Irans nukleära position?

Länder som har kärnvapen men som anser sig inte komma att använda dessa försöker att övertyga Iran att inte skaffa sig kärnvapen. Det är många hårda ord i denna debatt.

Många anser att det bara inte får ske att Iran skaffar sig kärnvapen men det innebär stora problem att förhindra detta. Iran själv har hävdat att de bara skaffar sig civil kärnkraft.

Argument mot att Irans nukeära ambitioner endast är civila lyder som följer: 1) Iran experimenterade med stridsspetsdesign fram till 2003; 2) de har spenderat millioner för att gömma sina anrikningsanläggningar; 3) Iran vilar på ett hav av olja och naturgas som skulle ge dem energi för en fraktion av kostnaden för nukleär produktion; och 4) de har inte uran för att köra sina reaktorer längre än till 2023.

George W. Bushs tal i Knesset häromdagen tog upp frågan om hur man interagerar med terrorister och båda John McCain och Bush angrep Obama för att just vilja diskutera med t.ex. Iran.

Michael Rubin på American Enterprise Institute tar i sin artikel: Hillary Clinton's right to say "obliterate" exemplifierar hur det är att förhandla med Iran. Den ekonomiska dagstidningen Donya-e Eqtesad annonserade häromdagen de senaste dimplomatiska försöken med "incentives" från USA, England, Frankrike, Tyskland, Ryssland och Kina för att locka Iran till att lägga ned sitt nukleära program.

Dagen efter dök där upp en artikel i Kayhan, en dagstidning som är språkröret för the "Supreme Leader" där man klagade på att intressenterna betraktade Iran som det var för 4 år sedan. Nu var de mycket starkare och skulle ha bättre villkor.

Rubin drar slutsatsen att Obama måste förstå att den stora risken för världens säkerhet är Irans framsteg i sitt program och inte ett amerikanskt "sabre-rattling".

Måste säga att det bär mig emot att se dessa synbarligen vulgära ordväxlingar men då har jag ju å andra siden inte tvingats förhandla med Irans Republican Guard Corps--något av en gangstermob om jag förstått saken rätt.

Med ovanstående exempel är jag benägen att hålla med Bush och McCain. Frågan är bara vad man gör i stället. Expektans?

Bush tal i Sharm el Sheikh ger kanske mest hopp om hans vision av en välutvecklad Arabvärld kommer att få regionens Persier på andra tankar med andra prioriteringar.