Stopp och Belägg

Innan jag eventuellt går vidare i resonemanget tänkte jag beskriva situationen mellan teologin och vetenskapen som den framgår i boken The Modern Theologians, 1997, ed. David F. Ford. Jag har nämnt boken och huvudproblemet mellan naturvetenskapen och teologin tidigare.

Det finns åtminstone åtta sätt att relatera vetenskapen och teologin:

1. Scientism eller sekulär humanism. Ateistisk. Vetenskapen ger oss all kunskap som vi kan få. Astronomen Fred Hoyle har till exempel sagt att judendomen och kristendomen är passerade av den moderna vetenskapen.

2. Scientific Imperialism. Försöker erövra det territorium som teologin haft och göra den till sitt eget. Scientific Imperialism är ej ateistisk men hävdar att kunskap om det gudomliga kommer ifrån naturvetenskaplig forskning snarare än från religiös uppenbarelse.

3. Ecclesiastical authoritarianism. Historiskt den katolska positionen där naturvetenskapen sågs som ett hot. John Paul II anses ha startat en dialog mellan vetenskapen och teologin.

4. Scientific creationism. Denna lära anser att den bibliska sanningen och den vetenskapliga sanningen hör till samma domän. Vid en konflikt är det fel på den vetenskapliga sanningen.

5. Two-language theory. Har ansetts vara en väg till en hållbar fred mellan teologin och vetenskapen. Naturvetenskapen frågar hur och teologin frågar varför. Ett problem med detta synsätt är att en demilitariserad zon uppstår som effektivt förhindrar kommunikation.

6. Hypothetical consonance. Detta synsätt verkar vara det som efterträder två-språks policyn. Man letar efter en harmoni mellan vad vetenskapen säger om världen och vad teologin förstår är skapelsen. Francis Collins talar om en sådan harmoni. Man försöker identifiera gemensamma områden där frågor kan ställas.

7. Ethical overlap. Handlar om frågorna om meningsfullheten i vår teknologiska och industriella samhälle och om de etiska utmaningar som miljöförstöringen åstadkommer. Den ekologiska krisen skapar en spirituell synvinkel på problemen.

8. New Age Spirituality. En holism, dvs att kultivera den enhet som binder samman objektivt vetande och subjektivt kännande. I förenandet av Big Bang kosmologin med evolutionsteorin skapar New Age teoretikerna en modern myt. Vi är på väg in i en meta-religiös era som verkar ge en ny kontext för alla religioner. En genetisk religiositet, oberoende av religion, leder in i denna spiritualitet.

Enligt Ted Peters, som står för denna indelning, så befinner sig de ledande teoretikerna med en fot i två-stegs policyn och med det andra benet på väg att ta ett steg i en riktning bortom denna.

Man finner att en av nyckel frågorna är huruvida Gud kan finnas i Naturen eller som en uppenbarelse i Bibeln eller båda och i så fall i vilken viktning.