Det är en underbar sommarnatt ute där en månskära hänger över horisonten och jag tänker på filmer. Det mest intressanta med filmerna är kanske möjligheten till symbolik. What can't be said can be sung.
Återsåg en "action-rullle" kallad I, Robot häromdan. Det är Will Smith som spelar Detective Spooner, hjälten som räddar världen undan robotarnas revolution. Kvinnan vid hans sida är den intelligenta robotspecialisten Susan Calvin som spelas av Bridget Moynahan. Didaktisk kompott av samarbete och förståelse mellan olika raser, intelligenta kvinnor och den "street-smarte" teknofobe mannen.
Filmens manus kommer inte från Isaac Asimovs noveller I, Robot från 1950 utan från Hardwired av Jeff Vintar från 1995. Datorn V.I.K.I. har makten i en benevolent diktatur. En ganska detaljerad plot finns beskriven på Wikipedia men det rör sig om att kunna lita på sin robot.
För det första framstår 2035 med benäget bistånd av robotar, snart i var mans hem, som intressant. Speciellt som jag såg ett teknikprogram på TV häromdagen där robotar produceras för att handha äldre patienter på vårdhem, något som förvånade mig eftersom jag tror att den personliga kontakten i vården är värdefull. Tunga lyft?
För det andra kan man undra varför filmen heter I, Robot. Det är ju en syftning på att människan skulle vara en robot. Kan människor bli som robotar? Att vara eller inte vara som Hamlet sa. Prince of Denmark.
Jämtlandstösen, en präst i Svenska Kyrkan, skriver om robotar för ersättandet av präster och rådmän. Det första paret är nämligen vigt av en robot. Hon kategoriserar sitt inlägg som humor och det kan det ju verka som.
Själv gifte jag mig dock borgligt i USA. Det var en Judge Goldberg som var vigselförättare. Det var en romantisk erfarenhet men kanske inte för rådmannens skull. I Pennsylvania krävs inte ens vittnen och vi hade inga anhöriga närvarande. En snabb affär mellan oss och en person vi aldrig kom att ha kontakt med igen. Åtminstone rådmännen kanske skulle se sin roll tas över av en robot. Ett kyrkbröllop i en församling däremot kräver naturligtvis sin präst och det är förmodligen en trevlig uppgift att utföra.
Min fråga till Ylva Johansson (S): Har du inte misslyckats?
17 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar