gestikulerande och dylikt.
FLN är en fridissektion av det lingvistiska abstrakta beräkningssystem som representerar den Universella grammatiken. Det nämns inte i artikeln men jag tolkar det som att FOXP2 genen inte påverkar FLN. Ett biologiskt korrelat saknas alltså för FLN.
FLB är FLN plus åtminstone två andra system som de kallar "sensory-motor" och "conceptual-intentional". 'Sensory-motor' systemet är perceptionen och talet i princip och 'conceptual-intentional' systemet är de tankar, concept, som försegår utanför språket som till exempel hierakiska resonemang hos däggdjur.
En tanke är att FLN binder tillsammans 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen hos människa. FLN anses unik för människa medan de andra två finns hos däggdjur och följer andra evolutionära vägar.
Evolutionärt sett skulle man då kunna påstå att ur de givna 'sensory-motor' och 'conceptual-intentional' systemen deriverades ett beräkningsystem som konstruerar en oändlig array av interna uttryck from de begränsade resurserna av det 'conceptual-intentional' systemet och som skapar medlen att externalisera och tolka dem på 'sensory-motor' sidan.
Det unika beräkningsystemet anses fungera rekursivt. Vad det är i hjärnan som gör detta är inte känt. Jag citerar: "However, little progress has been made in identifying the specific capabilities that are lacking in other animals". Man får det att låta som om någon satt in ett datachips. Brocas och Wernickes områden är dock inte nödvändiga. Är de skadade vid födseln får man fram en hyfsad språkfunktion, lite sent, vid fem års ålder, där andra områden tagit vid.
Man påpekar också att ordförådet och dess snabba inlärning hos ett barn jämfört med schimpansen får betraktas så unikt att det kan tänkas vara frågan om en evolutionär förändring även i minnesfunktionen.
Ett sätt att komma ifrån ett starkt argument för design, att den naturliga selektionen skulle ha verkat via en kommunikations förbättring, är att rekursionkapabiliteten, som på senare tid inte anses vara så komplicerad, skulle kunnat komma ur existerande hjärnvävnad genom adaptation där selektionen verkar via något annat än kommunikation individer emellan. Jag ställde den frågan härom inlägget: vad var det som gjorde att hjärnan ökade i storlek?
Jag saknar fortfarande information om hur minnet fungerar med de nämnda funktionerna speciellt som det anses vara tänkbart att en kraftig förändring skett även här. Författarna använder alltså ett modultänkande. Om detta stämmer bör det kunna detekteras med de non-invasiva teknikerna, t.ex. fMRI, som presenterades in läroboken Cognition... från 2007. Där gavs dock ingen heureka! upplevelse. Detta talar i så fall för en diffus representation över hjärnvävnaden...eller ett fenomen som sker utanför hjärnvävnaden?
20071126
Mentalese--Det Mentala Språket
Steven Pinkers bok The Language Instinct har ett kapitel, How Language Works, där författaren i korta ordalag beskriver Chomskys teori om hur språket fungerar. Jag skall försöka göra en kort version av Pinkers kapitel. Det får göras med förlov sagt.
Barn lär sig mirakulöst språket och det är lättast att få folk att tro att detta beror på ett program iscensatt av genexpression även om detta inte är bevisat. Detta skulle i så fall betyda att evolutionen selekterat fram dessa gener de senaste 4-6m åren.
Programmet verkar ha med ordens inbördes ordning att göra. En schimpans använder sig inte av ordning mellan symboler den tar fram. Ordningen är heller inte viktig i en pidgin.
Det är dock inte ordningen ord för ord som är viktigt utan ordningen av fraser skapade av ordklasselement. Där finns då lexikon som innehåller sådana komponenter som anses kunna permuteras av programmet.
Meningen "Colorless green ideas sleep furiously" visar att en grammatisk mening inte behöver vara meningsfull och att sannolikhetsbedömningar av ordrelationer inte är viktiga. "Colorless green ideas" är en substantivfras och "sleep furiously" är en verbfras.
En mening kan uppdelas i "huvud", "rollspelare", "modifierare" och "specifier". Huvudet är t.ex 'räven' i 'räven har sockor'. Rollspelare är t.ex. 'guvernören' i 'guvernören av California'. En modifierare är t.ex. 'från Illinois' i 'guvernören av California från Illinois'. Specifier är subjektets speciella plats i frasen.
Nu visar det sig att ordningen i substantivfraser och verbfraser är den samma. Substantivet och verbet, dvs huvudet, går före sin rollspelare. Modifierarna går till höger och subjektet går till vänster i frasen. Detta gäller i Engelska. I Japanska är det tvärt om. De olika språken delar upp sig i dessa två varianter.
Informationen som skiljer dem åt kallas 'parameter'. Chomskys teori kallas: The Theory of Principles and Parameters. Chomskys "djupa strukturer" är interfacet mellan de mentala lexikonen och frasstrukturen.
Genexpressionen åstadkommer således, via de nervceller som skapas, att transformationer sker mellan den Universella grammatiken, dvs frasdelarnas inbördes ordningsregler, och det talade språket, samt naturligtvis den Universella grammatiken själv.
Vad som inte framgår är om Det Mentala Språket (the mentalese) består av endast regler eller om där även finns ett lexikon. Det Mentala Språket skall heller inte förväxlas med tankarna. Språk och tankar skiljer sig troligen åt. Vän av ordning frågar sig då om tänkandet ändå inte använder sig av lexikonet? Det är kanske känt när ett barn börjar tänka?
Barn lär sig mirakulöst språket och det är lättast att få folk att tro att detta beror på ett program iscensatt av genexpression även om detta inte är bevisat. Detta skulle i så fall betyda att evolutionen selekterat fram dessa gener de senaste 4-6m åren.
Programmet verkar ha med ordens inbördes ordning att göra. En schimpans använder sig inte av ordning mellan symboler den tar fram. Ordningen är heller inte viktig i en pidgin.
Det är dock inte ordningen ord för ord som är viktigt utan ordningen av fraser skapade av ordklasselement. Där finns då lexikon som innehåller sådana komponenter som anses kunna permuteras av programmet.
Meningen "Colorless green ideas sleep furiously" visar att en grammatisk mening inte behöver vara meningsfull och att sannolikhetsbedömningar av ordrelationer inte är viktiga. "Colorless green ideas" är en substantivfras och "sleep furiously" är en verbfras.
En mening kan uppdelas i "huvud", "rollspelare", "modifierare" och "specifier". Huvudet är t.ex 'räven' i 'räven har sockor'. Rollspelare är t.ex. 'guvernören' i 'guvernören av California'. En modifierare är t.ex. 'från Illinois' i 'guvernören av California från Illinois'. Specifier är subjektets speciella plats i frasen.
Nu visar det sig att ordningen i substantivfraser och verbfraser är den samma. Substantivet och verbet, dvs huvudet, går före sin rollspelare. Modifierarna går till höger och subjektet går till vänster i frasen. Detta gäller i Engelska. I Japanska är det tvärt om. De olika språken delar upp sig i dessa två varianter.
Informationen som skiljer dem åt kallas 'parameter'. Chomskys teori kallas: The Theory of Principles and Parameters. Chomskys "djupa strukturer" är interfacet mellan de mentala lexikonen och frasstrukturen.
Genexpressionen åstadkommer således, via de nervceller som skapas, att transformationer sker mellan den Universella grammatiken, dvs frasdelarnas inbördes ordningsregler, och det talade språket, samt naturligtvis den Universella grammatiken själv.
Vad som inte framgår är om Det Mentala Språket (the mentalese) består av endast regler eller om där även finns ett lexikon. Det Mentala Språket skall heller inte förväxlas med tankarna. Språk och tankar skiljer sig troligen åt. Vän av ordning frågar sig då om tänkandet ändå inte använder sig av lexikonet? Det är kanske känt när ett barn börjar tänka?
20071124
Vindkraft?
Nyligen påstod någon att etanol inte skulle användas utan att man snarare skulle satsa fullt ut på solkraft. I den diskussionen nämndes inte vindkraften.
En artikel i nytimes.com tar upp vindkraften som alternativ och exemplifierar med en ny vindkraftspark med 48 snurror i vattnet utanför Malmö som kostat $280m att bygga.
Sverige har för närvarande mindre en 1% av sitt elbehov täckt av vindkraft. Danmark har 20%. Resten täcks i princip av vattenkraft och kärnkraft med ungefär hälften vardera.
Väl inkopplad på nätet skulle Malmös park leverera ström till c:a 60000 hem. Detta stämmer med de beräkningar Öckerö kommun har gjort där man vill bygga c:a 15 snurror, en tredjedel, för att täcka kommunens behov.
En artikel i nytimes.com tar upp vindkraften som alternativ och exemplifierar med en ny vindkraftspark med 48 snurror i vattnet utanför Malmö som kostat $280m att bygga.
Sverige har för närvarande mindre en 1% av sitt elbehov täckt av vindkraft. Danmark har 20%. Resten täcks i princip av vattenkraft och kärnkraft med ungefär hälften vardera.
Väl inkopplad på nätet skulle Malmös park leverera ström till c:a 60000 hem. Detta stämmer med de beräkningar Öckerö kommun har gjort där man vill bygga c:a 15 snurror, en tredjedel, för att täcka kommunens behov.
20071123
Det känns underligt
Dagen.se skriver om Caroli kyrka i Malmö där skolavslutningen firas utan präst. Lokalen, dvs kyrkorummet, ansågs vara "stämningsfullt".
Denna något materialistiska syn är kanske en utveckling som är i antågande. Svarar den mot de psykologiska behov som kyrkan ansvarat för? Eller är detta andlighet? Man planerade att spela "stämmningsfull sång och musik".
Har prästens funktion huvudsakligen och för de flesta varit att skapa en stämningsfull atmosfär? Med den skillnaden att man nu för tiden störs av "det där religiösa".
Karin Långström-Vinge skrev ett inlägg, Kyrkan och dess tröskel, där hon poängterade folkets kärlek till kyrkorummet. När jag läste detta föreställde jag mig detsamma med prästen. I Malmö har kyrkobesöket tydligen blivit endast en "kulturhistorisk upplevelse".
Betyder detta början till kyrkans upplösning i samhället? Kanske är det bara ett praktiskt sätt för en församling att få ekonomin att gå ihop?
Denna något materialistiska syn är kanske en utveckling som är i antågande. Svarar den mot de psykologiska behov som kyrkan ansvarat för? Eller är detta andlighet? Man planerade att spela "stämmningsfull sång och musik".
Har prästens funktion huvudsakligen och för de flesta varit att skapa en stämningsfull atmosfär? Med den skillnaden att man nu för tiden störs av "det där religiösa".
Karin Långström-Vinge skrev ett inlägg, Kyrkan och dess tröskel, där hon poängterade folkets kärlek till kyrkorummet. När jag läste detta föreställde jag mig detsamma med prästen. I Malmö har kyrkobesöket tydligen blivit endast en "kulturhistorisk upplevelse".
Betyder detta början till kyrkans upplösning i samhället? Kanske är det bara ett praktiskt sätt för en församling att få ekonomin att gå ihop?
20071122
HAPPY THANKSGIVING
Med halva släkten i USA föröker jag leva på båda sidorna av Atlanten. I USA äter man kalkon med släkten torsdag till söndag. Läste också att popcorn introducerades av Iroquois indianerna 1620.
20071121
Hjärnan jämfört med de andra organen
Frågan är om inte hjärnan är mest lik hjärtat. Den är tvådelad men delarna har olika funktion. Båda organen är också kopplade till liknande nätverk av kärl och nerver. Sammanflätade.
Båda pumpar: näring, gaser respektive trofiska faktorer och transmittorsubstanser.
I litteraturen betecknas ju också det vi normalt förknippar med hjärnans aktivitet för hjärtat:
"Love the LORD your God with all your heart and with all your soul and with all your strength." (5 Mos 6:5).
Storleken på hjärtat är relaterat till behovet av pumpande medan hjärnans storlek bland däggdjuren är relaterad till kroppsvolymen. Förutom hos människan som har en ovanligt stor hjärna per kroppsvolym. Varför?
Var det för att språket skulle fungera, och att det kom att göra detta av en slump, som är en av teorierna till språkets uppkomst. Den andra är att språket evolverat med naturlig selektion på individnivå.
Vad var anledningen till att hjärnan ökade i storlek om språket började fungera på grund av detta utan att vara orsaken? Vad gör människans hjärna som inte schimpansens gör? Var i hjärnan sker detta? Språket, lustigt nog. Abstrakt tänkande. Altruistiskt beteende. Tron på Gud. Empati.
Någon av dessa borde ju ha en relation med förstoringen av hjärnan och med vad nu detta medförde i interna konstruktioner och celltyper via naturlig selektion. Jag förväntar mig att personer med lite större hjärna på något sätt får en större överlevnad. En process som fortgår till den nuvarande storleken.
Ett aber i denna dans är att intelligenta personer kan ha så små hjärnor som medelstorleken på Homo erectus, dvs 1000cc. Har vi missat någon variabel som är viktig evolutionärt och som har med hjärnans storlek och konstruktion att göra? Mental stabilitet under stress? Ju mer stimulans som laddas på, ju mer stress på neuronen, skulle innebära att fler celler klarar arbetet bättre. Hjärnan som en hjärtmuskel.
En nypåkommen social stress borde ju också kunna betyda att dechiffrering av ljud från andra skulle komma att tolkas med ny signifikans.
Min favorithypotes är annars att huvudets storlek relativt kroppen har ett estetiskt värde som skapar fekunditet men varför blev detta i så fall viktigt för några miljoner år sedan?
Det är förstås frestande att tro att det finns ett genetiskt korrelat till den medärvda delen av språkfunktionen som t.ex. ses när en creole bildas. Grammatiska regler dyker upp från till synes ingenstans. Ett barn lär sig också ett språk så snabbt att imitation av förälder inte är tillräckligt. Det är dock femtio år sedan som Noam Chomsky postulerade de djupa strukturerna och de gäckar fortfarande forskarna.
De evolutionära paradigmet ligger tungt över språkets biologi och föreslår att de bör finnas en hel del gener som styr dess utveckling. Frågan är i så fall var dessa kommit från sedan schimpansen? Schimpansens DNA är sekvensat och man har inte funnit några skillnader att tala om mellan de proteinproducerande generna arterna emellan. Ett nytt sätt att förklara detta på kan vara representation via gener för microRNA.
Alternativt kan det vara en "organism" snarare än en serie grammatiska regler, som någon föreslagit. Dylika teorier är ett bra mått på frustrationen inom forskningsfältet, men samtidigt fantasieggande.
Båda pumpar: näring, gaser respektive trofiska faktorer och transmittorsubstanser.
I litteraturen betecknas ju också det vi normalt förknippar med hjärnans aktivitet för hjärtat:
"Love the LORD your God with all your heart and with all your soul and with all your strength." (5 Mos 6:5).
Storleken på hjärtat är relaterat till behovet av pumpande medan hjärnans storlek bland däggdjuren är relaterad till kroppsvolymen. Förutom hos människan som har en ovanligt stor hjärna per kroppsvolym. Varför?
Var det för att språket skulle fungera, och att det kom att göra detta av en slump, som är en av teorierna till språkets uppkomst. Den andra är att språket evolverat med naturlig selektion på individnivå.
Vad var anledningen till att hjärnan ökade i storlek om språket började fungera på grund av detta utan att vara orsaken? Vad gör människans hjärna som inte schimpansens gör? Var i hjärnan sker detta? Språket, lustigt nog. Abstrakt tänkande. Altruistiskt beteende. Tron på Gud. Empati.
Någon av dessa borde ju ha en relation med förstoringen av hjärnan och med vad nu detta medförde i interna konstruktioner och celltyper via naturlig selektion. Jag förväntar mig att personer med lite större hjärna på något sätt får en större överlevnad. En process som fortgår till den nuvarande storleken.
Ett aber i denna dans är att intelligenta personer kan ha så små hjärnor som medelstorleken på Homo erectus, dvs 1000cc. Har vi missat någon variabel som är viktig evolutionärt och som har med hjärnans storlek och konstruktion att göra? Mental stabilitet under stress? Ju mer stimulans som laddas på, ju mer stress på neuronen, skulle innebära att fler celler klarar arbetet bättre. Hjärnan som en hjärtmuskel.
En nypåkommen social stress borde ju också kunna betyda att dechiffrering av ljud från andra skulle komma att tolkas med ny signifikans.
Min favorithypotes är annars att huvudets storlek relativt kroppen har ett estetiskt värde som skapar fekunditet men varför blev detta i så fall viktigt för några miljoner år sedan?
Det är förstås frestande att tro att det finns ett genetiskt korrelat till den medärvda delen av språkfunktionen som t.ex. ses när en creole bildas. Grammatiska regler dyker upp från till synes ingenstans. Ett barn lär sig också ett språk så snabbt att imitation av förälder inte är tillräckligt. Det är dock femtio år sedan som Noam Chomsky postulerade de djupa strukturerna och de gäckar fortfarande forskarna.
De evolutionära paradigmet ligger tungt över språkets biologi och föreslår att de bör finnas en hel del gener som styr dess utveckling. Frågan är i så fall var dessa kommit från sedan schimpansen? Schimpansens DNA är sekvensat och man har inte funnit några skillnader att tala om mellan de proteinproducerande generna arterna emellan. Ett nytt sätt att förklara detta på kan vara representation via gener för microRNA.
Alternativt kan det vara en "organism" snarare än en serie grammatiska regler, som någon föreslagit. Dylika teorier är ett bra mått på frustrationen inom forskningsfältet, men samtidigt fantasieggande.
En genväg till embryonala stamceller
Man kan idag läsa lite överallt, nytimes.com, dagen.se, SvD.se, om hur två olika forskningsgrupper i Japan och USA lyckats transfektera hudceller med fyra gener så att embryonala stamceller bildats.
Detta är en viktig genväg för att producera friska nya celler i stället för produktion via terapeutisk kloning med humana embryon.
Många förväntar sig att etiska dilemman skall lösas på detta vis.
En fråga som dock inte diskuterades i artiklarna är om det kommer att bli möjligt att producera embryon via den nya tekniken. Detta experiment skulle medföra nya etiska dilemman.
Fåret Dolly skapades 1996 genom att man tog arvsmassan från en hudcell och injicerade den i ett obefruktat ägg med utsugen arvsmassa. Detta modifierade ägg gör samma arbete som de transfekterade generna ovan. Denna kloning verifierade att en adult cell kunde embryonaliseras.
Men vad händer med definitionen på liv enligt kyrkan i detta fall? Det finns ingen konception. Kommer själen att kunna transfereras via en cell från donatorn? Eller som i Dollys fall via arvsmassan. Annars skulle ju en klonad individ bli själlös. Detta borde vara ett argument för att själen tillkommer under den embryonala utvecklingen snarare än vid konceptionen.
Detta är en viktig genväg för att producera friska nya celler i stället för produktion via terapeutisk kloning med humana embryon.
Många förväntar sig att etiska dilemman skall lösas på detta vis.
En fråga som dock inte diskuterades i artiklarna är om det kommer att bli möjligt att producera embryon via den nya tekniken. Detta experiment skulle medföra nya etiska dilemman.
Fåret Dolly skapades 1996 genom att man tog arvsmassan från en hudcell och injicerade den i ett obefruktat ägg med utsugen arvsmassa. Detta modifierade ägg gör samma arbete som de transfekterade generna ovan. Denna kloning verifierade att en adult cell kunde embryonaliseras.
Men vad händer med definitionen på liv enligt kyrkan i detta fall? Det finns ingen konception. Kommer själen att kunna transfereras via en cell från donatorn? Eller som i Dollys fall via arvsmassan. Annars skulle ju en klonad individ bli själlös. Detta borde vara ett argument för att själen tillkommer under den embryonala utvecklingen snarare än vid konceptionen.
20071120
The Holy Land
Tar en anteckning från KLVs blogg angående karaktären på det Heliga Landet. Ett land där man hade det bra med sötma i överflöd. Låter för övrigt som dagens västerländska civilisation.
Karin tar dock även upp den viktiga poängen att det forskats med den vetenskapliga metodiken en hel del de senaste 50 åren om vad som kan bekräftas historiskt i Bibeln. Läste en så kallad "studie-bibel" med små fotnoter som förklarade än det ena än det andra härförleden.
Inlägget fick mig inse att det måste finnas en sannolikhetsbedömning gjord, som förfinas alltefter att nya rön kommer fram, på vederhäftigheten på t.ex. uppståndelsen--ett vittnesmål.
Det måste ju vara möjligt att lista alla vedertagna fenomen för en dylik bedömning. Googlade lite för att försöka få reda på mer. Fann snart en Bibelverificationsfil. Det fanns t.o.m. en bok på amazon.com. Alla som är präster måste ju dock gå omkring med en seriös uppfattning om vad det historiska värdet anses vara. Någon kanske vill kommentera?
De som talar sig varma för "Natural Theology", som t.ex. Alister E. McGrath, borde implicit också ha en uppfattning om Bibelns vederhäftighet--vetenskapligt sett.
En tvivlare, säger någon. Icke! Tron på Gud kräver i min mening ingen Bibel, men hur är det med tron på hans inkarnering och uppståndelse, dvs tron på Jesus. Här vill åtminstone jag få en uppfattning om vad sannolikheten säger om vittnesmålen i Nya Testamentet. Annars måste jag tro på Jesus för att så många andra gör det och har gjort det sedan de såg någonting och det är inte så tilltalande, för den tron är troligtvis beroende av vad som står i Bibeln.
Frågan är om inte Judendomen står på en säkrare grund än Kristendomen i så fall?
Karin tar dock även upp den viktiga poängen att det forskats med den vetenskapliga metodiken en hel del de senaste 50 åren om vad som kan bekräftas historiskt i Bibeln. Läste en så kallad "studie-bibel" med små fotnoter som förklarade än det ena än det andra härförleden.
Inlägget fick mig inse att det måste finnas en sannolikhetsbedömning gjord, som förfinas alltefter att nya rön kommer fram, på vederhäftigheten på t.ex. uppståndelsen--ett vittnesmål.
Det måste ju vara möjligt att lista alla vedertagna fenomen för en dylik bedömning. Googlade lite för att försöka få reda på mer. Fann snart en Bibelverificationsfil. Det fanns t.o.m. en bok på amazon.com. Alla som är präster måste ju dock gå omkring med en seriös uppfattning om vad det historiska värdet anses vara. Någon kanske vill kommentera?
De som talar sig varma för "Natural Theology", som t.ex. Alister E. McGrath, borde implicit också ha en uppfattning om Bibelns vederhäftighet--vetenskapligt sett.
En tvivlare, säger någon. Icke! Tron på Gud kräver i min mening ingen Bibel, men hur är det med tron på hans inkarnering och uppståndelse, dvs tron på Jesus. Här vill åtminstone jag få en uppfattning om vad sannolikheten säger om vittnesmålen i Nya Testamentet. Annars måste jag tro på Jesus för att så många andra gör det och har gjort det sedan de såg någonting och det är inte så tilltalande, för den tron är troligtvis beroende av vad som står i Bibeln.
Frågan är om inte Judendomen står på en säkrare grund än Kristendomen i så fall?
Reinkarnation och mänsklig kloning
John Tierney skriver idag i nytimes.com om hur man i Öst ser annorlunda på kloning än i Väst i artikeln "Are Scientists Playing God? It Depends On Your Religion".
I bakgrunden ligger frågan om vi i Väst kommer att halka efter dem i Öst när det gäller forskning på stamceller.
Eftersom religionens antågande är ett kontemporärt skeende så medför detta att frågan kommer att tillspetsas ytterligare. Kulmen är inte nådd. Detta är en utmaning för kyrkan.
Forskningen på atomkärnornas inre var väldigt kontroversiell efter konstruktionen av atom- och väte-bomberna. Sedan vande sig folk. Edward Teller, en fysiker som arbetade på den fysik som rörde teorin bakom vätebomben sade på frågan om hur han kunde arbeta på något så farligt svarade att fysiken var så otroligt intressant.
Det är nyfikenheten, sökandet efter skönhet, som driver människan förbi religionens hinder. Det blir med andra ord en konkurrens mellan en gång etablerad religiös skönhet och en successivt framkommande naturlig skönhet. Kanske det mest effektiva sökandet efter Gud?
Den absoluta skönheten är förmodligen relaterad till kärleken, agape.
I bakgrunden ligger frågan om vi i Väst kommer att halka efter dem i Öst när det gäller forskning på stamceller.
Eftersom religionens antågande är ett kontemporärt skeende så medför detta att frågan kommer att tillspetsas ytterligare. Kulmen är inte nådd. Detta är en utmaning för kyrkan.
Forskningen på atomkärnornas inre var väldigt kontroversiell efter konstruktionen av atom- och väte-bomberna. Sedan vande sig folk. Edward Teller, en fysiker som arbetade på den fysik som rörde teorin bakom vätebomben sade på frågan om hur han kunde arbeta på något så farligt svarade att fysiken var så otroligt intressant.
Det är nyfikenheten, sökandet efter skönhet, som driver människan förbi religionens hinder. Det blir med andra ord en konkurrens mellan en gång etablerad religiös skönhet och en successivt framkommande naturlig skönhet. Kanske det mest effektiva sökandet efter Gud?
Den absoluta skönheten är förmodligen relaterad till kärleken, agape.
20071115
Språket och tankarna
Steven Pinker tar upp en intressant teori om hur språket fungerar relativt tankarna i sin bok The Language Instinct från 1994. På sidan 48 säger han:
"there is no scientific evidence that languages dramatically shape their speakers' ways of thinking"
Detta påstående är då i överenstämmande med Noam Chomskys "deep structures". Pinker kallar detta djupare språk för "mentalese". I sin senaste bok, The Stuff of Thought, 2007, föreslår Pinker en potentiell koppling mellan det talade språket och mentalesen men den gäller bara i Engelskan.
En av argumenten för påståendet ovan är att avancerat tänkande oftast involverar mentala bilder. Idéer kommer ej till en person i form av språket. En slags tänkande måste ju också förekomma hos primater som kan hålla ordning på sina inbördes hierarkier utan att ha tillgång till människans språkförmåga.
Ett annat argument är de så kallade "chatterbox" syndromen. Dvs skador på hjärnan som ger låg intelligens men intakt språkförmåga. Hydrocefala barn (barn med vattenskalle) råkar ofta ut för detta syndrom utan att man förstår varför. Det är lite förvånande att språket selektivt sparas.
Ett annat exempel är Williams syndrom som är en gen-defekt på kromosom 11 som ger en mental retardation till IQ 50 utan att språket påverkas.
Hur kan då dessa fenomen förklaras? De är mycket märkliga. Pinker har föreslagit att språket representeras av en mental modul men varför skadas inte denna i dessa två fall?
Det är ju extra intressant i detta sammanhang med de barn som föds med skador över Brocas och Wernickes områdena men som vid fem års ålder kommit ikapp språkligen. Andra områden tar vid.
1994 säger Pinker på sidan 34 att:
"No one has yet located a language organ or a grammar gene, but the search is on."
Man har visserligen funnit FOXP2 genen sedan dess men den verkar som bekant mest röra talet. Pinker kände till K familjen som gav upphov till genen när han skrev boken.
Jag vet inte vad ni säger men jag fascineras av det faktum att en solid biologisk grund ej ännu kunnat fastställas för språk och grammatik. Det är också anmärkningsvärt att ett så komplicerat system kan ha uppkommit så snabbt evolutionärt sett.
Trots detta finns starka belägg för att förmågan till språkinlärning är medfödd i barns skapande av en creole av en pidgin, dvs införande av grammatiska regler hos ett barn som ej kan komma från de pidgintalande föräldrarna genom imitation.
"there is no scientific evidence that languages dramatically shape their speakers' ways of thinking"
Detta påstående är då i överenstämmande med Noam Chomskys "deep structures". Pinker kallar detta djupare språk för "mentalese". I sin senaste bok, The Stuff of Thought, 2007, föreslår Pinker en potentiell koppling mellan det talade språket och mentalesen men den gäller bara i Engelskan.
En av argumenten för påståendet ovan är att avancerat tänkande oftast involverar mentala bilder. Idéer kommer ej till en person i form av språket. En slags tänkande måste ju också förekomma hos primater som kan hålla ordning på sina inbördes hierarkier utan att ha tillgång till människans språkförmåga.
Ett annat argument är de så kallade "chatterbox" syndromen. Dvs skador på hjärnan som ger låg intelligens men intakt språkförmåga. Hydrocefala barn (barn med vattenskalle) råkar ofta ut för detta syndrom utan att man förstår varför. Det är lite förvånande att språket selektivt sparas.
Ett annat exempel är Williams syndrom som är en gen-defekt på kromosom 11 som ger en mental retardation till IQ 50 utan att språket påverkas.
Hur kan då dessa fenomen förklaras? De är mycket märkliga. Pinker har föreslagit att språket representeras av en mental modul men varför skadas inte denna i dessa två fall?
Det är ju extra intressant i detta sammanhang med de barn som föds med skador över Brocas och Wernickes områdena men som vid fem års ålder kommit ikapp språkligen. Andra områden tar vid.
1994 säger Pinker på sidan 34 att:
"No one has yet located a language organ or a grammar gene, but the search is on."
Man har visserligen funnit FOXP2 genen sedan dess men den verkar som bekant mest röra talet. Pinker kände till K familjen som gav upphov till genen när han skrev boken.
Jag vet inte vad ni säger men jag fascineras av det faktum att en solid biologisk grund ej ännu kunnat fastställas för språk och grammatik. Det är också anmärkningsvärt att ett så komplicerat system kan ha uppkommit så snabbt evolutionärt sett.
Trots detta finns starka belägg för att förmågan till språkinlärning är medfödd i barns skapande av en creole av en pidgin, dvs införande av grammatiska regler hos ett barn som ej kan komma från de pidgintalande föräldrarna genom imitation.
20071114
Tankens frihet
Gao Xingjian, Nobelpristagaren i Litteratur 2000, var idag på TV där han läste en dikt i Paris på de Fängslade författarnas dag.
Hur fri är tanken idag?
Gao Xingjian sade, insiktsfullt, att världen skulle bli en mycket dyster plats utan de intellektuellas fritänkande.
Tankens flykt. Som en liten fågel lyfter tanken när det kommer en vindpust. Eller något snarlikt sade Gao Xingjian.
Om inte...
Hur fri är tanken idag?
Gao Xingjian sade, insiktsfullt, att världen skulle bli en mycket dyster plats utan de intellektuellas fritänkande.
Tankens flykt. Som en liten fågel lyfter tanken när det kommer en vindpust. Eller något snarlikt sade Gao Xingjian.
Om inte...
20071113
Hur påverkar religionen tänkandet?
En viktig fråga som togs upp i debatten mellan Dr. Francis S. Collins och Dr. Richard Dawkins i TIME Magazine för ett år sedan är om det är möjligt att utföra vetenskapligt tänkande som kristen?
Påverkas tänkandet negativt av tron? Det går inte att använda ordet "kristen" utan en specifikation. En bokstavtroende påverkas utan tvekan negativt. Men Francis Collins menar att det går att vara kristen utan problem om man prenumererar på den så kallade "theistic evolution" varianten.
Med andra ord blir det intressant att försöka komma fram till vilken slags kristen individ man bör vara för att kunna syssla med vetenskap. Gudsbilden blir viktig liksom hur man tolkar bibeln. Hur kan man i så fall påverka församlingar till att tro på rätt sätt?
Det kanske även är så att all vetenskap inte påverkas. Det kanske är så att vissa problem är mer känsliga. Som till exempel frågan om livets uppkomst. Kanske väljer kristna forskare de mest "konfliktfria" områdena för sina studier med en snedfördelning av kristna forskare över vetenskapen som följd.
Frågan är viktig globalt eftersom kanske 33% av världens befolkning är kristna samtidigt som så många som möjligt måste rekryteras till forskningen.
Det är också möjligt att ställa frågan om den katolska kyrkan har ett negativt inflytande på ett lands forskningspotential inom naturvetenskapen. De södra länderna i Europa och Sydamerika, typiskt katolska, har inte ett så utvecklat forskningsklimat. Kanske beror det på att det är för varmt men kanske inte. En viktig fråga för EU.
Ifrågasättandet är en hörnsten i vetenskapligt arbete. Kritiskt tänkande. Dawkins påpekar att en forskare måste kunna bearbeta ett problem utan ge upp och hävda att Gud är orsaken. Collins menar att Guds existens och hans agerande måste betecknas som en arbetshypotes den också.
Vad betyder ordet "fritänkare"? Spinoza (1632-1677) lär ska ha varit en dylik. Går det att argumentera med kognitiva argument att en forskares tänkande inte får inskränkas med tankeregler för optimal kreativitet?
Ett mycket viktigt exempel på en problematisk tankeregel är den katolska kyrkans dogmatiska inställning till själens härstammande från Gud och inte från föräldrarna vid embryogenesen. Det skapar problem inte bara vetenskapligt men också i samhället i övrigt.
Tanken är dock god. Kyrkan vill säga att livet är en gåva från Gud, en tanke från Gud, och inte bara en slump. Ge en mening till livet. Går det med hjälp av tron att skapa mening med livet på sätt som inte skapar vetenskapliga problem?
Själskonceptet livet igenom är som upplagt för konflikt eftersom många neurovetare arbetar med materialistiska teorier. Men även om en forskare medger att något som själ kan finnas så kommer dogmatiska uttalanden om själen att med nödvändighet skapa problem.
En naturlig lösning är fritänkaren Spinozas gudsbild--Gud är Naturen. Guds inkarnation i Jesus Kristus får då också en naturlig förklaring. Jesus kan ha varit människa och Gud samtidigt.
Påverkas tänkandet negativt av tron? Det går inte att använda ordet "kristen" utan en specifikation. En bokstavtroende påverkas utan tvekan negativt. Men Francis Collins menar att det går att vara kristen utan problem om man prenumererar på den så kallade "theistic evolution" varianten.
Med andra ord blir det intressant att försöka komma fram till vilken slags kristen individ man bör vara för att kunna syssla med vetenskap. Gudsbilden blir viktig liksom hur man tolkar bibeln. Hur kan man i så fall påverka församlingar till att tro på rätt sätt?
Det kanske även är så att all vetenskap inte påverkas. Det kanske är så att vissa problem är mer känsliga. Som till exempel frågan om livets uppkomst. Kanske väljer kristna forskare de mest "konfliktfria" områdena för sina studier med en snedfördelning av kristna forskare över vetenskapen som följd.
Frågan är viktig globalt eftersom kanske 33% av världens befolkning är kristna samtidigt som så många som möjligt måste rekryteras till forskningen.
Det är också möjligt att ställa frågan om den katolska kyrkan har ett negativt inflytande på ett lands forskningspotential inom naturvetenskapen. De södra länderna i Europa och Sydamerika, typiskt katolska, har inte ett så utvecklat forskningsklimat. Kanske beror det på att det är för varmt men kanske inte. En viktig fråga för EU.
Ifrågasättandet är en hörnsten i vetenskapligt arbete. Kritiskt tänkande. Dawkins påpekar att en forskare måste kunna bearbeta ett problem utan ge upp och hävda att Gud är orsaken. Collins menar att Guds existens och hans agerande måste betecknas som en arbetshypotes den också.
Vad betyder ordet "fritänkare"? Spinoza (1632-1677) lär ska ha varit en dylik. Går det att argumentera med kognitiva argument att en forskares tänkande inte får inskränkas med tankeregler för optimal kreativitet?
Ett mycket viktigt exempel på en problematisk tankeregel är den katolska kyrkans dogmatiska inställning till själens härstammande från Gud och inte från föräldrarna vid embryogenesen. Det skapar problem inte bara vetenskapligt men också i samhället i övrigt.
Tanken är dock god. Kyrkan vill säga att livet är en gåva från Gud, en tanke från Gud, och inte bara en slump. Ge en mening till livet. Går det med hjälp av tron att skapa mening med livet på sätt som inte skapar vetenskapliga problem?
Själskonceptet livet igenom är som upplagt för konflikt eftersom många neurovetare arbetar med materialistiska teorier. Men även om en forskare medger att något som själ kan finnas så kommer dogmatiska uttalanden om själen att med nödvändighet skapa problem.
En naturlig lösning är fritänkaren Spinozas gudsbild--Gud är Naturen. Guds inkarnation i Jesus Kristus får då också en naturlig förklaring. Jesus kan ha varit människa och Gud samtidigt.
20071108
American Scientific Affiliation--en summering
Följde upp referenser informativa om relationen mellan vetenskap och religion från hemsidan till the American Scientific Affiliation. Frågan är vilka slutsatser jag kan dra från detta mitt första steg in i denna relation?
Ett första betraktande kan gälla den hierarkiska aspekten. Går det att säga vilken av vetenskap eller religion som är högst eller mest prestigefylld. Ralph Waldo Emerson (1803-1882) listade "Man is priest, and scholar, and statesman, and producer, and soldier." sysselsättningar som räknades.
När jag läser i hans The American Scholar får jag känslan att Emerson menade att religionen står över vetenskapen. Å andra sidan utbildade ju Emerson sig till präst vilket han gav upp, han kunde inte längre förmå sig att leverera nattvarden till sin församling. Med andra ord konverterade han till "scholar". Ändrade han sig med avsikt på rangordningen?
När Johannes Paulus II sade att prästerskapet skall syssla med livets mening och vetenskapen med funktionen får man en känsla av att han rangordnade religionen högst. När allt kommer omkring är ju Gud placerad nära metafysiken i det okända--dit vetenskapen är på väg. Den förre påven anser sig alltså redan arbeta på problem som vetenskapen så småningom når.
Någon vetenskapsman sade då att det görs inte lika mycket framsteg i teologin som i naturvetenskapen så där kan ju de inte sitta runt hörnet och vänta på att vi skall komma dit. Detta kan ju inte motivera en högre rang. En teolog kan ju inte ge en vetenskapsman projekt att utföra. Någon teolog sade då att när man nått den högsta energin som man kan lösa för pengar i partikelacceleratorer så sitter ni snart där och funderar likaså.
Emerson rekommenderade att man skulle studera Naturen--"Study Nature!". Han såg vetenskapen komma. Kanske är då "priest" och "scholar" jämbördiga idag. Man får två-språkspositionen mellan vetenskap och religion.
Kommer Spinozas gudsmodell då att bli populär? Det blir i så fall med vetenskapsmannen i förarsätet. Gud är Naturen. Vetenskap är teologi. Vetenskapen producerar nya "biblar" hela tiden. Visst är den fragmenterad och blir mer och mer oöverskådlig hela tiden. Det kommer dock tidpunkter då enklare principer faller ut som det blir möjligt att fortsätta från. Steven Hawkings "theory of everything" för fysiken är kanske en sådan.
Kyrkans olika syn på fysiken och biologin är troligen viktig ur det perspektivet att det kan komma att betyda en polarisering. 2000talet är troligen biologins århundrade. Som jag sett i boken Roman Catolicism and Modern Science finns där ingen beredskap i en så stor organisation som den Romerskt Katolska Kyrkan för att följa med i utvecklingen inom just biologin. Man står som Ryssland och grämer sig över Lysenkos och Stalins härjningar. Biologin och den molekylära genetiken var är den? The Language of God var är det?
Den Amerikanska Evangeliska kyrkan med sitt språkrör Francis S. Collins verkar ha en öppnare attityd till dialog vetenskapen och teologin emellan. Det är dock svårt att jämföra Sverige och USA i dessa frågor eftersom den katolska kyrkan har 25% av populationen i USA och endast 1.6% av den svenska populationen. Som jag räknade ut igår är det relationen mellan den Svenska Kyrkan och de svenska forskarna som är intressant. Vetenskapen är dock synnerligen internationell och det är däför förmodligen viktigt att följa utvecklingen i religiösa sammanhang utomlands.
Den tredje personen Emerson nämnde är "statesman". Political science är ju också vetenskap och jag har fått en känsla av att det politiska spektrumet börjat krympa av denna orsak. Färre och färre är intresserade av extrema åsikter. Vad det nu beror på?
Det finns en viktig koppling mellan vetenskapen och politiken, speciellt i USA där hälften av forskarna är militärer. Forskningen levererar idéer till de fräckaste vapnen. Jag gissar därför att det samhällssystem som är bäst på vetenskap blir det dominerande även politiskt. Frågan är hur kyrkan gör i detta sammanhang. Följer de eller kommer de att propagera för en moderation i mänsklighetens namn?
Det blir därför politiskt hur man utbildar sina forskare. Och vilka förutsättningar de ges. Relationen till religionen kommer att bli viktigare som den är i antågande. För det lilla sekulära Sverige blir det kanske än viktigare att följa den internationella utvecklingen inom både religion och vetenskap.
Ett exempel är kanske blockaden på stamcellsforskning som infördes i USA vad avser federala pengar till forskningen. Samtidigt forskas det vidare i privata företag. Detta är allvarligt ur ett internationellt perspektiv för forskningens frihet. Information försvinner ur den allmänna domänen och det blir än viktigare med starka och fruktbara relationer till en stormakt som USA för sin egen vetenskapliga utveckling. Likaså är det viktigt med ett starkt Europeiskt samarbete.
För att förhindra en starkare polarisering är det därför viktigt för kyrkan, eller skall jag säga religionen, att följa med i vetenskapens utveckling. Den rör sig snabbast och är förmodligen minst intresserad av en dialog. Välutbildade präster kan vara viktiga för att föra ut och kontinuerligt diskutera den vetenskapliga utvecklingen. De har bättre kontakt med människan. Den katolska kyrkan har en hemsida http://www.respektlivet.nu/ som följer den bioetiska utvecklingen. Man kan ju hoppas att Johannes Paulus IIs tankar om en mer fruktbar dialog mellan vetenskap och religion blir verklighet i en framtid.
Ett första betraktande kan gälla den hierarkiska aspekten. Går det att säga vilken av vetenskap eller religion som är högst eller mest prestigefylld. Ralph Waldo Emerson (1803-1882) listade "Man is priest, and scholar, and statesman, and producer, and soldier." sysselsättningar som räknades.
När jag läser i hans The American Scholar får jag känslan att Emerson menade att religionen står över vetenskapen. Å andra sidan utbildade ju Emerson sig till präst vilket han gav upp, han kunde inte längre förmå sig att leverera nattvarden till sin församling. Med andra ord konverterade han till "scholar". Ändrade han sig med avsikt på rangordningen?
När Johannes Paulus II sade att prästerskapet skall syssla med livets mening och vetenskapen med funktionen får man en känsla av att han rangordnade religionen högst. När allt kommer omkring är ju Gud placerad nära metafysiken i det okända--dit vetenskapen är på väg. Den förre påven anser sig alltså redan arbeta på problem som vetenskapen så småningom når.
Någon vetenskapsman sade då att det görs inte lika mycket framsteg i teologin som i naturvetenskapen så där kan ju de inte sitta runt hörnet och vänta på att vi skall komma dit. Detta kan ju inte motivera en högre rang. En teolog kan ju inte ge en vetenskapsman projekt att utföra. Någon teolog sade då att när man nått den högsta energin som man kan lösa för pengar i partikelacceleratorer så sitter ni snart där och funderar likaså.
Emerson rekommenderade att man skulle studera Naturen--"Study Nature!". Han såg vetenskapen komma. Kanske är då "priest" och "scholar" jämbördiga idag. Man får två-språkspositionen mellan vetenskap och religion.
Kommer Spinozas gudsmodell då att bli populär? Det blir i så fall med vetenskapsmannen i förarsätet. Gud är Naturen. Vetenskap är teologi. Vetenskapen producerar nya "biblar" hela tiden. Visst är den fragmenterad och blir mer och mer oöverskådlig hela tiden. Det kommer dock tidpunkter då enklare principer faller ut som det blir möjligt att fortsätta från. Steven Hawkings "theory of everything" för fysiken är kanske en sådan.
Kyrkans olika syn på fysiken och biologin är troligen viktig ur det perspektivet att det kan komma att betyda en polarisering. 2000talet är troligen biologins århundrade. Som jag sett i boken Roman Catolicism and Modern Science finns där ingen beredskap i en så stor organisation som den Romerskt Katolska Kyrkan för att följa med i utvecklingen inom just biologin. Man står som Ryssland och grämer sig över Lysenkos och Stalins härjningar. Biologin och den molekylära genetiken var är den? The Language of God var är det?
Den Amerikanska Evangeliska kyrkan med sitt språkrör Francis S. Collins verkar ha en öppnare attityd till dialog vetenskapen och teologin emellan. Det är dock svårt att jämföra Sverige och USA i dessa frågor eftersom den katolska kyrkan har 25% av populationen i USA och endast 1.6% av den svenska populationen. Som jag räknade ut igår är det relationen mellan den Svenska Kyrkan och de svenska forskarna som är intressant. Vetenskapen är dock synnerligen internationell och det är däför förmodligen viktigt att följa utvecklingen i religiösa sammanhang utomlands.
Den tredje personen Emerson nämnde är "statesman". Political science är ju också vetenskap och jag har fått en känsla av att det politiska spektrumet börjat krympa av denna orsak. Färre och färre är intresserade av extrema åsikter. Vad det nu beror på?
Det finns en viktig koppling mellan vetenskapen och politiken, speciellt i USA där hälften av forskarna är militärer. Forskningen levererar idéer till de fräckaste vapnen. Jag gissar därför att det samhällssystem som är bäst på vetenskap blir det dominerande även politiskt. Frågan är hur kyrkan gör i detta sammanhang. Följer de eller kommer de att propagera för en moderation i mänsklighetens namn?
Det blir därför politiskt hur man utbildar sina forskare. Och vilka förutsättningar de ges. Relationen till religionen kommer att bli viktigare som den är i antågande. För det lilla sekulära Sverige blir det kanske än viktigare att följa den internationella utvecklingen inom både religion och vetenskap.
Ett exempel är kanske blockaden på stamcellsforskning som infördes i USA vad avser federala pengar till forskningen. Samtidigt forskas det vidare i privata företag. Detta är allvarligt ur ett internationellt perspektiv för forskningens frihet. Information försvinner ur den allmänna domänen och det blir än viktigare med starka och fruktbara relationer till en stormakt som USA för sin egen vetenskapliga utveckling. Likaså är det viktigt med ett starkt Europeiskt samarbete.
För att förhindra en starkare polarisering är det därför viktigt för kyrkan, eller skall jag säga religionen, att följa med i vetenskapens utveckling. Den rör sig snabbast och är förmodligen minst intresserad av en dialog. Välutbildade präster kan vara viktiga för att föra ut och kontinuerligt diskutera den vetenskapliga utvecklingen. De har bättre kontakt med människan. Den katolska kyrkan har en hemsida http://www.respektlivet.nu/ som följer den bioetiska utvecklingen. Man kan ju hoppas att Johannes Paulus IIs tankar om en mer fruktbar dialog mellan vetenskap och religion blir verklighet i en framtid.
20071107
Katolicismen och Vetenskapen II
Boken Roman Catholicism and Modern Science av Don O'Leary är från samma förlag, Continuum, som boken The Soul of the Embryo, av David Albert Jones. Båda är bra.
Tänkte bara nämna några fler noter rörande vetenskapen och katolicismen. Det var Johannes Paulus II som 1984 formellt erkände misstaget med Galileo. Vi gjorde fel! En av motiveringarna var för att kunna interagera med vetenskapen på ett bättre sätt.
Det var samme påve som på allvar normaliserade förhållandet till vetenskapen. Han hade enligt författaren en egen vetenskapsfilosofi. Han menade till exempel:
"Science is a great drivingforce of cultural progress but it alone cannot give complete answers to questions of meanings and values. It cannot shed light on the purpose of life--that has to be found outside of science."
"...science was not omnipotent; it was not a substitute for religious faith, moral principles, political science, or art. But in their search for truth scientists could inspire these other human activities by providing them with a richer physical context. Thus science could "finally lead humanity to bow before the Creator of the Universe"".
Han förordade en dialog mellan religionen och vetenskapen. Johannes Paulus II jämförde den nuvarande situationen med den som Thomas av Aquino utsattes för när han inkorporerade Aritotelismen i teologin och frågade sin samtid om de gjort lika mycket som sina 1200tals kollegor.
När detta var sagt kom kritiken. I realiteten var det inte mycket kontakt mellan fakulteterna i naturvetenskap, filosofi och teologi. Dessutom var vetenskapsutbildningen för de katolska prästerna mycket dålig.
Lindon Eaves, en Anglikansk präst tillika professor i genetik, konfirmerade min tidigare misstanke om att de biologiska vetenskaperna representerar ett större problem att inkorporera i teologin än fysiken och kosmologin.
Den officiella ståndpunkten för den katolska kyrkan är att zygoten, när kärnorna av spermien och ägget smällt samman, representerar början på livet men Fr. Richard A. McCormick S.J., en ledande katolsk moralteolog, sade att många välrenomerade teologer och filosofer accepterar inte att zygoten är en person. Det gläder mig.
Påven blev ej helt vän med Darwin. Hans dubier om evolutionen delades troligen dock inte av de teologer som var välinformerade i vetenskapen som Pierre Teilhard de Chardin, Ernan McMullin, Karl Rahner, Karl Schmitz-Moormann och Rosemary Radford Ruether. Han skrev dock under den teistiska evolutionen.
Ett mer normalt synsätt på vetenskapen är alltså ett fenomen som inträtt ganska så nyligen, historiskt sett. Under det Andra Vatikankonciliet, 1962-65, delades den katolska basvetenskapen upp i: 1) kosmologi och astrofysik; 2) neurovetenskap; 3) materiens struktur; 4) livets ursprung; 5) den biokemiska basen för biologiska processer, och 6) ekonometrisk analys (planera för ekonomisk utveckling vetenskapligt).
Med den här bakgrunden frågar jag mig hur många forskare det finns i Sverige med forskningsanslag som är katoliker i den biologiska naturvetenskapen. Troligen ganska få, om någon över huvud taget. Om det finns en forskare på 10000 individer kan det totala antalet vara c:a 15 stycken? Om Ni finns, kommentera gärna inlägget.
Tänkte bara nämna några fler noter rörande vetenskapen och katolicismen. Det var Johannes Paulus II som 1984 formellt erkände misstaget med Galileo. Vi gjorde fel! En av motiveringarna var för att kunna interagera med vetenskapen på ett bättre sätt.
Det var samme påve som på allvar normaliserade förhållandet till vetenskapen. Han hade enligt författaren en egen vetenskapsfilosofi. Han menade till exempel:
"Science is a great drivingforce of cultural progress but it alone cannot give complete answers to questions of meanings and values. It cannot shed light on the purpose of life--that has to be found outside of science."
"...science was not omnipotent; it was not a substitute for religious faith, moral principles, political science, or art. But in their search for truth scientists could inspire these other human activities by providing them with a richer physical context. Thus science could "finally lead humanity to bow before the Creator of the Universe"".
Han förordade en dialog mellan religionen och vetenskapen. Johannes Paulus II jämförde den nuvarande situationen med den som Thomas av Aquino utsattes för när han inkorporerade Aritotelismen i teologin och frågade sin samtid om de gjort lika mycket som sina 1200tals kollegor.
När detta var sagt kom kritiken. I realiteten var det inte mycket kontakt mellan fakulteterna i naturvetenskap, filosofi och teologi. Dessutom var vetenskapsutbildningen för de katolska prästerna mycket dålig.
Lindon Eaves, en Anglikansk präst tillika professor i genetik, konfirmerade min tidigare misstanke om att de biologiska vetenskaperna representerar ett större problem att inkorporera i teologin än fysiken och kosmologin.
Den officiella ståndpunkten för den katolska kyrkan är att zygoten, när kärnorna av spermien och ägget smällt samman, representerar början på livet men Fr. Richard A. McCormick S.J., en ledande katolsk moralteolog, sade att många välrenomerade teologer och filosofer accepterar inte att zygoten är en person. Det gläder mig.
Påven blev ej helt vän med Darwin. Hans dubier om evolutionen delades troligen dock inte av de teologer som var välinformerade i vetenskapen som Pierre Teilhard de Chardin, Ernan McMullin, Karl Rahner, Karl Schmitz-Moormann och Rosemary Radford Ruether. Han skrev dock under den teistiska evolutionen.
Ett mer normalt synsätt på vetenskapen är alltså ett fenomen som inträtt ganska så nyligen, historiskt sett. Under det Andra Vatikankonciliet, 1962-65, delades den katolska basvetenskapen upp i: 1) kosmologi och astrofysik; 2) neurovetenskap; 3) materiens struktur; 4) livets ursprung; 5) den biokemiska basen för biologiska processer, och 6) ekonometrisk analys (planera för ekonomisk utveckling vetenskapligt).
Med den här bakgrunden frågar jag mig hur många forskare det finns i Sverige med forskningsanslag som är katoliker i den biologiska naturvetenskapen. Troligen ganska få, om någon över huvud taget. Om det finns en forskare på 10000 individer kan det totala antalet vara c:a 15 stycken? Om Ni finns, kommentera gärna inlägget.
20071106
Katolicismen och Vetenskapen
Läser en bok kallad Roman Catholicism and Modern Science. A History, 2006 av Don O'Leary. Den behandlar relationen från början på artonhundratalet till nutiden.
Som en introduktion behandlar den också fallet Galileo. Det anses vara ett viktigt prejudikat när den Katolska kyrkan för alltid anses ha felat och inte kan få detta förtroende igen. Man har retirerat till moral och etik.
Från en synvinkel av en sekulär vetenskapsman har utvecklingen varit trög, minst sagt. Katolska kyrkan har inte haft bråttom att anamma vetenskapen inom teologin. Man började t.ex. inte på allvar tala om en allegorisk tolkning av första moseboken förrän på 1970talet. Personligen tror jag det var den nukleära energin som imponerade.
Även om jag inte är en teolog så tror jag mig förstå problemet med bibeltolkningen. Man får se upp så att inte vittnesmålet faller. Vägen till frälsningen måste framgå. Och som de säger om och om igen i boken--bibeln är inte en naturvetenskaplig uppslagsbok.
Mitt i denna historik fastnade jag på ett inlägg av Charlotte på A Catholic Renewal. Det var en dikt som hon kanske kallar Varför jag inte sticker en hand genom en människa? Frågan var varför går det att sticka handen genom en död människas kroppsrepresentation men inte genom kroppen av en levande människa? Jag såg en teologisk och en vetenskaplig dimension.
Problemet är en variation av själens inträde i kroppen vid befruktningen, teologiskt sett. Hur representeras själen i kroppen, vetenskapligt sett?
Mitt i all denna katolicism finns där då en film på marknaden som kom ut 1999. Den heter Stigmata. Filmen svarar på Charlottes fråga: kan man lösa upp förbindelserna mellan cellerna i vävnaderna? De stigmata som bildas spontant på huvudpersonens hud är sådana separationer. Det är inte långsökt att tänka sig ett kirurgiskt sår rätt igenom kroppen som inte förstör några vitala delar. Svaret blir jakande--ja det går att föra en hand igenom kroppen.
En Jesuit präst utreder frågan. Dessa mirakel, finns dom? Är detta fenomen ett potentiellt förenande av de spirituella och de kroppsliga dimensionerna? En liaison dangereuse mellan teologi och naturvetenskap. Eller kanske snarare en liaison amoureuse med agape som den bindande energin som Charlotte föreslår i dikten.
Som en introduktion behandlar den också fallet Galileo. Det anses vara ett viktigt prejudikat när den Katolska kyrkan för alltid anses ha felat och inte kan få detta förtroende igen. Man har retirerat till moral och etik.
Från en synvinkel av en sekulär vetenskapsman har utvecklingen varit trög, minst sagt. Katolska kyrkan har inte haft bråttom att anamma vetenskapen inom teologin. Man började t.ex. inte på allvar tala om en allegorisk tolkning av första moseboken förrän på 1970talet. Personligen tror jag det var den nukleära energin som imponerade.
Även om jag inte är en teolog så tror jag mig förstå problemet med bibeltolkningen. Man får se upp så att inte vittnesmålet faller. Vägen till frälsningen måste framgå. Och som de säger om och om igen i boken--bibeln är inte en naturvetenskaplig uppslagsbok.
Mitt i denna historik fastnade jag på ett inlägg av Charlotte på A Catholic Renewal. Det var en dikt som hon kanske kallar Varför jag inte sticker en hand genom en människa? Frågan var varför går det att sticka handen genom en död människas kroppsrepresentation men inte genom kroppen av en levande människa? Jag såg en teologisk och en vetenskaplig dimension.
Problemet är en variation av själens inträde i kroppen vid befruktningen, teologiskt sett. Hur representeras själen i kroppen, vetenskapligt sett?
Mitt i all denna katolicism finns där då en film på marknaden som kom ut 1999. Den heter Stigmata. Filmen svarar på Charlottes fråga: kan man lösa upp förbindelserna mellan cellerna i vävnaderna? De stigmata som bildas spontant på huvudpersonens hud är sådana separationer. Det är inte långsökt att tänka sig ett kirurgiskt sår rätt igenom kroppen som inte förstör några vitala delar. Svaret blir jakande--ja det går att föra en hand igenom kroppen.
En Jesuit präst utreder frågan. Dessa mirakel, finns dom? Är detta fenomen ett potentiellt förenande av de spirituella och de kroppsliga dimensionerna? En liaison dangereuse mellan teologi och naturvetenskap. Eller kanske snarare en liaison amoureuse med agape som den bindande energin som Charlotte föreslår i dikten.
20071105
I Guds namn
The Economist presenterar en intressant artikelserie om religionen och det offentliga livet på 19 sidor kallad In God's name i sitt 3:e november nummer 2007.
När de ateistiska vindarna blåser kan denna läsning tjäna som motvikt.
Man hävdar att proportionen religiösa som är knutna till de fyra stora världsreligionerna, Kristendomen, Islam, Buddhismen och Hinduismen, har ökat från 67% 1900 till 73% 2005 och kan nå 80% runt 2050.
Kristendomen är störst med 33% av världspopulationen 2005 och Islam på andra plats med 21%. Ateismen kan dock räknas som den fjärde största "religionen" med c:a 500m anhängare enligt några beräkningar.
Detta är intressant att komma ihåg när man bor i lilla sekulära Sverige där 75% är döpta Lutheraner men bara 5% går regelbundet till kyrkan. Detta skall jämföras med 15% för Européer och 40% för Amerikaner.
"Ronny Ambjörnsson undrar om religion kan bekämpas med intellektuella medel." i den refererade artikeln ovan på DN.se som diskuterar Richard Dawkins bok Illusionen om Gud. "Om den nu behöver det", som Ambjörnsson tillägger. En av artiklarna i The Economist modererar också Dawkins idé om att religionen skapar krig. 1900talet var ju t.ex. det blodigaste århundradet hittills och där var krigen ej religiöst utlösta.
Amjörnsson säger något som rimmar med en av artiklarna i The Economist nämligen att en del snickrar till sig en egen religion nuförtiden. "Människan skapar Gud". Man menar nämligen att folk idag i större utsträckning själv väljer sin religion snarare än att de ärver den och att detta är ett nytt fenomen i historien.
Man menar också att globaliseringen driver på religionen. För traditionalisterna verkar tron som en barriär mot förändringen men för de välbärgade i förorterna har tron blivit något av en "lifestyle coach".
När de ateistiska vindarna blåser kan denna läsning tjäna som motvikt.
Man hävdar att proportionen religiösa som är knutna till de fyra stora världsreligionerna, Kristendomen, Islam, Buddhismen och Hinduismen, har ökat från 67% 1900 till 73% 2005 och kan nå 80% runt 2050.
Kristendomen är störst med 33% av världspopulationen 2005 och Islam på andra plats med 21%. Ateismen kan dock räknas som den fjärde största "religionen" med c:a 500m anhängare enligt några beräkningar.
Detta är intressant att komma ihåg när man bor i lilla sekulära Sverige där 75% är döpta Lutheraner men bara 5% går regelbundet till kyrkan. Detta skall jämföras med 15% för Européer och 40% för Amerikaner.
"Ronny Ambjörnsson undrar om religion kan bekämpas med intellektuella medel." i den refererade artikeln ovan på DN.se som diskuterar Richard Dawkins bok Illusionen om Gud. "Om den nu behöver det", som Ambjörnsson tillägger. En av artiklarna i The Economist modererar också Dawkins idé om att religionen skapar krig. 1900talet var ju t.ex. det blodigaste århundradet hittills och där var krigen ej religiöst utlösta.
Amjörnsson säger något som rimmar med en av artiklarna i The Economist nämligen att en del snickrar till sig en egen religion nuförtiden. "Människan skapar Gud". Man menar nämligen att folk idag i större utsträckning själv väljer sin religion snarare än att de ärver den och att detta är ett nytt fenomen i historien.
Man menar också att globaliseringen driver på religionen. För traditionalisterna verkar tron som en barriär mot förändringen men för de välbärgade i förorterna har tron blivit något av en "lifestyle coach".
20071103
Bloggportalen.se?
Roar mig att följa min placering på bloggportalen.se försökte registrera mig på bloggtoppen.se också men lyckades inte.
Resultatet var något svårförståeligt. Det måste hända underliga saker om lördagen. Placeringen wobblade mellan 19 och 36 på Vetenskap samma dag för att sedan försvinna över 50.
Tidigare brukade den ligga väldigt stabilt. Problemen kommer efter jag pingat ett inlägg.
För ett tag sedan verkade det som om någon ville att jag skulle bli glad och kanske skryta över min placerning.
Någon som har samma problem?
Resultatet var något svårförståeligt. Det måste hända underliga saker om lördagen. Placeringen wobblade mellan 19 och 36 på Vetenskap samma dag för att sedan försvinna över 50.
Tidigare brukade den ligga väldigt stabilt. Problemen kommer efter jag pingat ett inlägg.
För ett tag sedan verkade det som om någon ville att jag skulle bli glad och kanske skryta över min placerning.
Någon som har samma problem?
20071101
Jag är kristen--en vanföreställning?
Stefan Gustavsson skriver en appell i Dagen.se, "Biologen Richard Dawkins är en teologisk amatör". Det rör sig om en apologetik mot den nya ateismen och mot böcker som Dawkins Illusionen om Gud. Boken har dock sålts i över en miljon exemplar.
Varför den svenska översättningen till Dawkins The God Delusion kallas Illusionen om Gud vet jag inte men Dawkins använder ordet "delusion", dvs vanföreställning. Med andra ord så tar han i ordentligt. Vanföreställningar är ju kardinalsymptomet vid psykoser.
Någon har sagt att om en person har en vanföreställning så kallas det sjukdom men om många personer lider av en vanföreställning så är det fråga om en religion.
Dawkins är ju av åsikten att religiösa personer skall bort ur sammanhangen. Humanisterna i Sverige anser ju samma sak.
Är spiritualitet en sjukdom så är den i vart fall troligtvis genetisk. Francis S. Collins, chefen för det humana genomprojektet på NIH, kommenterar i sin bok The Language of God data som talar för en genetik av andlighet. Han summerar sitt inlägg:
"There is an inescapable component of heritability to many human behavioral traits. For virtually none of them is heridity ever close to predictive. Environment, particularly childhood experiences, and the prominent role of individual free will choices have a profound effect on us. Scientists will discover an increasing level of molecular detail about the inherited factors that undergird our personalities, but that should not lead us to overestimate their qualitiative contribution."
Rent praktiskt betyder detta, vetenskapligt sett, att man inte kan göra sig av med religiösa människor. Att betrakta omvärlden andligen, något som skiljer oss från djuren, ligger i våra gener. Detta intresserar många människor och boken The God Gene av Dean Hamer hamnade på framsidan av TIME Magazine. Collins slutsats ovan innefattar en recension av boken.
Där är dock ett intressant samband mellan Dean Hamers erfarenhet när han skrev sin bok och med vad Stefan Gustavsson påpekar när han anser att de kristna ej tagit ett tillräckligt ansvar för att följa den intellektuella debatten.
Många kristna får tydligen en ångest av kunskapen att andlighet är genetiskt betingat. I nästa andetag fruktar man kanske att det då ej finns någon Gud. Det är tydligen mycket svårt att utföra forskning av den typ som Dean Hamer gjorde i stort sett på sin fritid.
Med andra ord, trots att en genetisk andlighet förstör argument som ateisterna för fram så verkar den ändå spela dem i händerna. Frågan är om detta motsatsförhållande kan elimineras genom en öppnare diskussion?
Varför den svenska översättningen till Dawkins The God Delusion kallas Illusionen om Gud vet jag inte men Dawkins använder ordet "delusion", dvs vanföreställning. Med andra ord så tar han i ordentligt. Vanföreställningar är ju kardinalsymptomet vid psykoser.
Någon har sagt att om en person har en vanföreställning så kallas det sjukdom men om många personer lider av en vanföreställning så är det fråga om en religion.
Dawkins är ju av åsikten att religiösa personer skall bort ur sammanhangen. Humanisterna i Sverige anser ju samma sak.
Är spiritualitet en sjukdom så är den i vart fall troligtvis genetisk. Francis S. Collins, chefen för det humana genomprojektet på NIH, kommenterar i sin bok The Language of God data som talar för en genetik av andlighet. Han summerar sitt inlägg:
"There is an inescapable component of heritability to many human behavioral traits. For virtually none of them is heridity ever close to predictive. Environment, particularly childhood experiences, and the prominent role of individual free will choices have a profound effect on us. Scientists will discover an increasing level of molecular detail about the inherited factors that undergird our personalities, but that should not lead us to overestimate their qualitiative contribution."
Rent praktiskt betyder detta, vetenskapligt sett, att man inte kan göra sig av med religiösa människor. Att betrakta omvärlden andligen, något som skiljer oss från djuren, ligger i våra gener. Detta intresserar många människor och boken The God Gene av Dean Hamer hamnade på framsidan av TIME Magazine. Collins slutsats ovan innefattar en recension av boken.
Där är dock ett intressant samband mellan Dean Hamers erfarenhet när han skrev sin bok och med vad Stefan Gustavsson påpekar när han anser att de kristna ej tagit ett tillräckligt ansvar för att följa den intellektuella debatten.
Många kristna får tydligen en ångest av kunskapen att andlighet är genetiskt betingat. I nästa andetag fruktar man kanske att det då ej finns någon Gud. Det är tydligen mycket svårt att utföra forskning av den typ som Dean Hamer gjorde i stort sett på sin fritid.
Med andra ord, trots att en genetisk andlighet förstör argument som ateisterna för fram så verkar den ändå spela dem i händerna. Frågan är om detta motsatsförhållande kan elimineras genom en öppnare diskussion?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
