Filosofernas Gud vs. Abrahams Gud

"Love the LORD your God with all your heart and with all your soul and with all your strength."

Jag har sett ordet filosofernas Gud användas t.ex. i fallet Spinoza där Naturen jämförs med Gud. Jag tänker mig då att den troskomponent som ingår i rationellt tänkande är den aktiva komponenten.

I fallet Abrahams Gud tänker jag mig att det i stället är det vanliga troendet som är aktiverat. Frågan är vad för slags "tänkande" som drivs av denna tro.

Så länge en teolog bara använder sig av tankegångar som harmonierar med den forskning han bedriver är allt förmodligen väl. Samma gäller när en forskare som tror på Filosofernas Gud arbetar på sina problem. Det uppstår inte någon konflikt.

Men vad händer när en religiös forskare försöker arbeta på problem där existentiella frågor bearbetas? En prioritet måste fastställas till forskningens fördel annars blir där tvärstopp. Normalt sett borde diskussionen vara över här--Vetenskaplig Imperialism råder. Konflikten ligger i hjärnans funktion.

Hur det nu är finns där c:a två miljarder kristna och dessa individer har en massa mirakler i bagaget som de inte gärna gör sig av med. Men å andra sidan är de måna om sin säkerhet och vill att deras naturvetenskapliga forskning skall vara den bästa. Två-språks policyn gör entré--var och en sköter sitt.

Har denna typ av storskalig schizofreni någon framtid? Svaret på den frågan beror delvis på om det spelar någon roll för en civilisations framgång att hälften av individerna är vetenskapliga analfabeter. Analfabet kan vara en olämplig term eftersom man kanske aldrig kan komma att kräva en 100% vetenskapskunnighet.

Det är naturligtvis möjligt att en 50%/50% indelning av en population är optimalt med avseende på hur den mänskliga hjärnans funktion fördelas på individer. Det kanske är olämpligt att använda sig av personer som försöker använda båda trossystemen i hjärnan samtidigt, dvs en religiös forskare?

Skulle man å andra sidan anse att forskare med intakt funktion på båda systemen arbetar optimalt får man tänka sig att modifiera teologin av "the heart" till att innefatta så lite rekvisita som möjligt. Kanske en "Mere Christianity" enligt CS Lewis eller en ännu mera nedbantad version av New Age Spiritualitet.