Liv på Exoplaneter

Det är fascinerande att föreställa sig liv på andra planeter. Först måste man dock finna planter att leta på. De senaste 12 åren har detektionen av så kallade exoplaneter, dvs planeter utanför vårt eget solsystem, tagit fart. Nyligen samlades The American Astronomical Society på Honululu för att dryfta i frågan. Det står att läsa om resultaten i The Economist, June 2nd, 2007 sidan 73-75. Man har hittils hittat 236 stycken exoplaneter.

Den metod man oftast använder sig av leder dock till att ofördelaktiga exoplaneter hittas. När en planet cirklar runt en stjärna wobblar den och denna wobbling används för detektionen. Bäst är det när exoplanetens bana skär vyn från Jorden och man kan få spektralinformation från planetens atmosfär--om sådan finnes. Något som nyligen blivit en möjlighet.

Den ofördelaktiga bedömningen beror på: 1) solens storlek; 2) planetens storlek; 3) omloppsbanans diameter; och 4) solens ålder. Detta resulterar i att man oftast finner exoplaneter av Jupiters dimension runt en röd dvärg som har en omloppsbana med liten diameter. De röda dvärgarna selekteras på grund av sin mindre massa men också på grund av sin ålder--en ung sol flammar relativt mer och är svårare att studera.

De vanligaste exoplaneterna är så kallade gas-jättar. Jupiter, en sådan gas-jätte, har en massa som är 318 ggr större än Jordens. En planet som cirklar runt en stjärna kallad Gliese 581 tros dock bestå av bergarter. Den är bara fem gånger så stor som Jorden och är då för liten för vara en gas-jätte. Den tros ligga på ett avstånd från Gliese 581, en röd dvärg, som medger liv.

Man når bättre resultat om man kan studera problemet från rymden. Europeerna har en satellit kallad COROT som letar efter dylika bergartsinnehållande planeter sedan 2006. Amerikanarna skall skicka upp en känsligare sond 2009 kallad Kepler.

På designbordet ligger projekt som kan detektera syre, en biomarkör på grund av sin reaktivitet, som medför att den måste bildas kontinuerligt för att existera. En annan biomarkör skulle kunna komma att bli planetens färg. Det blir med andra ord inte i morgon dag som man finner en planet som kan härbärgera liv så vi har gott om tid att lösa transportproblemet.