Till vad rekryterar man soldater i Sverige?

Dick Erixons inlägg Förmågan att inte ta ställning... tar upp problemet med varför vi har soldater och deras moral. Desamma gör Sten Tolgfors artikel på DN.se idag kallad Vi är redo att försvara våra Nordiska grannar.

Erixon diskuterar Niklas Ekdals artikel Kriget som aldrig tog slut. Artikeln gör en jämförelse mellan Kriget mot Terrorismen, som startade 2001, med Första Världskriget. Detta är en jämförelse jag inte förstår, speciellt som det slutar med ett ode till den arabiske soldaten och dess överlägsna moral. I tider när jihadister sysslar med att göra själmordsbombare av barn är detta bizarrt.

Vad jag däremot saknar i både Ekdals och Tolgfors artiklar är orsaken till varför det krigas. Ekdal skriver om det hämningslösa industriella krigandet som om han ville skylla på industrin. Nog är det i vårt nuvarande fall fortfarande adaptationen från den industriella revolutionen och dess efterföljande sekel som pågår och som tar sin tribut men krigats har det nog alltid gjorts.

Tolgfors hävdar att vi kan tänkas behöva kriga för vårt och våra grannars försvar. Det är dock en väldig skillnad att rekrytera soldater till ett krig som kanske kommer att hända, även om Sverige inte har varit i krig på 200 år, och till internationella insatser där soldatens liv kan tänkas vara hotat från första dagen i tjänst.

Inslaget i Aktuellt på SVT häromdagen tog indirekt upp denna problematik. Man intervjuade en officer som inte kunde tänka sig att arbeta utomlands eftersom han hade skaffat sig ett 9 till 5 jobb och hade fru och barn. Det värnpliktiga som intervjuades rekryterades dock för nödvändig utlandstjänst i riskfyllda områden.

Ytterligare problematiskt blir det tydligen att rekrytera soldater där det finns risk för att dö. I Afghanistan är olika nationaliteter i ISAF styrkan uppdelade på olika områden där denna risk varierar betydligt.

I Sverige måste det i debatten om vår militär bli nödvändigt att ta upp frågan om varför vi krigar. Det måste då bli fråga om att erkänna att USAs orsaker är de som faktiskt kommer att gälla. Vi krigar för att försvara ett samhälle enligt våra och också Amerikas värderingar. Det blir nog väldigt svårt för Sverige att rekrytera soldater om inte det blir möjligt för folk i allmänhet att acceptera att soldater kommer att dö i strid för ädla orsaker.

Ekblad talar föraktfullt om hur 1900talet varit ett sekel där man producerar soldater med dess vidriga kultur. Han ger också Winston Churchill en känga som vore han en krigshetsare. Ett samhälle med dessa värderingar kommer inte att i längden överleva. Barbarerna kommer att knacka på dörren för eller senare. 1900talets krig var visserligen förödande men om de inte skett hade vårt samhälle inte varit som det är idag.

Frågan är om det kommer att bli lättare för soldater att ställa upp för idén av EUs plats i världen och dess värderingar än för fosterlandet Sveriges försvar. Orsakerna till rekryteringen blir väldigt olika.