"Furthermore, whatever merit there might be to guesses about selektional processes that might, or might not, have shaped human language, they do not crucially depend on the belief that the system is an outgrowth of some mode of communication. One can devise equally meritorious (that is, equally pointless) tales of the advantage conferred by a series of small mutations that facilitated planning and clarification of thought...--not that I am proposing this or any other story."
Jag har använt det här citatet av Chomsky tidigare. Själv tycker jag att det är intressant att fråga sig hur den naturliga selektionen av språket skulle ha gått till. Var det via en utveckling av tänkandet eller via kommunikationens selektion?
Primater kommunicerar ju även om de inte tänker som människor. Det tänkande de har är tydligen tillräckligt för kommunikation. Med andra ord är det komplicerat att dela upp dessa funktioner.
Kan man i stället säga att tänkandet är viktigare än kommunikationen? Kan man till och med hävda att tänkandet är förutsättningen för kommunikationen?
I de så kallade chatterbox syndromen, Williams syndrom och Seckels syndrom så förekommer en slags "tjattrande". Jag undrar om Chomsky inte var lite ironisk i sin kommentar ovan. Verkar inte tänkandet viktigare och i så fall en troligare selektionsprincip?
Det skulle alltså ha varit viktigare för vilden på savannen att tänka och lösa sina problem själv än att kommunicera. Kan han tänka kan han ju visa sina barn hur de skall göra. Detta är ju dock kommunikation.
Vilket är viktigast? Att lösa sin egna problem bättre själv, uppfostrande är ju ett sådant problem, eller att mer effektivt kunna uppfostra sina barn?
Åtminstone vissa hävdar att vi behöver tystnad som Åsa Johansson diskuterar på idagsidan i SvD.se häromdagen. I sista numret av TIME magazine kan man dock läsa att gifta par lever längre och är nöjdare under tiden. Detta i ett temanummer om romantikens vetenskap.
Nu är det ju faktiskt så att celler kommunicerar och de flesta anser nog att enskilda celler ej tänker. Då skulle kommunikationen som princip vara äldre än tänkandet och om gammal är äldst så är detta kanske ett argument för att kommunikationen är selektionsprincipen för språket?
Det är ju dock intressant att tänka sig att enskilda celler har ett tankeliv. Själen skulle ju i så fall kunna överföras och blandas vid befruktningen av människan. Precis som arvsanlagen.
Det är kanske inte rätt att ha en så bred definition på kommunikation. Det är kanske essentiellt att använda en definition som utbyte av idéer. Detta är mer relevant än utbyte av information via kemiska substanser om det skall ha en effekt på individnivå. Det vill säga om inte utbytet av idéer i botten är resultatet av molekylära interaktioner.
20080129
State of the Union Address 2008
Det är något jag saknar i Sverige. En årlig sammanfattning och årsplan av Statsministern liknande State of the Union Address i USA. 2008 års Address är George W Bushs sista.
Presidenten tar upp några vetenskapsrelaterade meddelanden.
Han säger t.ex.: Om Amerika skall fortsätta att ha framgång i framtiden, så krävs att vi litar på skickligheten hos våra vetenskapsmän och ingenjörer och att vi ger dem makten lösa framtidens utmaningar. Sedan fortsätter han med att be Kongressen att dubbla anslagen för kritisk grundforskning inom fysiken för att säkerställa att USA förblir ledande inom detta område.
Han gör vidare en poäng av att etisk biologisk forskning gjort framsteg genom att i november 2007 få fram embryonala stamceller av adulta hudceller och säger att man expanderar anslagen i denna riktning. Han uttalar sig emot kloning av humant liv (reproduktiv kloning).
Han använder ett målande uttalande om immigrationen:
"Illegal immigration is complicated, but it can be resolved. And it must be resolved in a way that upholds both our laws and our highest ideals."
Israel-Palestina frågan eller frågan om det "Heliga Landet" blir ju intressant i år. Bush säger att han vill försöka få till stånd ett fredsavtal innan året är slut. Det faktum att han avgår om ett år kan ju tänkas tjäna som en sporre. Det vore ju också intressant om den ökade stabiliteten i Irak kommer att kunna bidra positivt. Han säger:
"The time has come for a Holy Land where a democratic Israel and a democratic Palestine live side-by-side in peace. "
Presidenten tar upp några vetenskapsrelaterade meddelanden.
Han säger t.ex.: Om Amerika skall fortsätta att ha framgång i framtiden, så krävs att vi litar på skickligheten hos våra vetenskapsmän och ingenjörer och att vi ger dem makten lösa framtidens utmaningar. Sedan fortsätter han med att be Kongressen att dubbla anslagen för kritisk grundforskning inom fysiken för att säkerställa att USA förblir ledande inom detta område.
Han gör vidare en poäng av att etisk biologisk forskning gjort framsteg genom att i november 2007 få fram embryonala stamceller av adulta hudceller och säger att man expanderar anslagen i denna riktning. Han uttalar sig emot kloning av humant liv (reproduktiv kloning).
Han använder ett målande uttalande om immigrationen:
"Illegal immigration is complicated, but it can be resolved. And it must be resolved in a way that upholds both our laws and our highest ideals."
Israel-Palestina frågan eller frågan om det "Heliga Landet" blir ju intressant i år. Bush säger att han vill försöka få till stånd ett fredsavtal innan året är slut. Det faktum att han avgår om ett år kan ju tänkas tjäna som en sporre. Det vore ju också intressant om den ökade stabiliteten i Irak kommer att kunna bidra positivt. Han säger:
"The time has come for a Holy Land where a democratic Israel and a democratic Palestine live side-by-side in peace. "
20080128
Grammatikens Parallella Arkitektur
Boken Foundations of Language 2002, av Ray Jackendoff, representerar referens nummer fyra i Hauser, Chomsky & Fitch 2002, den uppsats i Science där Chomsky lägger ut texten på språkets evolution för första gången. Han hade tidigare inte ansett att detta var intressant.
Man får därför förmoda att där råder stor överenskommelse mellan olika forskare om bokens innehåll eftersom parter från båda sidor i argumentationen mellan å ena sidan Chomsky lägret och å andra sidan Pinker & Jackendoff lägret har rekommenderat den.
Jackendoff lägger fram en nyhet i tolkningen om grammatikens funktion. En tredelad parallell arkitektur snarare än den tidigare "syntaktocentriska" tolkningen.
Han hävdar nämligen att fonologin, syntaxen och sematiken vardera självständigt representerar kombinatoriska enheter som samverkar via vad han kallar "interfaces".
"Regler" skapar fonologiska, syntaktiska och semantiska eller konceptuella "strukturer". Regler medierar även interaktionerna via interfacen.
Det kan här vara bra att notera att syftet med boken var att lägga fram data som kan överföras till mentala bilder om hur språket, och de delar av tänkandet som är involverat, fungerar för att skapa en möjlighet för forskare i andra discipliner att använda sig av informationen.
För att förklara hur hjärnskador och utvecklingstörningar sparar språket kan man gissa att den konceptuella funktionen är skadad men att de fonologiska och syntaktiska funktionerna är intakta och skapar ett grammatiskt korrekt men kanske lite banalt språk.
Om inte koncept i tänkandet driver detta banala språk, hur genereras det?
Denna kommentar syftar att poängtera svårigheten med att relatera anatomiska fenomen med den funktion man försöker dra slutsatser om via språkfunktionen. Hur är tänkandet relaterat till språket och var sker detta någonstans?
När man diskuterat dessa parallella interrelaterade funktioner är det dags att ta upp Chomskys Minimalist program från 1993. Dvs hur man tänkte sig att syntaxen bildas från lexikonet.
Det verkar snarast som om en slags kontinuerlig våg, en "merge" funktion, skapar fraser från orden--var de nu befinner sig. Borta är begreppen djupa och ytliga strukturer. Man skulle kunna säga mer simsalabim än ett stegvis förfarande. Jag har använt ordet frekvenssoppa för hjärnans funktion och det är intressant att se att modultänkandet har tonats ner även här.
Snarare kan man tänka sig att de fonologiska, syntaktiska och semantiska funktionerna i soppan inte har lokaliserats i separata moduler utan att de kan tänkas ske lite överallt. Detta är i överensstämmelse med läroboken Cognition, Brain and Consciousness som jag diskuterade tidigare. Man levererade mer diffusa lokalisationer av kända hjärnfunktioner. Orsaken är förmodligen att man inte kunnat lokalisera moduler medelst icke-invasiva genomlysnings-tekniker som man trott.
Jackendoff hävdar dock att att man numera kan ställa mer precisa frågor om grammatikens funktion snarare än att endast säga att det sker i hjärnan på något sätt. Några av dessa frågor är:
1. Hur exemplifieras diskreta strukturer som t.ex. den fonologiska eller syntaktiska i nervsystemet.
2. Hur exemplifieras hierarkiska strukturer, av dessa funktioner, i nervsystemet.
3. Hur sätter hjärnan upp arbetsminnet och tillverkningskedjan av fraser från långtidsminnet.
4. Hur sätter hjärnan upp inlärning så att delar som satts ihop i arbetsminnet hamnar i långtidsminnet (som idiomatiska uttryck) och hur skiljer sig denna direkta inlärning från den inlärning som kräver repetitioner.
Man får därför förmoda att där råder stor överenskommelse mellan olika forskare om bokens innehåll eftersom parter från båda sidor i argumentationen mellan å ena sidan Chomsky lägret och å andra sidan Pinker & Jackendoff lägret har rekommenderat den.
Jackendoff lägger fram en nyhet i tolkningen om grammatikens funktion. En tredelad parallell arkitektur snarare än den tidigare "syntaktocentriska" tolkningen.
Han hävdar nämligen att fonologin, syntaxen och sematiken vardera självständigt representerar kombinatoriska enheter som samverkar via vad han kallar "interfaces".
"Regler" skapar fonologiska, syntaktiska och semantiska eller konceptuella "strukturer". Regler medierar även interaktionerna via interfacen.
Det kan här vara bra att notera att syftet med boken var att lägga fram data som kan överföras till mentala bilder om hur språket, och de delar av tänkandet som är involverat, fungerar för att skapa en möjlighet för forskare i andra discipliner att använda sig av informationen.
För att förklara hur hjärnskador och utvecklingstörningar sparar språket kan man gissa att den konceptuella funktionen är skadad men att de fonologiska och syntaktiska funktionerna är intakta och skapar ett grammatiskt korrekt men kanske lite banalt språk.
Om inte koncept i tänkandet driver detta banala språk, hur genereras det?
Denna kommentar syftar att poängtera svårigheten med att relatera anatomiska fenomen med den funktion man försöker dra slutsatser om via språkfunktionen. Hur är tänkandet relaterat till språket och var sker detta någonstans?
När man diskuterat dessa parallella interrelaterade funktioner är det dags att ta upp Chomskys Minimalist program från 1993. Dvs hur man tänkte sig att syntaxen bildas från lexikonet.
Det verkar snarast som om en slags kontinuerlig våg, en "merge" funktion, skapar fraser från orden--var de nu befinner sig. Borta är begreppen djupa och ytliga strukturer. Man skulle kunna säga mer simsalabim än ett stegvis förfarande. Jag har använt ordet frekvenssoppa för hjärnans funktion och det är intressant att se att modultänkandet har tonats ner även här.
Snarare kan man tänka sig att de fonologiska, syntaktiska och semantiska funktionerna i soppan inte har lokaliserats i separata moduler utan att de kan tänkas ske lite överallt. Detta är i överensstämmelse med läroboken Cognition, Brain and Consciousness som jag diskuterade tidigare. Man levererade mer diffusa lokalisationer av kända hjärnfunktioner. Orsaken är förmodligen att man inte kunnat lokalisera moduler medelst icke-invasiva genomlysnings-tekniker som man trott.
Jackendoff hävdar dock att att man numera kan ställa mer precisa frågor om grammatikens funktion snarare än att endast säga att det sker i hjärnan på något sätt. Några av dessa frågor är:
1. Hur exemplifieras diskreta strukturer som t.ex. den fonologiska eller syntaktiska i nervsystemet.
2. Hur exemplifieras hierarkiska strukturer, av dessa funktioner, i nervsystemet.
3. Hur sätter hjärnan upp arbetsminnet och tillverkningskedjan av fraser från långtidsminnet.
4. Hur sätter hjärnan upp inlärning så att delar som satts ihop i arbetsminnet hamnar i långtidsminnet (som idiomatiska uttryck) och hur skiljer sig denna direkta inlärning från den inlärning som kräver repetitioner.
20080127
Retiring Minds: Life After Work
Spenderade helgen med en bok av min styvmor Dr. Susan Thurin som editerar en samling berättelser av hennes kollegor relaterande vad som händer efter pensionen.
För mig var det en intressant skildring av mina Amerikanska rötter. En liten universitetsstad i Wisconsin kallad Menomonie.
Boken heter Retiring Minds. Life after Work och den beskrivs på en hemsida.
Fann ett intressant poem författat av Patricia Zontelli ur en diktsamling kallad Red Cross Dog:
Alone. It's
as if no one else exists anywhere.
And so much noise. The lip, lip of
water pressing boat walls; the creak
of oarlock, flick of dragonflies;
lake flat as a table I lay my thoughts
upon, like so many papers: shuffled,
arranged. For the first time
in a long while, no clutter. My mind trim,
in order. I place my hand flat upon water,
feel the stones' weight underneath my boat; feel
fern algae arc and wave; feel the fish, whatever
it is they have for hearts, pumping ticking.
The shoreline pulls back further.
För mig var det en intressant skildring av mina Amerikanska rötter. En liten universitetsstad i Wisconsin kallad Menomonie.
Boken heter Retiring Minds. Life after Work och den beskrivs på en hemsida.
Fann ett intressant poem författat av Patricia Zontelli ur en diktsamling kallad Red Cross Dog:
Alone. It's
as if no one else exists anywhere.
And so much noise. The lip, lip of
water pressing boat walls; the creak
of oarlock, flick of dragonflies;
lake flat as a table I lay my thoughts
upon, like so many papers: shuffled,
arranged. For the first time
in a long while, no clutter. My mind trim,
in order. I place my hand flat upon water,
feel the stones' weight underneath my boat; feel
fern algae arc and wave; feel the fish, whatever
it is they have for hearts, pumping ticking.
The shoreline pulls back further.
20080124
Ekumenik II
Enligt Wikipedia är: "Ecumenism (also oecumenism, œcumenism) refers to initiatives aimed at greater religious unity or cooperation." Lustig definition eftersom skillnaden på enhet och kooperation är signifikant.
vidare:
"Christian ecumenism is distinguished from interfaith pluralism. Ecumenism in this broad sense is called religious pluralism, as distinguished from ecumenism within a faith movement. The interfaith movement strives for greater mutual respect, toleration, and co-operation among the world religions."
Jag skulle vilja göra en kommentar om den möjliga "omöjligheten" att sträva efter enhet bland religionerna och även mellan kyrkorna inom kristenheten. Frågan är om denna omöjlighet har med vår biologi och nervsystemfunktion att göra?
Vetenskapen har ju, speciellt de senaste 500 åren, begränsat religionens domän i västvärlden. Dess metod och användandet av dess resultat har dock ett globalt genomslag.
Politiken har ju inte ett globalt genomslag även om globaliseringen kanske strävar efter en dylik. Ingen realist eller demokrat tror på en makt med världsdominans. Jorden är uppdelad i många olika stater.
Staterna börjar dessutom dela upp sig i olika religioner samt ateism (c:a 25%), multikulturalism, med religionsfrihet. Svarar inte denna uppdelning för ett mänskligt behov av icke-enhet inom kyrkan såväl som mellan religioner?
Ett enhetssträvande ter sig närmare som en strävan efter större makt. Något som åtminstone jag anser inte hör hemma i trosfrågor. Blandar man politik och religion hamnar man ofta i medeltida situationer. Jag tror t.ex. att den katolska kyrkan är för stor, biologiskt sett.
Jag har fått kritik för detta men själv är jag övertygad att vetenskapen och den kunskap den tar fram främjar och stabiliserar religiös pluralism. Detta upplever jag som positivt samt fredsbevarande.
vidare:
"Christian ecumenism is distinguished from interfaith pluralism. Ecumenism in this broad sense is called religious pluralism, as distinguished from ecumenism within a faith movement. The interfaith movement strives for greater mutual respect, toleration, and co-operation among the world religions."
Jag skulle vilja göra en kommentar om den möjliga "omöjligheten" att sträva efter enhet bland religionerna och även mellan kyrkorna inom kristenheten. Frågan är om denna omöjlighet har med vår biologi och nervsystemfunktion att göra?
Vetenskapen har ju, speciellt de senaste 500 åren, begränsat religionens domän i västvärlden. Dess metod och användandet av dess resultat har dock ett globalt genomslag.
Politiken har ju inte ett globalt genomslag även om globaliseringen kanske strävar efter en dylik. Ingen realist eller demokrat tror på en makt med världsdominans. Jorden är uppdelad i många olika stater.
Staterna börjar dessutom dela upp sig i olika religioner samt ateism (c:a 25%), multikulturalism, med religionsfrihet. Svarar inte denna uppdelning för ett mänskligt behov av icke-enhet inom kyrkan såväl som mellan religioner?
Ett enhetssträvande ter sig närmare som en strävan efter större makt. Något som åtminstone jag anser inte hör hemma i trosfrågor. Blandar man politik och religion hamnar man ofta i medeltida situationer. Jag tror t.ex. att den katolska kyrkan är för stor, biologiskt sett.
Jag har fått kritik för detta men själv är jag övertygad att vetenskapen och den kunskap den tar fram främjar och stabiliserar religiös pluralism. Detta upplever jag som positivt samt fredsbevarande.
20080123
Sacred and Neural?
Under etiketten "andlighet" har jag diskuterat innebörden av begreppet med referenser till neurologisk/psykologisk forskning på min blogg. Tidiga resultat från Andrew Newbergs laboratorium var redan diskuterade i Sverige.
Charlotte gav mig en referens till Ulf Jonsson SvD.se som ledde till att jag fann en avhandling kallad Sacred or Neural från 2004 av Anne Runehov som numera arbetar i Köpenhamn.
Anne Runehov ThD har en hemsida där hennes nuvarande forskning finns dokumenterad och där hon gör reklam för sin bok från 2007 kallad: Sacred or Neural, The Potential of Neuroscience to Explain Religious Experience.
Charlotte gav mig en referens till Ulf Jonsson SvD.se som ledde till att jag fann en avhandling kallad Sacred or Neural från 2004 av Anne Runehov som numera arbetar i Köpenhamn.
Anne Runehov ThD har en hemsida där hennes nuvarande forskning finns dokumenterad och där hon gör reklam för sin bok från 2007 kallad: Sacred or Neural, The Potential of Neuroscience to Explain Religious Experience.
20080121
Ekumenik
Jag försöker som kristen verkligen inte framstå som en teolog men min situation leder till att jag tvingas att ifrågasätta kyrkans roll. Där är jag inte ensam om, om jag förstår Charlottes inlägg om Emergent Church rätt.
Där är väl egentligen ingen brådska men jag blev kristen utan att egentligen finna en församling att tillhöra. Anledningarna är många men situationen lämnar mig där jag vill finna tillhörighet med andra kristna.
För att få en uppfattning om vad gudstjänsten innebär i olika församlingar och samfund har jag tittat på SVTs söndagsgudstjänst. I söndags lärde jag mig t.ex. att kombinationen Ylva Eggehorns text och Sara Lindvall Nybergs musik och framträdande var synnerligen vackert.
Fördelen med en blogg är att man kan ställa frågor. Ju enklare de är ju större möjlighet att få svar. Jag skulle vilja pröva en teologiskt troligvis mycket naiv fråga. Om man vill ha en fungerande ekumenik mellan de abrahamistiska religionerna. Kan man då anse att den gemensamme Guden visade sig för de olika folken på olika platser och vid olika tillfällen och på detta sätt skapade religionerna i fråga?
Det sagda måste på något sätt anses vara fel, även om vetenskaplig forskning pekar entydigt åt detta håll. Det är helt enkelt för bra. Alla skulle ju vara nöjda.
Tacksam för hjälp med denna gåta.
Där är väl egentligen ingen brådska men jag blev kristen utan att egentligen finna en församling att tillhöra. Anledningarna är många men situationen lämnar mig där jag vill finna tillhörighet med andra kristna.
För att få en uppfattning om vad gudstjänsten innebär i olika församlingar och samfund har jag tittat på SVTs söndagsgudstjänst. I söndags lärde jag mig t.ex. att kombinationen Ylva Eggehorns text och Sara Lindvall Nybergs musik och framträdande var synnerligen vackert.
Fördelen med en blogg är att man kan ställa frågor. Ju enklare de är ju större möjlighet att få svar. Jag skulle vilja pröva en teologiskt troligvis mycket naiv fråga. Om man vill ha en fungerande ekumenik mellan de abrahamistiska religionerna. Kan man då anse att den gemensamme Guden visade sig för de olika folken på olika platser och vid olika tillfällen och på detta sätt skapade religionerna i fråga?
Det sagda måste på något sätt anses vara fel, även om vetenskaplig forskning pekar entydigt åt detta håll. Det är helt enkelt för bra. Alla skulle ju vara nöjda.
Tacksam för hjälp med denna gåta.
20080117
AIDS och Malaria Bekämpningen
Tänkte bara poängtera vad Dr Anthony Fauci, Chefen på avdelningen NIAID på the National Institutes of Health (NIH) i USA säger om Bush administrationens "legacy".
President Bush har ju blivit impopulär i många kretsar för Irakkriget som enligt min mening var något som låg i tiden och som var nödvändigt. Han var ju presidenten som råkade ut för 9/11 2001 katastrofen. Man trodde ju att det skulle vara möjligt att omforma Irak till en nation baserad på västerländsk demokrati.
Det är därför positivt att höra att hans administration kommer att bli ihågkommen för sina insatser mot AIDS och Malaria i världen.
President Bush har ju blivit impopulär i många kretsar för Irakkriget som enligt min mening var något som låg i tiden och som var nödvändigt. Han var ju presidenten som råkade ut för 9/11 2001 katastrofen. Man trodde ju att det skulle vara möjligt att omforma Irak till en nation baserad på västerländsk demokrati.
Det är därför positivt att höra att hans administration kommer att bli ihågkommen för sina insatser mot AIDS och Malaria i världen.
20080116
bigthink.com
Jag har tittat lite på en webbsida jag fann på nytimes.com nämligen bigthink.com och kan rekommendera den för dem som vill få en känsla av att de deltar i en konversation om tidens stora frågor.
Som ett exempel kan jag ge detta bloggrelaterade samtal som uppmuntran.
Som ett exempel kan jag ge detta bloggrelaterade samtal som uppmuntran.
Påven och Vetenskapen
The New York Times har en artikel där relationen mellan Vatikanen och vetenskapen i Italien belyses--pope cancels speech after protest at university. Påven Benedictus XVI ansåg sig nödsakad att inställa sitt besök, något som tydligen inte sker ofta.
Orsaken är väl kanske att det inte finns någon riktig kärlek mellan katolicismen och vetenskapen. Man finner ofta ett litet törne i känsliga uttalanden.
Protesterna på det prestigefyllda La Sapienza Universitet gällde ett citat som Kardinal Ratzinger gjort 1990 om att den katolska kyrkan vid tiden för Galileokontroversen var trognare förnuftet än Galileo och att domen mot honom var motiverad. Johannes Paulus II, som var påve vid denna tid, hade 1984 för första gången erkänt att katolska kyrkan gjort fel i fallet Galileo.
Galileokontroversen gällde om huruvida heliocentrismen var korrekt eller inte. Galileo förde fram bevis på att Jorden ej var i centrum.
Benedictus II har inte generellt uttalat sig emot vetenskapen men han har ofta ansett att vetenskapen inte bör hägna in religionen och att vetenskapen har använts destruktivt många gånger. Vem är på toppen, vetenskapen eller religionen?
Orsaken till att den Katolska Kyrkan har svårt att erkänna fel är väl kanske att påven sedan 1800talet anses ofelbar. Han är med andra ord inte mänsklig--det är ju mänsklligt att fela.
I en relaterad artikel, Global advances challenge US dominance in Science, ställs frågan om Asien kommer att komma ikapp den västerländska kulturens vetenskap.
Speciellt i fallet Kina kan man ju undra om den samhällsordning som finns kommer att kunna nå samma resultat som den liberala demokrati som regerar i väst. Vilket mentalt klimat krävs för för att vetenskapen skall frodas? Räcker det med att ackumulera den vassaste procenten individer av 1300m människor för att bygga ett forskarsamhälle i meritokratisk anda?
Själv tror jag att vårt samhällsskick är nödvändigt för förstklassig vetenskap. Man kan inte tillåta frihet i tanken på jobbet och sedan supprimera tankarna i hemmet och på fritiden. Detta skapar otrevnad och inskränkningar i den mentala funktionen med sänkt prestanda som följd.
Orsaken är väl kanske att det inte finns någon riktig kärlek mellan katolicismen och vetenskapen. Man finner ofta ett litet törne i känsliga uttalanden.
Protesterna på det prestigefyllda La Sapienza Universitet gällde ett citat som Kardinal Ratzinger gjort 1990 om att den katolska kyrkan vid tiden för Galileokontroversen var trognare förnuftet än Galileo och att domen mot honom var motiverad. Johannes Paulus II, som var påve vid denna tid, hade 1984 för första gången erkänt att katolska kyrkan gjort fel i fallet Galileo.
Galileokontroversen gällde om huruvida heliocentrismen var korrekt eller inte. Galileo förde fram bevis på att Jorden ej var i centrum.
Benedictus II har inte generellt uttalat sig emot vetenskapen men han har ofta ansett att vetenskapen inte bör hägna in religionen och att vetenskapen har använts destruktivt många gånger. Vem är på toppen, vetenskapen eller religionen?
Orsaken till att den Katolska Kyrkan har svårt att erkänna fel är väl kanske att påven sedan 1800talet anses ofelbar. Han är med andra ord inte mänsklig--det är ju mänsklligt att fela.
I en relaterad artikel, Global advances challenge US dominance in Science, ställs frågan om Asien kommer att komma ikapp den västerländska kulturens vetenskap.
Speciellt i fallet Kina kan man ju undra om den samhällsordning som finns kommer att kunna nå samma resultat som den liberala demokrati som regerar i väst. Vilket mentalt klimat krävs för för att vetenskapen skall frodas? Räcker det med att ackumulera den vassaste procenten individer av 1300m människor för att bygga ett forskarsamhälle i meritokratisk anda?
Själv tror jag att vårt samhällsskick är nödvändigt för förstklassig vetenskap. Man kan inte tillåta frihet i tanken på jobbet och sedan supprimera tankarna i hemmet och på fritiden. Detta skapar otrevnad och inskränkningar i den mentala funktionen med sänkt prestanda som följd.
20080114
Absolute Unitary Being
Upptäckte att jag kan ha gjort en felaktig länk till den intervju mellan Robert Wright och Andrew Newberg i ett tidigare inlägg som diskuterar den verklighet man beskådar med icke-invasiva genomlysningstekniker av hjärnan hos främst personer med mystiska upplevelser, lika neurologiskt för personer från olika religioner.
Andrew Newberg är en så kallad neuroteolog vid University of Pennsylvania i Philadelphia, USA. Han intervjuas om fakta kring sitt Gudsbegrepp "Absolute Unitary Being".
Rekommenderar videon som ett intressant argument för en ekumenisk framtid med bibehållna religioner men med ömsesidig respekt--Vetenskapens förmåga till att inducera ekumeni.
Absolute Unitary Being anses vara ett tillstånd när den del av hjärnan som koordinerar känselinformation av alla slag blir blockerad i sin funktion och därför inducerar en känsla av icke-själv.
Andrew Newberg är en så kallad neuroteolog vid University of Pennsylvania i Philadelphia, USA. Han intervjuas om fakta kring sitt Gudsbegrepp "Absolute Unitary Being".
Rekommenderar videon som ett intressant argument för en ekumenisk framtid med bibehållna religioner men med ömsesidig respekt--Vetenskapens förmåga till att inducera ekumeni.
Absolute Unitary Being anses vara ett tillstånd när den del av hjärnan som koordinerar känselinformation av alla slag blir blockerad i sin funktion och därför inducerar en känsla av icke-själv.
20080113
Nanocephalic dwarves
Jag har tidigare diskuterat den pekuliära dissociationen mellan tänkandet och språket. För mig är det lite kontraintuitivt att detta är fallet. Individer med chatterbox syndrom och med Williams syndrom, båda med lågt IQ, nedåt 50, kan tala.
Det finns tyvärr ett ännu mer dramatiskt belägg för att intelligens och tänkande inte är nödvändigt för tal även om det kanske kan förbättra detsamma hävdar Jackendoff i sin bok Foundations of Language, 2002.
Eric Lenneberg (1967), i boken Biological Foundations of Language, diskuterar förekomsten av så kallade nanocefala dvärgar. Hjärnan utvecklas inte mer än till den ungefärliga storleken av en schimpans (450cc) och de är djupt retarderade intellektuellt.
Dessa individer lär sig dock att tala.
Enligt något senare information om det så kallade Seckel Syndrome, Shanske, Alan et al. American Journal of Medical Genetics (1997) 70:155-8, så påpekar Jackendoff att talandet inte är så bra som tidigare annoncerats men fortfarande funktionellt. Något av en tröst kanske.
Det är för mig väldigt frestande att i sammanhanget spekulera om "lokalisationen" av språket och av "Universal Grammar". Med hjärnan tentativt utesluten framstår de av mig definierade bio-nätet och ande-nätet rimliga.
Det finns tyvärr ett ännu mer dramatiskt belägg för att intelligens och tänkande inte är nödvändigt för tal även om det kanske kan förbättra detsamma hävdar Jackendoff i sin bok Foundations of Language, 2002.
Eric Lenneberg (1967), i boken Biological Foundations of Language, diskuterar förekomsten av så kallade nanocefala dvärgar. Hjärnan utvecklas inte mer än till den ungefärliga storleken av en schimpans (450cc) och de är djupt retarderade intellektuellt.
Dessa individer lär sig dock att tala.
Enligt något senare information om det så kallade Seckel Syndrome, Shanske, Alan et al. American Journal of Medical Genetics (1997) 70:155-8, så påpekar Jackendoff att talandet inte är så bra som tidigare annoncerats men fortfarande funktionellt. Något av en tröst kanske.
Det är för mig väldigt frestande att i sammanhanget spekulera om "lokalisationen" av språket och av "Universal Grammar". Med hjärnan tentativt utesluten framstår de av mig definierade bio-nätet och ande-nätet rimliga.
20080112
20080111
Funktionsstyrda funktioner
Jag har tidigare diskuterat mentala funktioner som representerande "moduler" eller "organ" i hjärnan. När allt kommer omkring så är ju t.ex. cellerna i en njure genetiskt predisponerade att bilda en njure från en ursprunglig stamcell.
Trots användandet av termer som mentala organ så är det viktigt att göra en distinktion för eventuella språkliga "organ".
Brocas och Wernickes ytor är ju kända lokalisationer för språkfunktionen. Talet formas i Broca och tolkas i Wernicke. Som tidigare nämnts, så utvecklar barn med skador i dessa areor ändå en språkfunktion, då på ett annat område. Ytorna i fråga är alltså inte genetiskt predisponerade i sin funktion. Plasticitet skapar den snarare medelst inflödet av information.
Detta fenomen är viktigt att jämföra med funktionen av de så kallade "Universal Grammar". UG definieras som den medfödda, och då genetiskt betingade, egenskapen att fånga upp och utveckla språket som är samma hos alla människor.
Lokalisationen av UG är därför heller inte genetiskt definierad i Brocas eller Wernickes ytor.
Trots användandet av termer som mentala organ så är det viktigt att göra en distinktion för eventuella språkliga "organ".
Brocas och Wernickes ytor är ju kända lokalisationer för språkfunktionen. Talet formas i Broca och tolkas i Wernicke. Som tidigare nämnts, så utvecklar barn med skador i dessa areor ändå en språkfunktion, då på ett annat område. Ytorna i fråga är alltså inte genetiskt predisponerade i sin funktion. Plasticitet skapar den snarare medelst inflödet av information.
Detta fenomen är viktigt att jämföra med funktionen av de så kallade "Universal Grammar". UG definieras som den medfödda, och då genetiskt betingade, egenskapen att fånga upp och utveckla språket som är samma hos alla människor.
Lokalisationen av UG är därför heller inte genetiskt definierad i Brocas eller Wernickes ytor.
20080110
Tala är att minnas en smula
Man kallar det lexikonet. Orden i minnet som används när vi talar. Där lär finnas c:a 60000 hos en vuxen. Enligt Foundations of Language av Ray Jackendoff från 2002 så borde produktionen av språket vara en speciell typ av minnesåtergivning. Man frestas att tänka sig processen som en Googling.
Några spekulationer är kanske på sin plats.
En färdig mening i arbetsminnet kan ju komma från två olika håll. Från en vilja att säga eller tänka något eller genom acusticusnerven i örat.
Nuförtiden kan man med en dator producera text på en skärm från stimulansen i acusticusnerven men hur beter sig hjärnan när motsvarande sker via arbetsminnet.
f-Mind, eller frekvenssoppan med eventuell påbyggnad, som tar emot acusticusnervens information kan kanske köras baklänges och framlänges eller producerar "Googlingen" samma kod som kommer via acusticusnerven? Det sistnämnda är kanske inte så sannolikt eftersom ljudvågor förmodligen har lite gemensamt med minnesåtergivning.
Koden från örat kanske representerar formatet som dirigerar minnesåtergivningen? Den kanske fungerar som en "beställning"? Samma beställning som intentionen att säga något utövar?
En beställning för något kanske kommer från tankarna men detta stämmer inte med tankarnas och språkets självständighet. Det är lätt att tänka sig en beställning från hörselnerven men varifrån kommer beställningen när man vill säga något? Det är inte speciellt hjälpsamt att tänka sig talet orsakat av en intention att tala.
Lokalisationen på två olika platser i hjärnan för tal och förståelse möjliggör två skilda processer.
Hoppas det klarnar längre fram i boken.
Några spekulationer är kanske på sin plats.
En färdig mening i arbetsminnet kan ju komma från två olika håll. Från en vilja att säga eller tänka något eller genom acusticusnerven i örat.
Nuförtiden kan man med en dator producera text på en skärm från stimulansen i acusticusnerven men hur beter sig hjärnan när motsvarande sker via arbetsminnet.
f-Mind, eller frekvenssoppan med eventuell påbyggnad, som tar emot acusticusnervens information kan kanske köras baklänges och framlänges eller producerar "Googlingen" samma kod som kommer via acusticusnerven? Det sistnämnda är kanske inte så sannolikt eftersom ljudvågor förmodligen har lite gemensamt med minnesåtergivning.
Koden från örat kanske representerar formatet som dirigerar minnesåtergivningen? Den kanske fungerar som en "beställning"? Samma beställning som intentionen att säga något utövar?
En beställning för något kanske kommer från tankarna men detta stämmer inte med tankarnas och språkets självständighet. Det är lätt att tänka sig en beställning från hörselnerven men varifrån kommer beställningen när man vill säga något? Det är inte speciellt hjälpsamt att tänka sig talet orsakat av en intention att tala.
Lokalisationen på två olika platser i hjärnan för tal och förståelse möjliggör två skilda processer.
Hoppas det klarnar längre fram i boken.
20080109
Språkets mentala representation
Har börjat penetrera en bok av Ray Jackendorff, Professor of Philosophy på Tufts University som ligger i en förort till Boston. Den heter Foundations of Language och kom ut 2002.
I andra kapitlet, som heter Language as a Mental Phenomenon, diskuterar författaren hur de språkliga strukturerna kan tänkas representera vad som pågår i tankarna när man talar eller lyssnar.
I det av mig tidigare diskuterade arbetet Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 i Science använder sig författarna av konstruktionen Mind/Brain (från Chomsky). Enligt Jackendoff så betyder detta att det inte materialistiskt anses bara var hjärnan som är involverad utan att man avser tala om den funktionella hjärnan eller f-Mind, som Jackendoff vill kalla den.
Detta f-Mind har varit en av anledningarna till att Chomskyklanen varit emot studier av språkets evolution. Man har t.o.m. talat om en fysikalisk princip som förklaring.
Den av många använda analogin med en dator för hjärnans funktion haltar på grund av att programmeringen saknas eftersom allt inte kan förklaras med genetik utan också med inlärning. Hjärnvävnaden skulle där vara hårdvaran och funktionen programvaran. Jag har diskuterat frågan tidigare medelst en biologisk robot.
f-Mind har dock inte en "executive central processor":
"Rather, it comprises a large number of specialized systems that interacts in parallel to build up our understanding of the world and to control our goals and actions in the world."
Jag förslog tidigare att man i stället skulle kalla det aktiva för en frekvenssoppa.
Den funktionella organisation man dragit slutsatsen finns i hur syntaxen formar meningarna måste enligt Jackendoff förklaras med att den härbärgerar i f-Mind. Den har ingen plats i en hjärna bestående av endast neuron. Man anser att det måste finnas något som vidmakthåller dessa strukturer. Naivt utttryckt som t.ex övertoner till frekvenser.
Själv har jag spekulerat i hur denna organisation är beskaffad i vad jag kallat bionätet och andenätet.
I andra kapitlet, som heter Language as a Mental Phenomenon, diskuterar författaren hur de språkliga strukturerna kan tänkas representera vad som pågår i tankarna när man talar eller lyssnar.
I det av mig tidigare diskuterade arbetet Hauser, Chomsky and Fitch, 2002 i Science använder sig författarna av konstruktionen Mind/Brain (från Chomsky). Enligt Jackendoff så betyder detta att det inte materialistiskt anses bara var hjärnan som är involverad utan att man avser tala om den funktionella hjärnan eller f-Mind, som Jackendoff vill kalla den.
Detta f-Mind har varit en av anledningarna till att Chomskyklanen varit emot studier av språkets evolution. Man har t.o.m. talat om en fysikalisk princip som förklaring.
Den av många använda analogin med en dator för hjärnans funktion haltar på grund av att programmeringen saknas eftersom allt inte kan förklaras med genetik utan också med inlärning. Hjärnvävnaden skulle där vara hårdvaran och funktionen programvaran. Jag har diskuterat frågan tidigare medelst en biologisk robot.
f-Mind har dock inte en "executive central processor":
"Rather, it comprises a large number of specialized systems that interacts in parallel to build up our understanding of the world and to control our goals and actions in the world."
Jag förslog tidigare att man i stället skulle kalla det aktiva för en frekvenssoppa.
Den funktionella organisation man dragit slutsatsen finns i hur syntaxen formar meningarna måste enligt Jackendoff förklaras med att den härbärgerar i f-Mind. Den har ingen plats i en hjärna bestående av endast neuron. Man anser att det måste finnas något som vidmakthåller dessa strukturer. Naivt utttryckt som t.ex övertoner till frekvenser.
Själv har jag spekulerat i hur denna organisation är beskaffad i vad jag kallat bionätet och andenätet.
20080108
Serotoninreceptorer och andlighet
För fem år sedan fann professorn i psykiatri Lars Farde och hans doktorand Jacqueline Borg att antalet serotonin receptorer i hjärnan korrelerade med andlighet. Mindre intresse ju fler receptorer.
De har nu gjort en studie på betydligt fler individer som diskuteras i en artikel i SvD.se.
Lars Farde är själv religiös medan Jacqueline Borg inte är det.
NCBI-PubMed har ett abstract på originalartikeln. Där finns en gratis fulltext version av artikeln samt en publicerad kommentar för ytterligare belysning.
Det dök upp en relaterad artikel i Dagen.se. Dr. Andrew Newberg, en neuroteolog vid University of Pennsylvania, intervjuas om andlighet och om gudsbegreppet med meningen att ekumenik är viktigt och att människan är på väg åt samma håll.
I en artikel i SvD.se kommenterar Ulf Jonsson en avhandling, Sacred or Neural, av religionsfilosofen Anne Runehov från 10 december 2004 där Newburg data diskuteras. Teologie Doktor Anne Runehov har en hemsida.
De har nu gjort en studie på betydligt fler individer som diskuteras i en artikel i SvD.se.
Lars Farde är själv religiös medan Jacqueline Borg inte är det.
NCBI-PubMed har ett abstract på originalartikeln. Där finns en gratis fulltext version av artikeln samt en publicerad kommentar för ytterligare belysning.
Det dök upp en relaterad artikel i Dagen.se. Dr. Andrew Newberg, en neuroteolog vid University of Pennsylvania, intervjuas om andlighet och om gudsbegreppet med meningen att ekumenik är viktigt och att människan är på väg åt samma håll.
I en artikel i SvD.se kommenterar Ulf Jonsson en avhandling, Sacred or Neural, av religionsfilosofen Anne Runehov från 10 december 2004 där Newburg data diskuteras. Teologie Doktor Anne Runehov har en hemsida.
20080107
Språkets två strukturer--fonologin och syntaxen
När man funderar över hur språket evolverat har t.ex Derek Bickerton, enligt Christine Kenneally i The First Word, föreslagit att det passerat ett "proto-language" stadium.
Språket innebär att man: 1) använder yttranden symboliskt; 2) skyfflar komponenter omkring i ord--fonologisk struktur; samt 3) skyfflar ord omkring--syntaktisk struktur.
Schimpanser kan använda symboler men yttrar dem sällan eller aldrig. Inga djur har skapat ett fonologiskt system. Enligt de flesta har djur ej någon syntaktisk struktur i sin kommunikation.
Ett "proto-language", som kanske funnits, skulle t.ex. ha en vokabulär för symbolisk användning.
När man talar om att språket har evolverat så bör man ha klart för sig hur stor skillnaden är idag mellan de djur som finns och människans språkförmåga.
De naggar lite i kanten på det första steget med vervet-apornas nedärvada varningsrop, olika för rovfåglar och leoparder, samt schimpansernas c:a 300 symboler.
Bonobons Kanzis embryonala syntaktiska försök skall då ses som ett skutt över fonologin. Frågan är om det verkligen är reellt? Det verkar inte vara något som schimpanser och bonobos gör generellt.
Schimpansernas symbolkunnande är intressant ur aspekten att de inte har någon nytta av denna förmåga i det vilda. Den är som människornas musikalitet, som en del hävdar är bara ett bonus. En del hävdar dock att vi började med att sjunga, precis som fåglarna, och att en moders sång/tal som försätter ett nyfött barn i trans är ett evolutionsmärke.
Språket innebär att man: 1) använder yttranden symboliskt; 2) skyfflar komponenter omkring i ord--fonologisk struktur; samt 3) skyfflar ord omkring--syntaktisk struktur.
Schimpanser kan använda symboler men yttrar dem sällan eller aldrig. Inga djur har skapat ett fonologiskt system. Enligt de flesta har djur ej någon syntaktisk struktur i sin kommunikation.
Ett "proto-language", som kanske funnits, skulle t.ex. ha en vokabulär för symbolisk användning.
När man talar om att språket har evolverat så bör man ha klart för sig hur stor skillnaden är idag mellan de djur som finns och människans språkförmåga.
De naggar lite i kanten på det första steget med vervet-apornas nedärvada varningsrop, olika för rovfåglar och leoparder, samt schimpansernas c:a 300 symboler.
Bonobons Kanzis embryonala syntaktiska försök skall då ses som ett skutt över fonologin. Frågan är om det verkligen är reellt? Det verkar inte vara något som schimpanser och bonobos gör generellt.
Schimpansernas symbolkunnande är intressant ur aspekten att de inte har någon nytta av denna förmåga i det vilda. Den är som människornas musikalitet, som en del hävdar är bara ett bonus. En del hävdar dock att vi började med att sjunga, precis som fåglarna, och att en moders sång/tal som försätter ett nyfött barn i trans är ett evolutionsmärke.
20080105
Demokrati i Kina?
För dem som är intresserade att jämföra demokratin i Putin's Russia enligt TIME med den i Kina finns där en artikel i Foreign Affairs av John L. Thornton.
Enligt Wen Jiabao är demokrati:
"When we talk about democracy," Wen replied, "we usually refer to three key components: elections, judicial independence, and supervision based on checks and balances."
Demokrati har tre komponenter: val, ett självständigt juridiskt system, och övervakning baserat på kontroller och balanser.
Enligt artikeln har framsteg gjorts till ett Kina med ett funktionellt legalt system på senare år. Val för att få fram bychefer görs över hela Kina och val inom partiet börjar också ske.
Enligt Wen Jiabao är demokrati:
"When we talk about democracy," Wen replied, "we usually refer to three key components: elections, judicial independence, and supervision based on checks and balances."
Demokrati har tre komponenter: val, ett självständigt juridiskt system, och övervakning baserat på kontroller och balanser.
Enligt artikeln har framsteg gjorts till ett Kina med ett funktionellt legalt system på senare år. Val för att få fram bychefer görs över hela Kina och val inom partiet börjar också ske.
20080103
Putin--Time Magazine--person of the year
I TIME december 31 2007, sidan 50 läser man ett rapporteringskort för "Putin's Russia".
Stabilitet: Betyg A. Försvunnen är den stora förvirringen efter Sovjettiden. Den centrala auktoriteten är starkare än på många decennier.
Ekonomin: Betyg B+. De höga oljepriserna har gjort ryssarna rikare men inflationen är ett allvarligt problem.
Utrikespolitiken: Betyg B. Ryssland har blivit starkare globalt men med en irriterad relation med USA.
Säkerheten: Betyg C. Putin slog till i Tjetjenien men andra rebellregioner kvarstår. Brottslighet är ett stort problem i städerna.
Demokratin: Betyg D. Vilken demokrati? Falska val och media med munkavle.
Frågan är om de mår så bra i Ryssland även om de har mat på bordet? Kissinger säger i en intervju i samma TIME att Putin inte nödvändigtvis strävar efter att integrera sig med Väst och att han gärna spelar ut länder i Väst mot varandra. Hur kommer det att bli med en sådan stat brevid oss. Stor som Tyskland, Polen och Skandinavien, dvs c:a 140m människor. Kommer ekonomin att integrera dem vare sig ledningen vill det eller inte?
Stabilitet: Betyg A. Försvunnen är den stora förvirringen efter Sovjettiden. Den centrala auktoriteten är starkare än på många decennier.
Ekonomin: Betyg B+. De höga oljepriserna har gjort ryssarna rikare men inflationen är ett allvarligt problem.
Utrikespolitiken: Betyg B. Ryssland har blivit starkare globalt men med en irriterad relation med USA.
Säkerheten: Betyg C. Putin slog till i Tjetjenien men andra rebellregioner kvarstår. Brottslighet är ett stort problem i städerna.
Demokratin: Betyg D. Vilken demokrati? Falska val och media med munkavle.
Frågan är om de mår så bra i Ryssland även om de har mat på bordet? Kissinger säger i en intervju i samma TIME att Putin inte nödvändigtvis strävar efter att integrera sig med Väst och att han gärna spelar ut länder i Väst mot varandra. Hur kommer det att bli med en sådan stat brevid oss. Stor som Tyskland, Polen och Skandinavien, dvs c:a 140m människor. Kommer ekonomin att integrera dem vare sig ledningen vill det eller inte?
Ett intressant teoretiskt problem och ett viktigt praktiskt beslut
När börjar det mänskliga livet eller när får fostret ett människovärde? En artikel i SvD.se, Människovärde först vid födseln, författad av barnläkaren och professorn Hugo Lagercrantz på Astrid Lindgrens barnsjukhus diskuterar frågan.
Dr. Lagercrantz påpekar att det är troligt att själva födseln, med alla dess omställningar, är den tidpunkt då fostrets "själ" eller medvetande bildas. Han anför argumentet att fostret i livmodern är sövt av substanser från placentan eller moderkakan. Underförstått är då kanske att ett något sederat medvetande ändå existerar före den magiska 23 veckorsgränsen.
Det vore ju intressant om det var möjligt att studera medvetandet hos foster samtidigt med moderns medvetande?
Han framhåller vidare att nervbanorna från sinnesorganen kopplas till hjärnbarken vid pass 25 veckor och att detta är nödvändigt för att medvetandet skall fungera.
En rapport från Storbritannien rörande kriterier för neonatalvård, som refereras i artikeln, hävdar att tidpunkten för födseln sammanfaller med en signifikant viabilitets höjning, generellt sett.
Det ovan nämnda får förmodligen påven i Rom samt hans 1 miljard troende att våndas. Enligt den katolska kyrkan tillkommer själen vid fusionen mellan spermie och ägg. Vidare anser man att själen kommer från Gud och inte från föräldrarna. Nu skall man tvingas acceptera en variabel tid, födseln, efter 23 veckor som livets begynnelse.
Påven våndas med all rätt. Den dogm som kräver att spermie möter ägg har ju sedan fåret Dolly 1996 visats vara fel. Kloningen passerar ju detta katolska hinder. Man kanske inte skall säga något innan en människa blivit klonad, officiellt? Människan kanske har en själ som däggdjuren saknar?
Vetenskapliga data talar dock defintivt för att nervsystemet skall ha nått en viss mognad för att medvetandet eller själen, för dem som tror på en sådan, skall kunna existera.
Dr. Lagercrantz påpekar att det är troligt att själva födseln, med alla dess omställningar, är den tidpunkt då fostrets "själ" eller medvetande bildas. Han anför argumentet att fostret i livmodern är sövt av substanser från placentan eller moderkakan. Underförstått är då kanske att ett något sederat medvetande ändå existerar före den magiska 23 veckorsgränsen.
Det vore ju intressant om det var möjligt att studera medvetandet hos foster samtidigt med moderns medvetande?
Han framhåller vidare att nervbanorna från sinnesorganen kopplas till hjärnbarken vid pass 25 veckor och att detta är nödvändigt för att medvetandet skall fungera.
En rapport från Storbritannien rörande kriterier för neonatalvård, som refereras i artikeln, hävdar att tidpunkten för födseln sammanfaller med en signifikant viabilitets höjning, generellt sett.
Det ovan nämnda får förmodligen påven i Rom samt hans 1 miljard troende att våndas. Enligt den katolska kyrkan tillkommer själen vid fusionen mellan spermie och ägg. Vidare anser man att själen kommer från Gud och inte från föräldrarna. Nu skall man tvingas acceptera en variabel tid, födseln, efter 23 veckor som livets begynnelse.
Påven våndas med all rätt. Den dogm som kräver att spermie möter ägg har ju sedan fåret Dolly 1996 visats vara fel. Kloningen passerar ju detta katolska hinder. Man kanske inte skall säga något innan en människa blivit klonad, officiellt? Människan kanske har en själ som däggdjuren saknar?
Vetenskapliga data talar dock defintivt för att nervsystemet skall ha nått en viss mognad för att medvetandet eller själen, för dem som tror på en sådan, skall kunna existera.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
