Det förrförra inlägget var kanske lite för mycket i Scientific Imperialism stilen. Men vem vet, i ett sekulärt land som Sverige kanske stämningen är sådan. Vill bara iterera några fenomen i detta nya sammanhang.
Deus sive Natura, eller den spinozistiska Gudsbilden, möjliggör att naturvetenskapen söker Gud i varje studie.
Ett sätt att se Gud i Naturen har varit enligt "design". Enligt detta sätt skulle påvisandet av situationer där den mirakulösa tolkningen ligga närmast till hands. Ett mirakel upptäckt i nutiden, dvs ett tentativt Gudsbevis.
Sådana situationer har visat sig föreligga vid The Big Bang och vid skapandet av Den Första Cellen. Att vi kan göra sådana sannolikhetsbedömningar är ett resultat av den naturvetenskapliga frammarschen sedan 1600talet.
Frågan är vad teologin har åstadkommit i ökad förståelse av Gud under samma tid? Annat än att syssla med korrektioner till följd av de vetenskapliga framstegen. Man förstår varför många har hävdat att teologins tid är över även om Gud finns och religionerna frodas.
En viktig fråga som är en funktion av balansen mellan Gud i Naturen och Gud i Bibeln är om en forskare påverkas negativt eller om vederbörande verkligen har en fri vilja. Enligt hypothetical consonance skall man eftersträva harmoni, söka gemensamma samförstånd. Detta skulle kunna medföra större påverkan på tänkandet än två-språks policyn beroende på vilken som får anpassa sig mest.
Rätt om kongressen.
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar