Filmen Fitna illustrerar två pågående konflikter. En i Västvärlden och en i Mellan Östern.
I Västvärlden integreras de muslimska invandrarna. Ibland till ganska gälla toner som under kravallerna med bilbränder i Frankrike nyligen.
I Mellan Östern bekämpas muslimska terrorister och terrororganisationer mer eller mindre direkt.
När Fitna visas och många ser den i Väst inger detta respekt hos terroristerna. Omvänt kan respekt till immigranter och muslimska minoriteter tolkas som feghet.
Det vore bra om svenska medier inser vikten av att man på samma gång kan få immigranter att tolerera samma kritik som t.ex. de kristna kan utstå samtidigt som man då visar moralisk styrka gentemot terroristerna i Mellan Östern.
Fitna poängterar att vi står inför uppgiften att besegra islamofascismen precis som vi en gång besegrade kommunismen och nazismen.
Det gäller att finna mod till att besegra rädslan och uppvisa en nolltolerans mot dödshot.
20080331
20080329
Fitna--filmen
Såg Geert Wilders film Fitna från Dick Erixons hemsida.
För information om filmen se Wikipedia.
Det är starka bilder som ger klara associationer. Jag tänkte ungefär så här:
Under förintelsen dödades ungefär 6m judar. Israel har ungefär 6m innevånare idag.
Vad hade hänt om Saddam Hussein hade varit kvar vid makten?
Det är skönt att veta att en intervention i regionen ägde rum och att den för närvarande är ganska stabil.
Filmen representerar ett viktigt argument som bör beaktas.
För information om filmen se Wikipedia.
Det är starka bilder som ger klara associationer. Jag tänkte ungefär så här:
Under förintelsen dödades ungefär 6m judar. Israel har ungefär 6m innevånare idag.
Vad hade hänt om Saddam Hussein hade varit kvar vid makten?
Det är skönt att veta att en intervention i regionen ägde rum och att den för närvarande är ganska stabil.
Filmen representerar ett viktigt argument som bör beaktas.
20080327
När börjar vårt mänskliga liv?
Fick anledning att aktualisera en artikel jag skrev i september 2005 som föreslår att livet som sådan börjar en till två månader efter födseln då ett barn normalt börjar le mot sin förälder.
Artikeln var tänkt som ett tankeexperiment där jag använde mig av uttalanden i Bibeln för att stödja hypotesen.
För mig mer detaljerad information om nervsystemets uppkomst gör att en kommentar är intressant.
Nervcellernas existens, utan att de för den skull är uppkopplade optimalt, tillkommer från 7e till 17e veckan i embryonalstadiet. Sedan sker en stor utveckling postnatalt under det första året. Antalet synapser ökar t.ex. c:a fem gånger.
Följaktligen kan man hävda vetenskapligt att det är osannolikt med ett tänkande innan vecka 18 som är gränsen för abort i Sverige. Det är än mer osannolikt med ett liv innan vecka 12 som är en vanlig abortgräns nere i Europa.
Vid tolv veckors gestation är inte ens alla nervceller anlagda utan axoner och dendriter. De senare kommer till efterhand. Ett medvetande är också osannolikt.
Kanske är det första leendet hos barnet, som Bibeln antyder, inte en så oäven definition på livets begynnelse?
Artikeln var tänkt som ett tankeexperiment där jag använde mig av uttalanden i Bibeln för att stödja hypotesen.
För mig mer detaljerad information om nervsystemets uppkomst gör att en kommentar är intressant.
Nervcellernas existens, utan att de för den skull är uppkopplade optimalt, tillkommer från 7e till 17e veckan i embryonalstadiet. Sedan sker en stor utveckling postnatalt under det första året. Antalet synapser ökar t.ex. c:a fem gånger.
Följaktligen kan man hävda vetenskapligt att det är osannolikt med ett tänkande innan vecka 18 som är gränsen för abort i Sverige. Det är än mer osannolikt med ett liv innan vecka 12 som är en vanlig abortgräns nere i Europa.
Vid tolv veckors gestation är inte ens alla nervceller anlagda utan axoner och dendriter. De senare kommer till efterhand. Ett medvetande är också osannolikt.
Kanske är det första leendet hos barnet, som Bibeln antyder, inte en så oäven definition på livets begynnelse?
Politik och religion
Gör en anteckning om att den förre statsministern Ingvar Carlsson talade inför Centrum för framtidsanalys och Hasse Boström på Dagen.se skrev en artikel om föredraget.
Carlsson menar att det inte längre går att bortse från religionen. Enligt Hasse Boströms Plogg så manar han kanske till både söndagsskola och sport på söndagarna.
Samtidigt som en våg av sekularism väller in över oss i form av böcker från Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Higgins och Christoffer Hitchens så börjar en gammal socialdemokratisk veteran tala om att politiker bör utbilda sig bättre inom religionskunskapen. Vad betyder detta?
Det är väl ett erkännade att religiösa värderingar också är värdefulla. Att religionen inte är "omodern" som värderingsgrund även om den kanske är omodern, och bör underodrna sig politiken, som samhällsskick.
Men Carlsson säger inte att han har blivit religiös, han propagerar väl knappast heller för Kristdemokraterna, snarare säger han att religionen har blivit en maktfaktor som är att räkna med.
Det nya är väl inte att han har upptäckt detta utan snarare att Socialdemokratin medger detta? De säger kanske också att det finns fler än en religion nuförtiden. Detta är väl internationellt sett inte heller en nyhet. Det kan väl dock vara en bra orsak till att ha avecklat en lutheransk statskyrka.
Carlsson menar att det inte längre går att bortse från religionen. Enligt Hasse Boströms Plogg så manar han kanske till både söndagsskola och sport på söndagarna.
Samtidigt som en våg av sekularism väller in över oss i form av böcker från Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Higgins och Christoffer Hitchens så börjar en gammal socialdemokratisk veteran tala om att politiker bör utbilda sig bättre inom religionskunskapen. Vad betyder detta?
Det är väl ett erkännade att religiösa värderingar också är värdefulla. Att religionen inte är "omodern" som värderingsgrund även om den kanske är omodern, och bör underodrna sig politiken, som samhällsskick.
Men Carlsson säger inte att han har blivit religiös, han propagerar väl knappast heller för Kristdemokraterna, snarare säger han att religionen har blivit en maktfaktor som är att räkna med.
Det nya är väl inte att han har upptäckt detta utan snarare att Socialdemokratin medger detta? De säger kanske också att det finns fler än en religion nuförtiden. Detta är väl internationellt sett inte heller en nyhet. Det kan väl dock vara en bra orsak till att ha avecklat en lutheransk statskyrka.
20080325
Den Gordiska knuten?
Såg gudstjänsterna från Svenska Kyrkan i Bryssel som har passerat revy de senaste söndagarna. Några av dem går fortfarande att se på SVT Play (SVT.se/gudstjänst).
Predikningarna har framförts av Margot Wallström, Anders Wijkman, Lena Ek och Stefan Edman och har avhandlat miljöproblemet.
Många säger att det är risk för en temperaturhöjning på jorden som konsekvens av miljöpåverkan av vårt leverne.
Innehållet i två tidigare inlägg, här och här, leder då till en slutsats.
Det är naturligtvis bra att smutsa ner så lite som möjligt men det verkar som om vi kommer att nödsakas att ta en risk med en ökad temperatur för att de fattiga på jorden skall få det bättre.
Solidaritet kräver denna risk.
Jag har inte sett någon dra denna slutsats och gör det därför själv. Jag tror det är att fördedra att se på problemet som ett måttligt risktagande snarare än som en analkande domedag.
Jag inbillar mig att det är fler än jag själv som gör denna bedömning.
Predikningarna har framförts av Margot Wallström, Anders Wijkman, Lena Ek och Stefan Edman och har avhandlat miljöproblemet.
Många säger att det är risk för en temperaturhöjning på jorden som konsekvens av miljöpåverkan av vårt leverne.
Innehållet i två tidigare inlägg, här och här, leder då till en slutsats.
Det är naturligtvis bra att smutsa ner så lite som möjligt men det verkar som om vi kommer att nödsakas att ta en risk med en ökad temperatur för att de fattiga på jorden skall få det bättre.
Solidaritet kräver denna risk.
Jag har inte sett någon dra denna slutsats och gör det därför själv. Jag tror det är att fördedra att se på problemet som ett måttligt risktagande snarare än som en analkande domedag.
Jag inbillar mig att det är fler än jag själv som gör denna bedömning.
Embryogenesen av den prefrontala hjärnbarken
Jag har i tre tidigare inlägg behandlat frågeställningen om hur förstoringen av hjärnbarken går till under embryogenesen, här, här och här.
Den centrala frågeställningen gällde hur man kan tänka sig att den prefrontala hjärnbarken tillkommit evolutionärt, som med sin speciella uppkoppling på den övriga hjärnbarken anses ha en viktig överordnad funktion.
Går det att spåra dubbleringen av den prefrontala hjärnbarken i embryogenesen, som är en av de få skillnader som finns mellan oss och schimpansen (1)?
Vid 4-5 veckors gestation kan man se den främre delen av neuralröret som kallas telencephalon. I en bok från 2002 (2) finns det information om att detta område kan delas in i ett nätverk ("grid") som utvecklas enligt nätet till hjärnans olika delar. Det är molekylära markörer som står för denna longitudinella och tangentiella indelning (3). Skador i denna utveckling anses kunna ge upphov till autism.
Det är dock intressant att notera att en ökad incidens av mental retardation ej observerades efter Hiroshima och Nagasaki bomberna före 8 veckors gestation. Effekten var som störst mellan 8 och 15 veckor (4).
Hos människa produceras neuronen i hjärnbarken mellan dag 40 och 125 (5). Axoner och dentriter formas efter cellerna har migrerat färdigt. Dessa neuron produceras under 11 celldelningar hos musen, 28 hos macaquen och med c:a 34-35 celldelningar hos människan.
Det är alltså en förstoring av neuralröret via det pseudostratifierade endotelcellslagret vid håligheten i röret (lumen) som äger rum innan nervceller bildas som är orsaken till den primära indelningen av hjärnans olika delar.
2002 är relativt sent så frågan är om så värst mycket mer är känt idag om den indelning som leder till den prefrontala hjärnbarkens uppkomst och uppkoppling. Uppkopplingen är mer unik än strukturen på hjärnbarken så det mest intressanta evolutionärt är kanske hur axoner och dendriter formas och de processer och gener som styr detta skeende. Det är dock troligt att en del av telencephalon vid vecka 5-7 predisponeras till att bli den prefrontala hjärnbarken utan att en enda nervcell ännu existerar.
Jag fortsätter letandet...
Referenser:
1. Hill, R. S. and Walsh C. A. Molecular insights into human brain evolution. (2005) Nature, 437, 64-67.
2. Nowakowski, R. S. and Hayes N. L. (2002) Principles in CNS development. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.
3. Rubinstein, J. L. R. och Shimamura, K. (1997) Regulation of patterning and differrentiation in the embryonic vertebrate forebrain. in: Molecular and Cellular Approaches to Neural Development (Cowan, W. M., Jessell, T. M., and Zipursky, S. L., eds.) s356-90. Oxford University Press.
4. Otake, M. and Schull, W. J. (1984) In utero exposion to A-bomb radiation and mental retardation; a reassessment. British Journal of Radiology, 57, 409-14.
5. Rakic, P. (2002) Intrinsic and extrinsic determinants of neocortical parcellation: A radial unit model. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.
Den centrala frågeställningen gällde hur man kan tänka sig att den prefrontala hjärnbarken tillkommit evolutionärt, som med sin speciella uppkoppling på den övriga hjärnbarken anses ha en viktig överordnad funktion.
Går det att spåra dubbleringen av den prefrontala hjärnbarken i embryogenesen, som är en av de få skillnader som finns mellan oss och schimpansen (1)?
Vid 4-5 veckors gestation kan man se den främre delen av neuralröret som kallas telencephalon. I en bok från 2002 (2) finns det information om att detta område kan delas in i ett nätverk ("grid") som utvecklas enligt nätet till hjärnans olika delar. Det är molekylära markörer som står för denna longitudinella och tangentiella indelning (3). Skador i denna utveckling anses kunna ge upphov till autism.
Det är dock intressant att notera att en ökad incidens av mental retardation ej observerades efter Hiroshima och Nagasaki bomberna före 8 veckors gestation. Effekten var som störst mellan 8 och 15 veckor (4).
Hos människa produceras neuronen i hjärnbarken mellan dag 40 och 125 (5). Axoner och dentriter formas efter cellerna har migrerat färdigt. Dessa neuron produceras under 11 celldelningar hos musen, 28 hos macaquen och med c:a 34-35 celldelningar hos människan.
Det är alltså en förstoring av neuralröret via det pseudostratifierade endotelcellslagret vid håligheten i röret (lumen) som äger rum innan nervceller bildas som är orsaken till den primära indelningen av hjärnans olika delar.
2002 är relativt sent så frågan är om så värst mycket mer är känt idag om den indelning som leder till den prefrontala hjärnbarkens uppkomst och uppkoppling. Uppkopplingen är mer unik än strukturen på hjärnbarken så det mest intressanta evolutionärt är kanske hur axoner och dendriter formas och de processer och gener som styr detta skeende. Det är dock troligt att en del av telencephalon vid vecka 5-7 predisponeras till att bli den prefrontala hjärnbarken utan att en enda nervcell ännu existerar.
Jag fortsätter letandet...
Referenser:
1. Hill, R. S. and Walsh C. A. Molecular insights into human brain evolution. (2005) Nature, 437, 64-67.
2. Nowakowski, R. S. and Hayes N. L. (2002) Principles in CNS development. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.
3. Rubinstein, J. L. R. och Shimamura, K. (1997) Regulation of patterning and differrentiation in the embryonic vertebrate forebrain. in: Molecular and Cellular Approaches to Neural Development (Cowan, W. M., Jessell, T. M., and Zipursky, S. L., eds.) s356-90. Oxford University Press.
4. Otake, M. and Schull, W. J. (1984) In utero exposion to A-bomb radiation and mental retardation; a reassessment. British Journal of Radiology, 57, 409-14.
5. Rakic, P. (2002) Intrinsic and extrinsic determinants of neocortical parcellation: A radial unit model. in: Brain Development and Cognition (Johnson, Mark H., Munakata, Yuko, and Gilmore, Rick O. eds) s66. Blackwell Publishing.
20080323
20080319
Påbyggnad vs konstruktionsförändring
När en gren växer på ett träd så byggs den på successivt och en funktion, bladens ljusupptagande förmåga, byggs ut.
Jag roar mig med ett tankeexperiment som rör frågan om hur evolutionen bygger på nya funktioner och hur dessa spelas ut under embryogenesen.
Det är fascinerande att betrakta embryogenesen. Hur den tycks gå som på räls. Det ena leder till det andra.
Jag ställde frågan om hur vår intelligens, relativt schimpansens, byggdes på evolutionärt och om den kan ses som en påbyggnad under embryogenesen. Ett tillägg snarare än en konstruktionsförändring centralt.
Utvecklingen av neuralröret sker hos fåglar och däggdjur från mellanhjärnan i två riktningar: 1) frontalt, till det som sedan blir cortex; och 2) caudalt, nedåt ryggmärgen till.
Frågan är alltså om mellanhjärnan då representerar den evolutionärt äldsta delen av nervsystemet?
Paul D. MacLean och hans tredelshjärna, reptilhjärnan, limbiska systemet och neo-cortex från 1950-talet talar ju samma språk.
MacLeans system skulle då kunna byggas ut till en fyrdelshjärna där den fjärde delen blir den prefrontala cortexen med sin unika uppkoppling på alla de andra delarna i hjärnan.
Jag roar mig med ett tankeexperiment som rör frågan om hur evolutionen bygger på nya funktioner och hur dessa spelas ut under embryogenesen.
Det är fascinerande att betrakta embryogenesen. Hur den tycks gå som på räls. Det ena leder till det andra.
Jag ställde frågan om hur vår intelligens, relativt schimpansens, byggdes på evolutionärt och om den kan ses som en påbyggnad under embryogenesen. Ett tillägg snarare än en konstruktionsförändring centralt.
Utvecklingen av neuralröret sker hos fåglar och däggdjur från mellanhjärnan i två riktningar: 1) frontalt, till det som sedan blir cortex; och 2) caudalt, nedåt ryggmärgen till.
Frågan är alltså om mellanhjärnan då representerar den evolutionärt äldsta delen av nervsystemet?
Paul D. MacLean och hans tredelshjärna, reptilhjärnan, limbiska systemet och neo-cortex från 1950-talet talar ju samma språk.
MacLeans system skulle då kunna byggas ut till en fyrdelshjärna där den fjärde delen blir den prefrontala cortexen med sin unika uppkoppling på alla de andra delarna i hjärnan.
20080317
Problemet med Irak
Med anledning av femårsdagen för Irakkriget skriver Helle Klein ett inlägg som fördömmer vad hon kallar ett "vanvettigt krig".
Krig är naturligtvis hemskt och bör undvikas så mycket som möjligt. Men lever man i verkligheten, och inte i en pacifistisk utopi, så uppstår tillfällen då krig mycket väl är att föredra utöver icke-aktivitet. Irakkriget, en global multilateral policiär aktion, var ett sådant tillfälle.
Det vill säga att det bedömdes så 2003 att Saddam Hussein var en risk för världsfreden. Anledningarna för attacken kan diskuteras men har man förtroende för sina allierade vet man att där måste funnits goda anledningar. Förutom att Saddam hade struntat i 17 FN-resolutioner och sköt SCUD-missiler på Israel. Viktiga anledningar kan vara svåra att diskutera.
En sådan bedömning är inte lätt att göra och t.ex. Tysklands och Frankrikes regeringar var emot kriget. Detta trots att EUs oljeberoende från regionen var större procentuellt sett än USAs.
Kriget var nu en start av en demokratisering av detta område i syftet att radikalt förbättra levnadsvillkoren för den Irakiska befolkningen. Förhoppningen var att Irak skulle bli ledande i regionen och att miljön skulle långsamt bli bättre så att den skulle komma att påverka Palestina/Israel frågan till det bättre. Levnadsstandardskillnaden är viktig i denna konflikt.
Den senaste tidens förbättring av säkerhetsläget i Irak talar för att hoppet för en fredlig lösning ännu inte är över. Attityden som Helle Klein förevisar i sitt inlägg förbättrar inte situationen. Den förvärrar den.
Krig är naturligtvis hemskt och bör undvikas så mycket som möjligt. Men lever man i verkligheten, och inte i en pacifistisk utopi, så uppstår tillfällen då krig mycket väl är att föredra utöver icke-aktivitet. Irakkriget, en global multilateral policiär aktion, var ett sådant tillfälle.
Det vill säga att det bedömdes så 2003 att Saddam Hussein var en risk för världsfreden. Anledningarna för attacken kan diskuteras men har man förtroende för sina allierade vet man att där måste funnits goda anledningar. Förutom att Saddam hade struntat i 17 FN-resolutioner och sköt SCUD-missiler på Israel. Viktiga anledningar kan vara svåra att diskutera.
En sådan bedömning är inte lätt att göra och t.ex. Tysklands och Frankrikes regeringar var emot kriget. Detta trots att EUs oljeberoende från regionen var större procentuellt sett än USAs.
Kriget var nu en start av en demokratisering av detta område i syftet att radikalt förbättra levnadsvillkoren för den Irakiska befolkningen. Förhoppningen var att Irak skulle bli ledande i regionen och att miljön skulle långsamt bli bättre så att den skulle komma att påverka Palestina/Israel frågan till det bättre. Levnadsstandardskillnaden är viktig i denna konflikt.
Den senaste tidens förbättring av säkerhetsläget i Irak talar för att hoppet för en fredlig lösning ännu inte är över. Attityden som Helle Klein förevisar i sitt inlägg förbättrar inte situationen. Den förvärrar den.
20080315
Om EMU
Dick Erixon votait contre le UEM. Je votais pro-UEM. Probablement je suis un fédéraliste européen. La France et le Royaume Uni ont été contre une fédération de l’Europe mais ont parlé pro une fédération ces derniers temps. C’est la Pologne et l’Autriche qui parle contre maintenant.
Pourqoui je suis un fédéraliste ? Le Royaume Uni, l’Allemagne et la France est plus grand que la Suède. 200m contre 9m. La plupart de la culture de l’Europe viennent de ces trois pays. C’est natural à assimiler avec ces pays.
On peut danser autour le mât fleuri et parle un peu suédois, au même temps qu’on se souvient qu’on est seulement 2% de la population d’UE, mais aux grandes questions comme l’économie, l’éducation et la recherche et l’énergie et l’environnement c’est nécessaire avec une fédération.
Le langage est le problème mais l’anglais, le langage des entreprises globales, est connu par la majorité à présent. À la Suède c’est même possible à étudier en anglais au gymnasium. C’est bon aussi pour la relation avec les États-Unis et le Canada. Le français est bon pour les 100m latins à l’Espagne et l’Italie.
Le sport est un facteur qui unifie aussi. Les joueurs de la Suède jouent aux équipes amércains, canadiens et européens et on en reçoit l’information à la télévision suédoise. Le Traité de Lisbonne est un grand pas avant avec un président et un minstre des Affaires étrangères pour UE. La voix Européen peut devenir entendu au monde pour la première fois.
Pourqoui je suis un fédéraliste ? Le Royaume Uni, l’Allemagne et la France est plus grand que la Suède. 200m contre 9m. La plupart de la culture de l’Europe viennent de ces trois pays. C’est natural à assimiler avec ces pays.
On peut danser autour le mât fleuri et parle un peu suédois, au même temps qu’on se souvient qu’on est seulement 2% de la population d’UE, mais aux grandes questions comme l’économie, l’éducation et la recherche et l’énergie et l’environnement c’est nécessaire avec une fédération.
Le langage est le problème mais l’anglais, le langage des entreprises globales, est connu par la majorité à présent. À la Suède c’est même possible à étudier en anglais au gymnasium. C’est bon aussi pour la relation avec les États-Unis et le Canada. Le français est bon pour les 100m latins à l’Espagne et l’Italie.
Le sport est un facteur qui unifie aussi. Les joueurs de la Suède jouent aux équipes amércains, canadiens et européens et on en reçoit l’information à la télévision suédoise. Le Traité de Lisbonne est un grand pas avant avec un président et un minstre des Affaires étrangères pour UE. La voix Européen peut devenir entendu au monde pour la première fois.
De nya kolonialisterna--Kina
Kina representerar ungefär en femtedel av jordens befolkning men de konsumerar mer än hälften av världens fläsk, hälften av cementen, en tredjedel av aluminiumet och en tredjedel av stålet. De spenderar 35 gånger så mycket på import av sojabönor och olja som under 1999 och 23 gånger så mycket på importen av koppar. Kina har svalt 80% av ökningen på kopparproduktionen sedan 2000. Allt enligt ledaren i The Economist, The New Colonialists, March 15th 2008.
Den Internationella Energimyndigheten förväntar att se en tredubbling av Kinas oljeimport till 2030.
Detta behov motverkar ansträngningarna från Väst att sprida demokrati och välstånd hävdar en del. Men, ekonomierna i Afrika och Latinamerika har aldrig växt så snabbt och denna tillväxt kommer troligen att lyfta fler ur fattigdomen än de falerande hjälpstrategierna från Väst.
Denna hunger för naturresurser skapar dock fler problem i Kina än utanför. Det är då främst ett förvärrande av Kinas redan allvarliga miljöförstöring. En kinesisk myndighet beräknar att kostnaden för miljöförstöringen redan uppgår till 10% av GDP.
Miljöförstöringen skapar protester i Kina. 60000 stycken under 2006 enligt kinesiska myndigheter. Fler och fler undrar om inte luftföroreningarna är för kraftiga för att man skall kunna tävla i OS i Beijing.
Slutkommentaren i ledaren är en stilla undran om den väg Kina slagit in på inte är för slösaktig och man efterlyser en hälsosammare variant.
Den Internationella Energimyndigheten förväntar att se en tredubbling av Kinas oljeimport till 2030.
Detta behov motverkar ansträngningarna från Väst att sprida demokrati och välstånd hävdar en del. Men, ekonomierna i Afrika och Latinamerika har aldrig växt så snabbt och denna tillväxt kommer troligen att lyfta fler ur fattigdomen än de falerande hjälpstrategierna från Väst.
Denna hunger för naturresurser skapar dock fler problem i Kina än utanför. Det är då främst ett förvärrande av Kinas redan allvarliga miljöförstöring. En kinesisk myndighet beräknar att kostnaden för miljöförstöringen redan uppgår till 10% av GDP.
Miljöförstöringen skapar protester i Kina. 60000 stycken under 2006 enligt kinesiska myndigheter. Fler och fler undrar om inte luftföroreningarna är för kraftiga för att man skall kunna tävla i OS i Beijing.
Slutkommentaren i ledaren är en stilla undran om den väg Kina slagit in på inte är för slösaktig och man efterlyser en hälsosammare variant.
20080311
Grundforskning vs tillämpad forskning
Dagens debattartikel i SvD.se Mer Makt och Frihet till Lärosäten väcker en del radikala tankar.
Man vill göra om universiteten till stiftelser för ökad flexibilitet genom att minska myndighetsinflytandet.
Man säger att grundforskning är viktig men tonen i artikeln andas att näringslivet skall få ett ökat inflytande i vilken forskning som skall bedrivas. Detta betyder i praktiken en mer tillämpad forskning.
Världsledande svenska företag som är med och bestämmer vilken forskning som skall bedrivas om 20 år. Betyder detta att dessa företag kommer att köpa sig grundforskningsresultat och forskare utomlands--som AstraZeneca tvingats göra sedan länge.
Jag raljerade tidigare om detta och undrade om det var dags för Sverige att bara syssla med Forskning och Utveckling och i stället skicka begåvade studenter utomlands för karriärer inom grundforskning? En vid första åsynen kanske lite extrem tillämpning av globalismen.
Säger man detta i artikeln?
Man vill göra om universiteten till stiftelser för ökad flexibilitet genom att minska myndighetsinflytandet.
Man säger att grundforskning är viktig men tonen i artikeln andas att näringslivet skall få ett ökat inflytande i vilken forskning som skall bedrivas. Detta betyder i praktiken en mer tillämpad forskning.
Världsledande svenska företag som är med och bestämmer vilken forskning som skall bedrivas om 20 år. Betyder detta att dessa företag kommer att köpa sig grundforskningsresultat och forskare utomlands--som AstraZeneca tvingats göra sedan länge.
Jag raljerade tidigare om detta och undrade om det var dags för Sverige att bara syssla med Forskning och Utveckling och i stället skicka begåvade studenter utomlands för karriärer inom grundforskning? En vid första åsynen kanske lite extrem tillämpning av globalismen.
Säger man detta i artikeln?
Nya antagningsregler till Högskolan
Anders Flodström, universitetskanslern och chefen för Högskoleverket, skriver bra om de nya antagningreglerna och dess konsekvenser i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Man kan numera få meritpoäng i språk och matematik från fördjupningskurser som läggs till betygssnittet vid antagning. Detta kräver dock att studenterna är medvetna och planerar i tid. Studenter från familjer utan studievana kan drabbas.
Detta är förmodligen en anpassning till utländska system. Jag vet att man på High school i USA kan får College Credits vid fördjupningsstudier.
Det är dock positivt att se att språkstudier som är så viktiga för vår framtida möjlighet att följa med i utvecklingen globalt prioriteras. Speciellt kanske i Europa med tredjespråken Franska och Tyska. En student som inte studerat på engelska ligger redan här efter om de söker sig till internationella vidareutbildningar. Det finns ju dock möjlighet att studera på engelska på gymnasiet i Sverige numera.
Kanske är det så att det individuella initiativet måste bli starkare för att man skall kunna vara kompetitiv i världen. Det är därför kanske inte nödvändigtvis negativt med dylika krav. Studievägledningen i skolan blir viktig.
Man kan numera få meritpoäng i språk och matematik från fördjupningskurser som läggs till betygssnittet vid antagning. Detta kräver dock att studenterna är medvetna och planerar i tid. Studenter från familjer utan studievana kan drabbas.
Detta är förmodligen en anpassning till utländska system. Jag vet att man på High school i USA kan får College Credits vid fördjupningsstudier.
Det är dock positivt att se att språkstudier som är så viktiga för vår framtida möjlighet att följa med i utvecklingen globalt prioriteras. Speciellt kanske i Europa med tredjespråken Franska och Tyska. En student som inte studerat på engelska ligger redan här efter om de söker sig till internationella vidareutbildningar. Det finns ju dock möjlighet att studera på engelska på gymnasiet i Sverige numera.
Kanske är det så att det individuella initiativet måste bli starkare för att man skall kunna vara kompetitiv i världen. Det är därför kanske inte nödvändigtvis negativt med dylika krav. Studievägledningen i skolan blir viktig.
20080310
Neuroembryologi
Använder mig av en bild i Lewis Wolperts utmärkta bok Principles of Development, 2002, för att illustrera hur lärobokslitteraturen förklarar uppkomsten av den cortikala ytan.Överst på bilden ses neuralröret i genomskärning. Cortex bildas av den främre, slutna, delen på neuralröret. Den prefrontala cortexen, som är intresset för förklaringen, kanske är längs fram på toppen. Jag får återkomma med exakt position.
Vad man är överens om är att håligheten på neuralröret täcks av ett epitel som utgör en proliferationszon där neuroblaster bildas av epitelceller. Detta involverar ytmolekylerna Notch och Delta.
De omogna nervcellerna vandrar sedan upp längs radiala gliacellsutskott som jag beskrivet tidigare. De deponeras inifrån och ut.
Vad som inte klargörs är hur proliferationszonens yta förstoras och hur de olika delarna av cortex bildas med dess inbördes placeringar hos människa. Wolperts exempel här ovan är från vertebrater NUD.
På senare tid har det framkommit att olika delar av ytan inte nödvändigtvis har olika genexpression eftersom nya ytor kan ta över om de traditionella är skadade. Detta styrs i så fall av inkommande information.
Jag ger mig nu på jakt efter information som förklarar hur cortexytan uppstår från toppen på neuralröret. Hos människa vet man att acefala tillstånd uppstår om neuralröret ej sluts ordentligt. Den informationen jag letar efter finns kanske från primater.
20080309
Är miljöproblemen en andlig frågeställning?
Vilken dignitet skall man ge människans uppgift att lösa miljöproblemen?
Är det en vetenskaplig, teknisk och politisk fråga, där prästerskapet och kyrkan bara kan vara stödjande, eller har frågan andliga dimensioner?
Är det en vetenskaplig, teknisk och politisk fråga, där prästerskapet och kyrkan bara kan vara stödjande, eller har frågan andliga dimensioner?
20080307
Procent kvinnor i yrket
Hörde på nyheterna att bara 20% av kyrkoherdarna är kvinnor men att de som graduerar är lika många kvinnor som män.
En artikel i Dagen.se diskuterar detta nyligen.
Jämför man detta med hur många professorer som är kvinnor så är siffran 17% enligt en artikel i DN.se. Detta trots att lika många kvinnor som män disputerar.
Man kanske kan dra slutsatsen att diskrimineringen inom kyrkan kanske inte beror på vad som står i Bibeln?
En artikel i Dagen.se diskuterar detta nyligen.
Jämför man detta med hur många professorer som är kvinnor så är siffran 17% enligt en artikel i DN.se. Detta trots att lika många kvinnor som män disputerar.
Man kanske kan dra slutsatsen att diskrimineringen inom kyrkan kanske inte beror på vad som står i Bibeln?
Den embryonala utvecklingen av den prefrontala hjärnbarken
Grävde lite i mina faktasamlingar om hur den embryonala utvecklingen av den prefrontala hjärnbarken går till.
Orsaken var att de flesta nog anser att PFC har att göra med skillnaden mellan oss och schimpansen samt Homo erectus.
Neuralröret sluts och dess topp bildar sedan hjärnans strukturer men jag lyckades inte finna information om när PFC kan urskiljas.
Det är ju tyvärr ej frågan om en kvalitetsskillnad utan kanske bara en kvantitetsskillnad. PFC blir större under evolutionen men dess mest frontala del kanske skiljer sig något. Detta har antytts i boken Cognition...
Det vore ju spännande om man kunde komma åt genitiken bakom en förstoring av PFC eftersom det är i denna man förväntar sig att något evolutionärt har skett.
Får återkomma när jag fått tag på mer information...
Orsaken var att de flesta nog anser att PFC har att göra med skillnaden mellan oss och schimpansen samt Homo erectus.
Neuralröret sluts och dess topp bildar sedan hjärnans strukturer men jag lyckades inte finna information om när PFC kan urskiljas.
Det är ju tyvärr ej frågan om en kvalitetsskillnad utan kanske bara en kvantitetsskillnad. PFC blir större under evolutionen men dess mest frontala del kanske skiljer sig något. Detta har antytts i boken Cognition...
Det vore ju spännande om man kunde komma åt genitiken bakom en förstoring av PFC eftersom det är i denna man förväntar sig att något evolutionärt har skett.
Får återkomma när jag fått tag på mer information...
20080305
Intentionalitet
Den prefrontala hjärnbarken anses vara involverad i beslutsfattande och detta är en funktion som försvinner tidigt hos patienter med Alzheimers syndrom.
Att finna 'sanningen' skiljer sig från att bestämma 'vad som är bra för mig'. Det är den senare funktionen som försvinner vid organiska skador i prefrontala hjärnbarken. Den senare funktionen anses vara mer mänsklig än den förra som är mer "computational".
Enligt Brodmann (1909) så utgör den prefrontala hjärnbarken 29% av den totala hjärnbarken hos människan, 17% hos schimpansen, 11.5% hos gibbonapan och macaqueapan, 8.5% hos lemuren, 7% hos hunden och 3.5% hos katten.
Man anar en gradient som skulle vara linjär men är detta fallet? Att evolutionen gradvis utvecklat intentionaliteten eller den fria viljan.
Många hävdar att människans intentionalitet skiljer sig signifikant från djurens. Elkhonon Goldberg och Dmitri Bougakov, som har skrivit kapitlet 'Goals, executive control and action' i boken Cognition, Brain and Consciousness från 2007, löser dilemmat med att säga att en rigorös neuroforskare måste hävda att evolutionen gradvis har utvecklat intentionaliteten, men ej linjärt utan exponentiellt.
Detta uttalande knyter an till diskussionen igår där jag undrade om storleksskillnaden hos hjärnan på Homo erectus är signifikant skild från den hos Homo sapiens. En exponentialitet skulle hjälpa till att förklara skillnaden som annars inte verkar vara stor nog.
Men hur förklarar man en exponentialitet? I vilket fall är det intressant att författarna medger att en volymsförklaring inte är tillfredsställande Att skillnaden mellan människan och schimpansen är för stor.
Att finna 'sanningen' skiljer sig från att bestämma 'vad som är bra för mig'. Det är den senare funktionen som försvinner vid organiska skador i prefrontala hjärnbarken. Den senare funktionen anses vara mer mänsklig än den förra som är mer "computational".
Enligt Brodmann (1909) så utgör den prefrontala hjärnbarken 29% av den totala hjärnbarken hos människan, 17% hos schimpansen, 11.5% hos gibbonapan och macaqueapan, 8.5% hos lemuren, 7% hos hunden och 3.5% hos katten.
Man anar en gradient som skulle vara linjär men är detta fallet? Att evolutionen gradvis utvecklat intentionaliteten eller den fria viljan.
Många hävdar att människans intentionalitet skiljer sig signifikant från djurens. Elkhonon Goldberg och Dmitri Bougakov, som har skrivit kapitlet 'Goals, executive control and action' i boken Cognition, Brain and Consciousness från 2007, löser dilemmat med att säga att en rigorös neuroforskare måste hävda att evolutionen gradvis har utvecklat intentionaliteten, men ej linjärt utan exponentiellt.
Detta uttalande knyter an till diskussionen igår där jag undrade om storleksskillnaden hos hjärnan på Homo erectus är signifikant skild från den hos Homo sapiens. En exponentialitet skulle hjälpa till att förklara skillnaden som annars inte verkar vara stor nog.
Men hur förklarar man en exponentialitet? I vilket fall är det intressant att författarna medger att en volymsförklaring inte är tillfredsställande Att skillnaden mellan människan och schimpansen är för stor.
20080304
Social Brain Hypothesis
Som ett brev på posten dök där upp en artikel i New York Times som handlade om att hyenornas sociala liv kan ha med deras intelligensutveckling att göra. Mer sociala arter har en större frontal cortex.
Jag ställde frågan igår om hur hjärnans storleksutveckling kan ha skett.
Steven Pinker sa i sin bok How the Mind Works (p179) att där inte finns en gradient av intelligens bland djuren. Det har speciella intelligenser för att lösa de speciella problem som arten utsätts för.
Detta hindrar inte Kay E. Holekamp att studera sina hyenor i Kenya. Hon anser att det är ett komplement till primatstudierna och att de uppvisar lika mycket sociala färdigheter som de senare nämnda.
Det är väl just detta som är problemet med The Social Brain Hypothesis för att lösa problemet den mänskliga hjärnans storleksökning. Varför blev inte de sociala schimpanserna lika intelligenta som vi och varför är den enstöriga orangutangen lika intelligent?
Vad jag inte förstår är varför Homo erectus gick omkring i c:a 1.6 miljoner år (1.9m till 300000 år sedan) med en stenyxa i handen och inte kom längre med sin hjärnvolym på 1000cc. Även om normalvolymen för en mänsklig hjärna är 1350cc, så finns det intelligenta personer med en hjärnvolym på 1000cc.
Timade en konstruktionsförändring?
Jag ställde frågan igår om hur hjärnans storleksutveckling kan ha skett.
Steven Pinker sa i sin bok How the Mind Works (p179) att där inte finns en gradient av intelligens bland djuren. Det har speciella intelligenser för att lösa de speciella problem som arten utsätts för.
Detta hindrar inte Kay E. Holekamp att studera sina hyenor i Kenya. Hon anser att det är ett komplement till primatstudierna och att de uppvisar lika mycket sociala färdigheter som de senare nämnda.
Det är väl just detta som är problemet med The Social Brain Hypothesis för att lösa problemet den mänskliga hjärnans storleksökning. Varför blev inte de sociala schimpanserna lika intelligenta som vi och varför är den enstöriga orangutangen lika intelligent?
Vad jag inte förstår är varför Homo erectus gick omkring i c:a 1.6 miljoner år (1.9m till 300000 år sedan) med en stenyxa i handen och inte kom längre med sin hjärnvolym på 1000cc. Även om normalvolymen för en mänsklig hjärna är 1350cc, så finns det intelligenta personer med en hjärnvolym på 1000cc.
Timade en konstruktionsförändring?
20080303
Wallaces paradox
Skrev ett inlägg i höstas om hur evolutionen tycks motverka termodynamikens andra lag.
Fann samma citat som jag använde då i Steven Pinkers bok How the Mind Works:
"Natural selection could only have endowed savage man with a brain a little superior to an ape, whereas he actually possesses one little inferior to that of a philosopher."
dvs
Den naturliga selektionen skulle bara ha givit människan en hjärna något bättre än den av en apa medan han i själva verket har en hjärna nästan lika formidabel som den av en filosof.
Det är Wallace, medupptäckaren till den naturliga selektionen som har denna åsikt. Han blev creationist. Problemet är alltså varför den mänskliga hjärnan för vilden på savannen tycks vara för avancerad.
Pinker löser problemet med att säga att det är svårare att överleva på savannen än att lära sig algebra och spela schack.
Paradoxen är dock fortfarande aktuell på grund av att man inte förstår hur de stora stegen i hjärnans volym mellan Homo habilis (550cc) och Homo erectus (1000cc) samt mellan Homo erectus och Homo sapiens (1350cc) ägde rum.
Fann samma citat som jag använde då i Steven Pinkers bok How the Mind Works:
"Natural selection could only have endowed savage man with a brain a little superior to an ape, whereas he actually possesses one little inferior to that of a philosopher."
dvs
Den naturliga selektionen skulle bara ha givit människan en hjärna något bättre än den av en apa medan han i själva verket har en hjärna nästan lika formidabel som den av en filosof.
Det är Wallace, medupptäckaren till den naturliga selektionen som har denna åsikt. Han blev creationist. Problemet är alltså varför den mänskliga hjärnan för vilden på savannen tycks vara för avancerad.
Pinker löser problemet med att säga att det är svårare att överleva på savannen än att lära sig algebra och spela schack.
Paradoxen är dock fortfarande aktuell på grund av att man inte förstår hur de stora stegen i hjärnans volym mellan Homo habilis (550cc) och Homo erectus (1000cc) samt mellan Homo erectus och Homo sapiens (1350cc) ägde rum.
20080302
Världssolidaritet--ett moraliskt dilemma?
Dagens predikan i Svenska Kyrkan i Bryssel på SVT framfördes av Anders Wijkman (kd) EU-parlamentarikern.
Wijkman var pessimistisk, till skillnad från förra veckans predikant Margot Wallström, och lade följande dilemma på bordet.
Om vi vill vara solidariska och låta hela jordens befolkning leva som vi krävs att vi ändrar vår livsstil. Jordens resurser räcker inte till för vår nuvarande levnadstandard.
En dylik presentation gör mig potentiellt lite deprimerad. Jag vill att alla skall få det som vi i västerlandet. Som jag lever finns där inte mycket att minska ner på.
En tröst kan kanske vara att man för några år sedan inte trodde att maten skulle räcka för jordens befolkning. Men det gjorde den. Åtminstone enligt vissa.
Själv är jag därför inte lika pessimistisk. Jag tror att vi med det västerländska paradigmet kan få jordens befolkning upp på rimliga levnadstandardnivåer snabbare än vad många tror.
Wijkman var pessimistisk, till skillnad från förra veckans predikant Margot Wallström, och lade följande dilemma på bordet.
Om vi vill vara solidariska och låta hela jordens befolkning leva som vi krävs att vi ändrar vår livsstil. Jordens resurser räcker inte till för vår nuvarande levnadstandard.
En dylik presentation gör mig potentiellt lite deprimerad. Jag vill att alla skall få det som vi i västerlandet. Som jag lever finns där inte mycket att minska ner på.
En tröst kan kanske vara att man för några år sedan inte trodde att maten skulle räcka för jordens befolkning. Men det gjorde den. Åtminstone enligt vissa.
Själv är jag därför inte lika pessimistisk. Jag tror att vi med det västerländska paradigmet kan få jordens befolkning upp på rimliga levnadstandardnivåer snabbare än vad många tror.
Det gäller bara att förstå hur. Muhammad Yunus Nobelpris med de så kallade microcrediterna är kanske ett sådant framsteg.
Det gäller åtminstone alla som är intresserade av denna levnadstandard. På många ställen verkar man ju motsträviga. Fundamentalistiska krafter kan ju kapitalisera på domedagsprofetior i Väst.
Jag har inte räknat på det själv men verkar det inte som om det moraliska dilemmat som Wijkman presenterade leder till att en för snabbt instiftad solidaritet betyder en världsdepression där inte mycket kommer att hända?
Rekryteringen av forskare och kvaliteten hos forskaren
Bo Rothstein, Professor i Statsvetenskap i Göteborg, skriver en intressant debattartikel i Göteborgs-Posten idag. Den heter Tvinga forskare att söka sig till andra universitet.
Rothstein går till hårt angrepp mot vad han kallar "inaveln" i det svenska universitetssystemet.
Sverige saknar vad Rothstein kallar "det akademiska världssamfundets mest geniala institutionella uppfinning" nämligen tjänstekonstruktionen Assistant Professor i det amerikanska systemet.
Det svenska systemet fungerar mer som ett lärlingssystem med mindre självständighet.
Kan detta vara en dellösning till vad Lars Leijonborg menade med problemet en minskad "excellens" av den svenska forskningen? Hur ökar man kvaliteten på forskaren?
Rothstein går till hårt angrepp mot vad han kallar "inaveln" i det svenska universitetssystemet.
Sverige saknar vad Rothstein kallar "det akademiska världssamfundets mest geniala institutionella uppfinning" nämligen tjänstekonstruktionen Assistant Professor i det amerikanska systemet.
Det svenska systemet fungerar mer som ett lärlingssystem med mindre självständighet.
Kan detta vara en dellösning till vad Lars Leijonborg menade med problemet en minskad "excellens" av den svenska forskningen? Hur ökar man kvaliteten på forskaren?
20080301
EU mer populärt
Läser med tillfredställelse Cecilia Malmströms (fp), regeringens EU-ministers, artikel i Göteborgs Posten idag.
78% av befolkningen tycker att vi helt eller delvis bör arbeta aktivt för att utveckla samarbetet inom EU.
Malmström hävdar att vi har lämnat ja- eller nej-till-EU problematiken bakom oss och bör nu försöka nå en fas där man intresserar sig mer för vad som sker i EU och dess möjligheter.
Valet står nu mellan Lissabonfördraget eller de gamla Nicefördraget. Regeringen är för det förra.
Det kan väl inte nog poängteras att de flesta EU länder också är medlemmar i NATO, något som Sverige och Finland börjar ta till sig.
Key innovations of Treaty of Lisbon (Källa Wikipedia)
A Charter of Fundamental Rights
The Fundamental Rights Charter, proclaimed by the EU in 2000, would be made legally binding.
A merged foreign representative post
The External Relations Commissioner post merged into the current seat held by Javier Solana.
Extended role for parliaments
The directly elected European Parliament gains power by extending the codecision procedure to many areas. National parliaments will also have extended roles.
Restructured EU policy areas
Double majority voting in the Council of The European Union expanded to more areas from 2014 on.
A President of the European Council
Would replace the currently rotating Presidency of the EU Council. 2.5 year term.
A single legal personality
Enables the EU to sign international treaties.
78% av befolkningen tycker att vi helt eller delvis bör arbeta aktivt för att utveckla samarbetet inom EU.
Malmström hävdar att vi har lämnat ja- eller nej-till-EU problematiken bakom oss och bör nu försöka nå en fas där man intresserar sig mer för vad som sker i EU och dess möjligheter.
Valet står nu mellan Lissabonfördraget eller de gamla Nicefördraget. Regeringen är för det förra.
Det kan väl inte nog poängteras att de flesta EU länder också är medlemmar i NATO, något som Sverige och Finland börjar ta till sig.
Key innovations of Treaty of Lisbon (Källa Wikipedia)
A Charter of Fundamental Rights
The Fundamental Rights Charter, proclaimed by the EU in 2000, would be made legally binding.
A merged foreign representative post
The External Relations Commissioner post merged into the current seat held by Javier Solana.
Extended role for parliaments
The directly elected European Parliament gains power by extending the codecision procedure to many areas. National parliaments will also have extended roles.
Restructured EU policy areas
Double majority voting in the Council of The European Union expanded to more areas from 2014 on.
A President of the European Council
Would replace the currently rotating Presidency of the EU Council. 2.5 year term.
A single legal personality
Enables the EU to sign international treaties.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
